Viktigt att få in fler trädslag i skogen

I september ska Sveriges nationella restaureringsplan vara klar att skickas in till
EU-kommissionen. Men vad innebär egentligen restaurering i skogen och hur kommer svenska skogsägare att påverkas av de nya reglerna?

Johanna Ehlin på Skogsstyrelsen är specialist på
områdesskydd och har arbetat med förslaget till
Sveriges nationella restaureringsplan, som lämnades till regeringen i slutet av februari. Hon berättar att bakgrunden till EU-förordningen är att medlems-länderna i nuläget inte har nått målen i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

– Uppföljningar visar att varken Sverige eller övriga länder har nått upp till det de
lovat. Med naturrestaureringsförordningen blir kraven på medlemsstaterna tydligare, förklarar Johanna. I förordningen finns bland annat arealmål, som
säger att en viss andel av alla livsmiljötyper ska vara i gott tillstånd eller ha
fått åtgärder som kommer leda till att de är i gott tillstånd till år 2030, 2040 och
slutligen 2050. Sveriges restaureringsplan innehåller förslag på åtgärder för
att nå målen, men också på hur vi ska följa upp och mäta hur vi ligger till.

– Vi kommer behöva arbeta mycket med information till skogsägare och hela branschen om de olika livsmiljötyperna, hur man känner igen dem och vad det innebär att ha en livsmiljötyp på sin mark, säger Johanna. En avgörande fråga är hur skogsägare ska kompenseras om de har höga naturvärden i sin skog och
inte får avverka.

– I förslaget till restaureringsplan trycker vi på vikten av att kunna få ersättning när pågående markanvändning inte längre är möjlig, säger Johanna. Natur som återhämtar sig, är motståndskraftig och rik på biologisk mångfald – så kan man
sammanfatta målet med naturrestaureringsförordningen.

– Att restaurera betyder i det här sammanhanget både att återställa något och att bevara det som finns kvar, säger Johanna. En restaureringsåtgärd kan med andra ord vara alltifrån att lägga igen diken till att formellt skydda ett område eller införa en ny lagstiftning som ställer högre miljökrav.

Förordningen omfattar både havsmiljöer, jord-bruksmark och skogsmark. Staffan Mattsson, skoglig verksamhetsutvecklare och certifierings-ansvarig på Skogssällskapet, menar att det för skogens del i stor utsträckning handlar om att göra mer av det vi redan gör:

– Det kan till exempel vara att öka mängden död ved i skogen genom att skapa högstubbar eller låta en större andel av träden ligga kvar för att gynna insekter, svampar och mossor, säger Staffan.

– En annan viktig åtgärd är att få in fler trädslag i skogen och på så sätt öka
diversiteten. Att restaurera kan också innebära att bruka skogen med andra metoder – att jobba med hyggesfritt skogsbruk för att främja skogens naturliga utveckling, att ha djur som betar i skogen, att bevara brynmiljöer eller att
bränna hyggen och skogsområden för att gynna den biologiska mångfalden.

– Att öka mängden äldre skog och se till att den hänger samman så att arter kan sprida sig inom skogslandskapet är också att restaurera, men där handlar det i stället om att bevara, att inte göra någon åtgärd utan låta skogen stå kvar, säger
Staffan. Exakt vad innehållet i den svenska restaureringsplanen blir står klart först 2027 när EU-kommissionen har granskat den, men Staffan tror att många privata skogsägare kommer att beröras – mer eller mindre.

– I vilken omfattning vet vi inte ännu, men det ska bli intressant att se hur frågan om ersättningar landar och vad som blir lagkrav respektive frivilliga åtgärder. Vi
ser det som mycket viktigt att markägarna kompenseras för de åtgärder de vidtar och att det ska löna sig att visa hänsyn i skogsbruket.

Text; Monica Forsberg