Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Frihet under ansvar – vem bestämmer över skogen och skogspolitiken?

Illustration: Amanda Billing

Illustration: Amanda Billing

Från FN och EU till regeringen och Skogsstyrelsen – listan på olika instanser som påverkar dagens skogspolitik är både lång och snårig.

Att äga skog kan vara både lustfyllt och lönsamt, men det innebär också en rad lagar och regler att rätta sig efter. Den svenska skogspolitiken som infördes år 1994 innebär dessutom att du som skogsägare har förväntningar på dig att göra mer än vad lagen kräver. Samma år skedde ytterligare en politisk förändring som skulle få stor betydelse för skogspolitiken: Sverige röstade ja till att gå med i EU. Detta, i kombination med att vi lever i en allt mer globaliserad värld där vi även har FN:s hållbarhetsmål att förhålla oss till, gör det berättigat att ställa frågan: Hur stor bestämmanderätt har man som skogsägare i dag?

Johanna From som är regionchef på Skogsstyrelsen menar att frågan är komplex.

– Äganderätten är fastställd i svensk grundlag och är en central företeelse i svensk juridik. Sedan är den svenska skogspolitiken ganska unik eftersom den bygger på frihet under ansvar och en förväntan om att göra mer än vad lagen kräver, säger hon.

Artskyddsförordningen har väckt debatt

Johanna From poängterar att det givetvis finns skogsägare som inte vill att någon säger åt dem vad som ska ske med deras skogsmark eller att de ska göra mer än vad lagen kräver.

– Vissa kan uppleva att det står i motsats till individens inställning till frihet, framför allt vid begränsningar eller förbud mot avverkningar eller vid beslut om områdesskydd trots att besluten handlar om att leva upp till lagens krav.

Det område som har väckt störst debatt är frågan om artskyddsförordningen – en svensk implementering av två EU-direktiv: Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Den nuvarande versionen av artskyddsförordningen är från 2008. Vad gäller denna förordning vill Johanna From ändå förtydliga att de allra flesta beslut som tas handlar om tidpunkten för avverkning.

– Skogsstyrelsen har 60 000 avverkningsärenden per år, av dessa är det endast sju promille där vi fattar beslut om att skjuta upp eller förbjuda avverkning.

Luckor i nuvarande lagstiftning

Att media uppmärksammar dessa fall menar hon är rimligt – det är medias roll – däremot tycker hon att det kan ge en onyanserad bild. Vad hon däremot håller med om, och som har uppmärksammats i media, är att det finns luckor i nuvarande lagstiftning.

– Det finns en otydlighet kring ersättningsfrågan som är problematisk. Men det har vi uppmärksammat regeringen på, som också i skogsprogrammet kvitterat att man avser att utreda lagstiftningen, säger hon.

I vilken utsträckning svensk skogspolitik påverkas av EU och FN menar Johanna From är en stor fråga som man måste dela upp i en direkt och en indirekt påverkan.

Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar och en förväntan om att göra mer än vad lagen kräver.

– På global nivå har vi FN:s hållbarhetsmål att förhålla oss till där det finns förväntningar om att Skogsstyrelsen ska bidra till det svenska arbetet att uppnå målen. Regeringen har också sagt att Sverige ska vara ledande i genomförandet av arbetet. Då är det direkta mål som tydligt har att göra med vår verksamhet. Exempelvis mål nummer sju, hållbar energi för alla, där det finns förväntningar inom svensk energipolitik att skogen ska bidra, både genom att ersätta fossilt och nyttja ännu mer av det som skogen producerar i energiråvara. Det är en direkt global förväntan på svenskt skogsbruk.

Sedan finns det också en indirekt påverkan, menar Johanna From. Exempelvis FN:s mål nummer fem om jämställdhet.

– Skogssektorn i Sverige är traditionellt sett en mansdominerad värld, och vår regering har gjort klart att vi måste nyttja den samlade kompetensen bättre. För oss handlar det bland annat om ett arbete med att väcka intresse för skogen hos alla, oavsett kön.

Text: Malin Letser Illustration: Amanda Billing

Beslut från Skogsstyrelsen

  • Skogsstyrelsen får in cirka 60 000 avverkningsärenden per år. 2017 beslutade Skogsstyrelsen om föreläggande eller förbud enligt skogsvårdslagen i cirka 400 ärenden. Sådana beslut får inte avsevärt försvåra pågående markanvändning, det vill säga ett förbud får aldrig gälla mer än 10 procent av virkesvärdet.
  • Samma år beslutade Skogsstyrelsen om föreläggande eller förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i cirka 100 ärenden. Kapitlet rör åtgärder som kan ändra naturmiljön väsentligt, och som inte omfattas av andra anmälningsplikter i miljöbalken.
  • Vissa av dessa beslut, men inte alla, var så ingripande att de försvårade pågående markanvändning, till exempel förbud mot en hel avverkning på grund av artskyddsförordningens regler eller tillfälligt förbud mot en hel avverkning innan beslut om biotopskyddsområde hunnit tas.

Vem bestämmer i det globala skogslandskapet?

FN

FN:s resolution Agenda 2030 syftar till att nå målen för hållbar utveckling, här finns ett eget delmål för skogen. Utöver detta finns FN:s strategiska plan för skog, en strategi som ska stärka FN:s handlingsplan för hållbar utveckling. Flera andra avtal har indirekt påverkan på skogspolitiken, exempelvis Parisavtalet om klimatet.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna ansvarar för att ta fram förslag på nya Natura 2000-områden, och för att ta initiativ till att bilda naturreservat. Länsstyrelsen är även tillsynsmyndighet för flertalet av Natura 2000- områdena. Ett undantag är skogsbruksåtgärder på skogsmark där det är Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket jobbar på uppdrag av regeringen med att driva miljöfrågor. Naturvårdsverket är bland annat ansvarig jaktmyndighet samt ansvarar för att samordna arbetet för Natura 2000. Naturvårdsverket ska även fungera som stöd för handläggare på länsstyrelsen i arbetet med artskyddsförordningen. Utifrån det nationella skogsprogrammet har de även i uppdrag att, tillsammans med Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, utarbeta en sammanhållen statistik för skogsmark.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen har i uppgift att verka för att de skogspolitiska målen uppnås. De ska även bistå Regeringskansliet i genomförandet av det nationella skogsprogrammet samt bistå i det internationella arbetet. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för bl. a. skogsvårdslagen och vissa delar i miljöbalken som rör skogsbruk, bl.a. tillsyn gällande skogliga åtgärder inom Natura 2000.

EU

EU-fördraget innehåller ingen specifik skogspolitik. Däremot finns det många åtgärder inom EU som ändå påverkar skogspolitiken, både inom och utanför unionen. De direktiv som främst påverkar skogsägare i Sverige är Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Dessa direktiv ligger bland annat till grund för Natura 2000-områden och delar av den svenska artskyddsförordningen. Timmerförordningen och Vattendirektivet är andra direktiv som påverkar skogsägare.

Domstol

Vissa domstolsavgöranden kan ligga till grund som vägledning för framtida mål eller ärenden. Instanser som kan vara inblandade är kammarkollegiet, förvaltningsrätten, Högsta förvaltningsdomstolen, Markoch miljödomstolen och Miljööverdomstolen.

Nationell politik

I maj 2018 fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I programmet lyfts fram att miljö- och produktionsmål ska vara fortsatt jämställda och att principen om frihet under ansvar ligger fast. Utifrån detta har en rad olika uppdrag getts till myndigheterna, bl. a. Skogsstyrelsen och Lantmäteriet.