Många möjligheter att tjäna pengar på din skogsfastighet

Skogsägare kan vinna mycket på att fundera över vilken potential som finns på fastigheten. Foto: Unsplash

Skogsägare kan vinna mycket på att fundera över vilken potential som finns på fastigheten. Foto: Unsplash

För de flesta skogsägare är avverkningar den viktigaste inkomstkällan – men det finns många fler sätt att dra nytta av skogen. Att upplåta mark till annan verksamhet kan ge stora intäkter utan större ansträngning. Det berättar Christina Nyström, konsultchef på Skogssällskapet.

Christina Nyström, konsultchef på Skogssällskapet. Foto: Fredrik Bankler

Christina Nyström

Priserna på skogsmark har ökat stadigt under många år. Under 2023 och 2024 har även virkespriserna följt efter, och det finns idag goda möjligheter för skogsägare till bra ekonomisk avkastning från virket. Men det kan också vara lönsamt att fundera över vilka fler, alternativa inkomstkällor som skogsfastigheten kan erbjuda, säger Christina Nyström.

– Skogsägare kan vinna mycket på att fundera över vilken potential som finns på fastigheten, och om man nyttjar den till fullo. När man bedriver ett skogsbruk finns det mycket man som enskild markägare inte kan påverka i närtid, men genom aktiva handlingar går det att öka intäkterna på den mark man redan har och göra sig mindre beroende av till exempel trädens tillväxt och virkesmarknaden.

Har du några tips för att komma igång?

– Börja med att titta på hur din fastighet ser ut och vilka möjligheter som finns att tillvarata markens fulla potential. Kanske finns det stugor att hyra ut, sjöar med fisk, berg som lämpar sig för bergtäkt, platser som skulle passa för solkraft eller master av olika slag, säger Christina Nyström och fortsätter:

– Det enklaste är dock att titta på jaktarrenden. Alla fastigheter har normalt en jakträtt och det finns en väldigt stor efterfrågan på mark att jaga på. Att upplåta nyttjanderätt till jakt är ofta en stabil inkomstkälla då det finns ett stort sug efter denna typ av aktivitet – och folk är villiga att betala för det.

Samma princip gäller fiske; har du som skogsägare mark där det finns sjöar eller vattendrag med fisk eller kräftor kan det finnas stora möjligheter att tjäna pengar.

– Då kan du välja att upplåta fiskerätter till privatpersoner, sportfiskeklubbar eller andra typer av fiskeföreningar. De kan antingen bara arrendera fiskevatten eller också få lov att plantera ut fisk i sportfiskesyfte. Det kan även handla om att upplåta sin mark till turismentreprenörer med till exempel kajakverksamhet.

Ett annat sätt att tjäna pengar på sin skogsfastighet, vid sidan om skogsbruket, är att hyra ut stugor och torp till naturlängtande semesterfirare.

– På många skogsfastigheter finns någon form av stuga, fritidshus eller torp som kanske inte utnyttjas fullt ut och som istället för att stå tomt skulle kunna hyras ut under vissa perioder. Du kan också ställa iordning ställplatser för husvagnar och husbilar och få en inkomst från dessa.

Är det något särskilt man ska tänka på vid uthyrning?

– Betalningsviljan är i regel stor, men ofta kan man behöva paketera upplevelsen. Många längtar efter att komma ut i skogen, men de som är ovana att vistas i skog och mark vill ofta ha någon att ”hålla i handen”. Det man kan tänka på då är att erbjuda lite extra service, kanske skicka med några tips på svamp- och bärställen och se till att stugan är varm och skön när gästerna kommer dit. Det tjänar man på i långa loppet.

Ytterligare en inkomstmöjlighet är att upplåta sin mark för exempelvis sol- eller vindkraft, bergtäkter, master eller fiberutbyggnad. Sådana arrenden kan ge ett bra ekonomiskt tillskott, säger Christina Nyström.

– När det gäller vindkraft har teknikutvecklingen gjort det möjligt att bygga i lägen som förut inte varit lika intressanta, vilket öppnar upp för fler skogsägare att dra nytta av detta. På senare år har intresset för solparker på skogsmark ökat enormt mycket. Kortfattat går det ut på att man får en ersättning för marken som tas i anspråk plus ett arrende, antingen en fast årlig summa eller kopplat till den elproduktion som genereras. Ofta bekostar energiföretagen nya vägar då de behöver kunna underhålla verken – och det är förstås en fördel när det är dags att avverka i skogen, säger Christina och fortsätter:

– Fundera också på om du har områden där man kan sätta upp till exempel mobilmaster, mark som kan vara intressant för utbyggnad av bredbandsfiber eller berg som skulle passa för bergtäkt. När man har alla tillstånd för en bergtäkt och kan få till bra avtal för detta ger det ofta ett väldigt bra kassaflöde.

Christina Nyström nämner också naturvårdsavtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägaren med syfte att utveckla och bevara höga naturvärden.

– Har du områden med höga naturvärden som du ändå tänkt spara kan du försöka få till ett naturvårdsavtal och få ersättning för detta. Det blir då ett sätt att få intäkter på ytor som du ändå inte skulle använda till skogsproduktion. Prata med din skogsförvaltare om hur du kan gå till väga.

Det kan verka svårt och tidskrävande att sätta igång processer för alternativa inkomstkällor, men när det väl är igång och man har fått alla avtal på plats rullar det på av sig självt, menar Christina Nyström.

– Initialt tar det tid att identifiera fastighetens potential, samla på sig kunskap och i vissa fall ta in experthjälp kring juridiken och utförandet. Men det fina är att när man väl hittat någon som betalar för den mark man upplåter kan man i princip luta sig tillbaka och låta fastigheten jobba åt en. Har du bra marknadsmässiga avtal som indexjusteras och möjligheter till smidig fakturering är det bara att köra!

Text: Therese Johansson

Exempel på alternativa inkomstkällor

  • Jakt och fiske
  • Hyra ut stugor
  • Vindkraft
  • Solkraft
  • Täkter
  • Master
  • Fiber
  • Naturvårdsavtal

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.