Klimatomställning i skogen kräver nya styrmedel

Många skogsägare vill anpassa sitt skogsbruk till ett förändrat klimat, men dagens styrmedel räcker inte till. Det visar ny forskning från Umeå universitet, där skogsägare efterlyser bättre rådgivning, ekonomiska incitament och tydligare ansvarsfördelning.

Studien bygger på intervjuer med skogsägare och analyser av svensk och europeisk lagstiftning. Intervjuerna visar att många skogsägare är positiva
till åtgärder som stärker både skogens klimatanpassning och klimatnytta. Men dagens styrning räcker inte till för att göra omställningen möjlig i praktiken.

– De flesta av de intervjuade skogs­ ägarna efterfrågade en kombination av bättre rådgivning och ekonomisk kompensation som sänker tröskeln för att genomföra klimatåtgärder, säger Auvikki de Boon, forskare i stats vetenskap vid Umeå universitet och en del av forskningsprogrammet Route to Paris. Samtidigt betonar hon att skog ­ägare inte är en homogen grupp. För
att styrmedel ska bli effektiva måste de anpassas efter olika skogsägares driv­
krafter och förutsättningar.

– Liksom andra grupper i samhället har skogsägare olika motiv och värderingar
som driver och motiverar dem. Ekonomiska incitament fungerar exempelvis inte lika bra för den som inte främst drivs av ekonomisk avkast­ning. Dessutom skiljer sig för­utsättningar åt mellan olika skogsfastigheter, vilket gör att olika åtgärder passar olika bra hos olika skogsägare.

Skogsägare vill ha stöd ochrådgivning

Många deltagare i studien ville se nya ekonomiska stöd och möjligheter att sälja kolkrediter, kombinerat med ökad samverkan, dialog och viss grad av
regeländringar. Samtidigt fanns en tydlig skepsis mot vissa ekonomiska lösningar.

– Flera undrade hur system med kol krediter skulle fungera i praktiken och om det skulle innebära att man måste ”låsa in” skogen under lång tid fram­ över, säger Auvikki.

Skepsis mot tvingande regler

Det starkaste motståndet hos deltagarna i studien riktades mot tvingande regleringar och styrmedel som uppfattas hota principen om ”frihet under ansvar” och äganderätten. Den här och tidigare studier visar att många skogsägare uppskattar dagens skogspolitik som ger stor frihet att själv fatta beslut om brukandet. Samtidigt efterfrågas nya och mer utvecklade styr­ medel kopplade till klimat. Studien visade också att många ansåg att staten och större markägare bör ta ett större ansvar för klimat och biologisk mångfald än små privata skogsägare.

– Redan idag upplevs det som en mycket krävande uppgift att balans­ era alla de mål och krav som ställs på enskilda markägare. Flera återkom till att de upplever att de får bära ett oproportionerligt stort ansvar för klimat och biologisk mångfald, vilket pekar på behovet av att tydligare fördela ansvar och bättre anpassa styrmedlen efter olika skogsägares mål och förutsättningar, säger Auvikki.

Rättvisa är avgörande för omställning

Hon framhåller att en omställning mot ett skogsbruk som bättre uppfyller
klimat­ och biodiversitetsmål också måste uppfattas som rättvis. Flera av de
intervjuade uttryckte en frustration över att deras mark förväntas lösa problem
som de menar orsakas av samhällets stora fossilberoende.

– Om människor upplever att ansvar, kostnader och vinster fördelas orättvist
riskerar det att skapa motstånd mot förändring. Några beskrev det som orättvist att deras skog ska fungera som en universal lösning för Europas fossil bränslekonsumtion och människors lång­ väga flygresor. De menade att den känslan påverkar viljan att förändra skogsbruket.

Text; Malin von Essen. Foto; Mattias Pettersson