Träd i staden

Träd och grönska bidrar med livsviktiga ekosystemtjänster i våra städer. Dessutom får de oss människor att stressa av och må bra. Vi frågade Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur på Sveriges lantbruksuniversitet, om trädens roll i urbana miljöer.

När vi pratar om träd i staden tänker vi kanske
framför allt på parker och enskilda träd, men Marcus
Hedblom berättar att i Sveriges 100 största städer
finns det nästan 20 procent skog.

– Det har blivit en trend att föra in mer träd i städerna och skapa mikroskogar. Samtidigt har vi på många håll redan små skogsområden inom våra stadsgränser. Men när vi förtätar och bygger nya hus tar vi ofta bort de skogsområdena. Jag tycker vi behö­ver bli bättre på att se och ta vara på det vi redan har.

Varför behöver vi träd i våra städer?

– Träden bidrar med en massa saker: de är viktiga för den biologiska mång­
falden, de tar upp föroreningar och de gör att marken kan ta upp mer regnvatten,
vilket förebygger översvämningar i städer med mycket hårda ytor. Träden fungerar också som vindskydd och motverkar erosion. I södra Europa har det blivit vanligt att använda träd för att skugga stä­derna. Träden ger direkt skugga på gator och torg och förhindrar att värmen hålls kvar i byggnader och asfalt, vilket dämpar temperaturen nattetid.

Vad bidrar träden med för människorna som lever i staden?

– De bidrar med estetik, att vi tycker att det är fint, och de får oss att vara mer fysiskt aktiva. Studier visar att om du har träd inom 300 meter från där du
bor, så väljer du att gå ut och röra på dig. Idag bor allt fler människor i städer och vi ser problem med ökad stress, ångest och mer kroniska inflammationer. Att komma ut i naturen motverkar de här sakerna. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet, vi upp­ lever också att naturen är kravlös, vilket är väldigt återhämtande. Forskning visar att naturlika miljöer får stressen att sjunka förvånansvärt snabbt – efter bara tre minuter i en skogsmiljö minskar de fysiska tecknen på stress.

Hur kan den nya naturrestaurerings förordningen påverka våra urbana ekosystem?

– Det beror på hur våra myndigheter kommer att tolka och genomföra förordningen. För städernas del handlar den väldigt mycket om trädtäckning,
det vill säga hur stor andel av markytan som skuggas av trädkronor. Förordningen handlar också om pollinerare och om hur vi kan få in mer grönska g enerellt. Idag är 50 procent av alla grönområden i våra städer gräsmattor, så plats finns, problemet är snarare att få upp träden tillräckligt snabbt. I framtiden kanske vi kommer behöva flytta stora träd från andra platser in till städerna, något som redan påbörjats i till exempel Kiruna.

Behöver vi tänka annorlunda när vi planerar framtidens gröna stadsmiljöer?

– För att få in tillräckligt med träd och grönska tror jag att vi behöver börja jobba med väggar och tak och bygga hus som är integrerade med grönskan. En annan trend, som man kan se exempel på i Barcelona, är att man stänger av gator för att plantera träd och skapa gröna rum där människorna kan vara. Vi behöver också börja tänka annorlunda när det gäller vad grönska i en stad kan vara. Det måste
inte vara perfekta gräsmattor – genom att skapa ängar gynnar vi den biologiska mångfalden och om vi klipper en kant runt om ser det ändå ordnat ut. Samma sak när det gäller skogen i våra städer, vi kan låta död ved finnas kvar och till exempel använda riset för att skapa en tydlig inramning och entré.

Text; Monica Forsberg. Foto; Veronica Öhrvik