Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Naturvård och skogsproduktion kan samsas till lägre kostnad

Ekbacke. Foto: Mostphotos

Med hjälp av datorsimulering kunde forskarna hitta strukturer i landskapet som har stor sannolikhet för höga naturvärden, till exempel grova träd, lövträd och ädellövträd. Foto: Mostphotos

Med en ny metod skulle markägare kunna göra betydligt större avsättningar till naturvården utan stora kostnader. Det framgår av en studie som Skogssällskapet finansierat. Metoden skulle också kunna underlätta dialogen mellan skogsägare och myndigheter när skog ska skyddas, tror Dennis Jonason, forskaren bakom studien.

Dennis Jonason, forskare vid Stockholms universitet.

Dennis Jonason

Att lämna hänsyn vid skogsbruks­åtgärder är en viktig del i skogsbrukets natur- och kulturvårdsarbete. Det kan innebära att trädgrupper sparas, död ved lämnas eller skapas och kulturvärden bevaras.

Dennis Jonason, Stockholms universitet, har undersökt om ett mer systematiskt angreppssätt vid planeringen av naturvårdsåtgärder skulle kunna göra naturvården mer kostnadseffektiv. Han menar att det hittills har saknats verktyg eller riktlinjer för att kunna ta naturvårds­hänsyn med helheten i åtanke. Men med ett nytt angreppssätt, systematisk bevarandeplanering, skulle detta kunna bli möjligt.

– Systematisk bevarandeplanering gör det möjligt att simulera var i landskapet man kan skydda natur baserat på biologiska och företagsekonomiska värden, säger Dennis Jonason.

"Heat map" visar var effekten blir störst

"Heat map"

I en "heat map" visar de röda områdena var den sannolika effekten av naturvårdsåtgärderna blir som störst.

Studien genomfördes på Boxholms Skogar AB:s innehav som omfattar knappt 37 000  hektar i Östergötland. Underlaget för forskarnas analyser var digitalt kartmaterial och högupplöst information om skogen som samlats in med hjälp av laserscanning. Med hjälp av datorsimulering kunde forskarna hitta de strukturer i landskapet som har stor sannolikhet för höga naturvärden, till exempel grova träd, lövträd och ädellövträd. Också uppgifter om avstånd till närmaste naturreservat ingick i simuleringen, eftersom närheten till naturreservat påverkar många arters möjligheter att sprida sig i landskapet.

Det innovativa med studien var att forskarna i en och samma dator­simulering även tog hänsyn till uppgifter om markens bördighet, avståndet till bilväg och andra faktorer som påverkar lönsamheten vid avverkning. Detta för att kunna göra en rumslig prioritering av var de mest naturvårds- och kostnadseffektiva åtgärderna finns.

Resultatet presenterades i form av en karta – en så kallad ”heat map” – där rött indikerar hög sannolik effekt av genomförda naturvårdande insatser och ljusblått indikerar områden med låg effekt.

Mer naturvård för samma peng

Markägaren, Boxholms Skogar AB, som deltog i studien är certifierad och har hittills avsatt cirka fem procent av sitt innehav till naturvårdsändamål. Studien visar att markägaren skulle kunna göra betydligt större avsättningar utan stora kostnader.

– Genom att identifiera de områden som har höga biologiska värden och som inte kostar så mycket att bevara skulle markägaren kunna skydda ytterligare fem procent utan att det kostar nästan någonting. Simuleringen gjorde att vi hittade biologiska värdekärnor som markägaren skulle kunna gå back på att avverka, säger Dennis Jonason.

Förutom att hjälpa skogsägare i naturvårdsarbetet tror Dennis Jonason att systematisk bevarande­planering skulle kunna underlätta dialogen mellan skogsägare och myndigheter när skog ska skyddas.

– Ofta styr myndigheterna var skog ska skyddas. Här kan man kombinera det myndigheterna vill med markägarens önskemål när det gäller de ekonomiska aspekterna.

Mer sammanhängande hänsynsområden utan ökade kostnader

Dennis Jonason tror också att möjligheterna att skapa mer sammanhängande hänsynsområden ökar när biologisk och ekonomisk information kombineras.

– Det skulle öka värdet av naturvårdande insatser utan att kostnaderna skulle behöva öka för markägaren.

Olof Widenfalk är VD för Greensway, ett miljökonsultföretag som bland annat jobbar med utveckling av digitala verktyg som kan underlätta skogsbrukets naturvård och miljöhänsyn. Han menar att Dennis Jonasons metod kan vara ett intressant alternativ till dagens arbetssätt.

– Det skulle nog vara möjligt att tillämpa metoden i skogsbruket. Ett utvecklingsspår kan vara att leta efter strukturer i landskapet som gynnar en viss hotad art eller artgrupp i det aktuella området. Då skulle fokus hamna på att skapa ytor med så höga naturvärden som möjligt istället för på arealen, säger han.

TEXT: Malin von Essen

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.