Gå till innehåll

Skogsförvaltarens råd: Se över dina nyckelbiotoper

Asp. Foto: Mostphotos

Nyckelbiotopen bestod framförallt av lövträd, mycket grov asp och en del sälg och lönn. Genom att området omvandlades från Naturvård Orörd till Naturvård Skötsel kunde granen, som höll på att växa in och ta över, huggas bort och naturvärdena främjas. Foto: Mostphotos

Har du nyckelbiotoper på din fastighet bör du se över dem – det rådet ger förvaltaren Lars Granberg. Nyligen hjälpte han en kund att omvärdera en nyckelbiotop från status ”orörd” till status ”skötsel”, vilket gagnade både ägaren och naturen.

Lars Granberg, skogsförvaltare i Västerås. Foto: Ulrika Lagerlöf

Lars Granberg

Lars Granberg har jobbat som skogs­förvaltare i över 20  år och har därmed varit med ända sedan Skogsstyrelsen påbörjade arbetet med nyckelbiotopsinventeringar på 90-talet. Områden med höga naturvärden och nyckelbiotoper fick då klassningen Naturvård Orörd eller Naturvård Skötsel. Sedan dess har det hänt en del. Skogen har vuxit och kunskapen om naturvård har utvecklats. Detta i sin tur kan innebära att statusen på vissa områden bör omvärderas. Så var fallet hos en av Lars Granbergs kunder i Uppsala län.

Nyckelbiotopen på kundens skog bestod till stor del av lövträd, främst grov asp, men även sälg och lönn, och hade status Naturvård Orörd.

– Det vi såg var att gran började växa in och ta över i området. Av den anledningen undrade jag varför man inte hade föreslagit Naturvård Skötsel här, säger han.

Samråd ledde till omklassning

Lars Granberg kontaktade Skogsstyrelsen och bad om ett samråd gällande detta vilket resulterade i att han, tillsammans med en tjänsteman på myndigheten, gick ut i skogen och såg över området.

Tjänstemannen tyckte också att det vore bra att göra en aktiv insats i beståndet. Dessutom rekommenderade han att markägaren skulle söka finansiellt stöd från EU:s Landsbygdsprogram i syfte att främja skogens miljövärden.

– Med samrådet i ryggen kunde vi söka stöd för att göra en aktiv insats för att främja löv i beståndet, säger han.

Ansökan om stöd, som finns inom ramen för Landsbygdsprogrammet och som sköts av Jordbruksverket, skickades in, och drygt ett år senare fick de klartecken om att tilldelas 9 000 kronor per hektar. Eftersom det var 3,9 hektar som skulle gallras blev det lite drygt 35 000 kronor extra i stöd, och i vintras kunde de genomföra gallringen.

– Markägaren fick stödet plus intäkten för att sälja virket, samtidigt som naturvärdena
gagnades. Det blev verkligen en win win-situation, säger han.

Utveckling av nyckelbiotoper genom skötsel

Lars Granberg rekommenderar andra som har nyckelbiotoper på sin fastighet att se över vad dessa områden har för status. I vissa fall kan det finnas värden som kan utvecklas med skötsel i stället för att de står helt orörda.

– Skogen växer och förändras, dessutom utvecklas kunskapen. Man lär sig nytt inom naturvården också, vad som är rätt och riktigt i skötseln. Så det finns all anledning att se över befintliga nyckelbiotoper, säger han.

Han understryker också vikten av att ta kontakt med Skogsstyrelsen.

– Man måste söka samråd med Skogsstyrelsen om man vill göra någonting i en nyckelbiotop. Det är reglerat i miljöbalken (12 kap 6§). En diskussion och genomgång i fält är också både lärorik och utvecklande för alla inblandade parter. Markägaren sitter ofta på stor kunskap vad det gäller historiken för området. Skogsstyrelsen bidrar med sin fackkunskap när det gäller naturvärdena och de kan även hjälpa till med att ge råd om vilka
finansiella stöd som finns att söka för det specifika objektet, säger han.

Certifieringsregler kräver intyg

Ytterligare en viktig anledning till att kontakta Skogsstyrelsen är att certifieringsregler och virkesköparnas åtaganden kräver att virke från nyckelbiotoper kommer från insatser som bevarar eller förstärker befintliga naturvärden. Eller att Skogsstyrelsen intygar att området inte håller nyckelbiotopskvalitet.

– När man har gjort samrådet får man ett rådgivningskvitto från Skogsstyrelsen som visar vad man har kommit överens om. Där  framgår historiken och åtgärdsbeskrivning. Utan det här kvittot går det inte att sälja virket. Alla bolag som köper virke ber om en kopia eftersom de måste se att åtgärden är godkänd, så det är jätteviktigt att komma ihåg.

Text: Malin Letser

Dela