Mekaniska snytbaggeskydd fungerar visar ny forskning
De insekticider som tidigare användes för att motverka snytbaggeangrepp är på väg att fasas ut och ersätts av mekaniska snytbaggeskydd. Men hur väl fungerar dessa egentligen? Ett nytt forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU, finansierat av Skogssällskapet, visar att de mekaniska skydden fungerar lika bra som insekticiderna.
Skador från snytbaggens barkgnag är den absolut vanligaste orsaken till att planterade plantor dör. Den lilla skalbaggens gnagande skadar plantans livsviktiga försörjning av vatten och näring, och i värsta fall ringbarkar snytbaggen det lilla trädet helt.
– I projektet har vi tittat på om de mekaniska snytbaggeskydd som finns på marknaden är lika effektiva som insekticiderna, säger Karin Hjelm, i dag forskare vid SLU men vid tiden verksam vid Skogforsk och den som, tillsammans med Kristina Wallertz vid SLU, har drivit projektet.
Det finns ett flertal mekaniska snytbaggeskydd på marknaden, som samtliga skapar en skyddande beläggning på plantans stam.
– I projektet har vi tittat på Conniflex, Ekovax, Cambiguard och Hylonox och jämfört dem dels med plantor som har insekticidbehandlats och dels med en kontrollgrupp med obehandlade plantor, berättar Karin Hjelm.
Hög andel gnagskador på samtliga plantor
Av de plantor som behandlades med mekaniska snytbaggeskydd var det mellan 1 och 7 procent av plantorna som dog under de två första åren efter plantering. 7 procent av de insekticidbehandlade plantorna dog under de två första åren, och 28 procent av de obehandlade.
– Samtliga behandlade plantor behandlades bara en gång, så under andra året efter plantering ökade angreppen på alla behandlade plantor, särskilt på de insekticidbehandlade. Vi ser också att alla plantor, både behandlade och obehandlade, hade en hög andel gnagskador – 40 till 50 procent av de behandlade och nästan 60 procent av de obehandlade hade i någon omfattning blivit gnagda av snytbagge, säger Karin Hjelm.
De plantor som fått skador, men som ändå överlevt, riskerar att påverkas negativt i tillväxten kommande år. Karin Hjelm berättar att en del av plantorna blivit gnagda ovanför de mekaniska skydden, något som lett till att toppskottet dött och trädet därför skjutit ett nytt toppskott.
Ingen negativ påverkan av skydden på planttillväxten
I projektet har man även tittat närmare på om de mekaniska skydden på något sätt påverkar tillväxten negativt.
– Jämför vi de olika plantornas höjd efter två år så ser vi dock inga sådana tendenser, säger Karin Hjelm.
Man utsatte också plantor med de olika mekaniska skydden för torkstress i växthus, och jämförde med obehandlade plantor. Men inte heller där kunde man se att plantorna skulle påverkas negativt av beläggningsskydden, säger Karin Hjelm.
Att plantdödligheten generellt är ganska hög i projektet hänger samman med att många av planteringarna i försöken gjordes under den extremt torra och varma sommaren 2018.
– Här blev det tydligt hur viktig planteringspunkten är. Betydligt fler av plantorna som var planterade i ren mineraljord klarade sig, trots torkan, jämfört med de plantor som planterades där det var omarkberett. Så planteringspunkten är viktig både vid torka och snytbaggeangrepp.
– Vår slutsats är att mekaniska snytbaggeskydd är lika effektiva som insekticiderna två år efter plantering, och att de mekaniska skydden fungerar lika bra i praktiken som de har gjort i försök. Vi behöver dock mäta in försöken under flera år för att se hur plantorna som överlever utvecklas över tiden, avslutar Karin Hjelm.
Text: Ulrika Lagerlöf
Tänk på det här:
- De testade mekaniska skydden har likvärdig effekt mot snytbaggeskador.
- Välj rätt planteringspunkt med ren mineraljord.
- Plantera välvattnade plantor.
- Plantera plantorna på rätt djup så att skyddet inte kommer för långt ner, då får det sämre effekt.
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.