Alla pratar om Carbon capture

Skog med morgondimma. Foto: Mostphotos

Carbon capture som affärsmodell för skogsägare går ut på att sälja lagring av kol i stående skog. Foto: Mostphotos

Vi bad Lars Högbom, docent i skoglig marklära vid SLU och verksam seniorforskare vid Skogforsk, att reda ut begreppet.

Lars Högbom. Foto: Skogforsk

Lars Högbom

Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Kol och koldioxid debatteras frekvent på nyhetssidorna – och för att klara klimatmålen anser många att vi, förutom att minska utsläppen, också måste göra mer för att lagra koldioxid. Här spelar skogen en nyckelroll,
menar Lars Högbom.

Vad menas med Carbon capture?

– Carbon capture betyder kolinfångning på svenska. Inom industrin talar man om Carbon Capture and Storage (CCS) som är ett namn för de olika tekniker som finns för att fånga in och lagra koldioxid i syfte att minska utsläppen och bidra till att motverka klimatförändringar. Enkelt kan man säga att det i dessa fall handlar om att koldioxid fångas in och komprimeras för att sedan lagras djupt nere i berggrunden. Nu har man även börjat prata om
kolinfångningen i skogen som en möjlig affärsmodell för skogsägarna.

Skogen utgör en naturlig teknik för att binda kol, berätta!

– Skogen har en nyckelroll i kolets kretslopp eftersom träd, precis som alla levande organismer, behöver kol i olika former för att få energi och växa – och när de växer tar de upp och lagrar koldioxid genom fotosyntesen. Kol finns lagrat i stammar, grenar, barr, löv och rötter, men också i död ved och i själva skogsmarken. När träden sedan bryts ner frigör de kol, men delar av kolet binds i marken. Under de senaste hundra åren har skogarna i Sverige ökat sina kolförråd och det beror bland annat på att skogsavverkningen varit lägre än tillväxten i skogen.

Det finns en kommersiell idé med Carbon capture. Vad är affärsidén när det kommer till skogen?

– Idén är försäljning av lagring av kol i stående skog. Tanken är alltså att skogsägare kan sälja kollagring i skogen till företag som vill klimatkompensera för sina koldioxidutsläpp. Motprestationen från skogsägaren att man förbinder sig att inte avverka. De som är positiva menar bland annat att det är ett sätt att säkerställa kolsänkan i den svenska skogen och att det också är möjligt att öka den om skogsägarna får betalt för sitt klimatarbete. Men det finns också kritiska röster där forskare bland annat hävdar att det här riskerar att ta fokus från det viktigaste – det vill säga att ställa om samhället för att kunna minska växthusgasutsläppen.

Vad ser du för utmaningar med den här affärsidén?

– Det finns en hel del utmaningar, tror jag. Dels är det en ekonomisk fråga – hur mycket kostar det och vad är företag villiga att betala? Sedan tänker jag att det kan vara svårt att säkerställa att den kollagring man sålde finns kvar under kontraktsperioden, detta eftersom träden kan fällas av vinden, bli skadade av insekter eller drabbas av skogsbränder. Fenomenet är
fortfarande nytt, och den kommersiella marknaden
i Sverige är ännu outvecklad. Det vore intressant att höra vad skogsägarna tycker. Det är också viktigt att komma ihåg att det mest effektiva sättet att binda kol i skogen inte alltid är det bästa för ekologiska och sociala värden, utan att vi behöver en balans i skogen.

Text: Linda Fritiofsson

Trädets kollager

Liksom allt annat levande består trä av en stor andel kol – cirka 50 % av sin torrvikt. 1 kubikmeter trä (densitet 0,45 och 50 % kol) innehåller cirka 220 kilo kol. Med densitet menar man virkets vikt i förhållande till dess volym. Densiteten varierar mellan olika trädslag, men kan också skilja sig inom samma trädslag.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.