Nya regler för nationell fridlysning förenklar för skogsägare

I mitten av juli tillkännagav regeringen de nya regler som från och med november ska börja gälla för nationell fridlysning. Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, förklarar vad de innebär för dig som äger skog.

14 juli meddelade regeringen, via klimat- och miljöminister Romina Pourmukhtari och civilminister Erik Slottner, att regeringen beslutat om ändrade bestämmelser om nationell fridlysning. De tillkännagav samtidigt en ny lista med arter som är nationellt fridlysta.

– Det här är en del i det ”paket” som tidigare utlovats från regeringen avseende artskydd, och en fortsättning på det beslut man tog angående markägares rätt till ersättning vid inskränkningar i brukanderätten, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Fyra skyddskategorier

De nya artskyddsreglerna innebär att man differentierar de nationellt fridlysta arterna och delar in dem i fyra skyddskategorier utifrån behov: strikt skydd, förstärkt skydd, grundläggande skydd och begränsat skydd.

– Tidigare har det inte funnits någon differentiering, utan alla fridlysta arter har haft samma skydd oavsett skyddsstatus, detta kommer förhoppningsvis att göra att man kan lägga resurserna där de behövs bäst.

De växter som nu får skyddskategorin begränsat skydd får plockas, men inte grävas upp med rötterna eller plockas för försäljning eller annan kommersiell verksamhet. För övriga kategorier gäller samma regler som tidigare, det vill säga att man inte får plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, eller ta bort eller skada frön eller andra delar.

– Den stora nyheten är att det har tillkommit ett undantag när det gäller arter inom kategorierna grundläggande eller begränsat skydd. Det tydliggörs nämligen att förbudet att skada exemplar inte gäller för verksamheter vars syfte inte är att påverka arten negativt. Det förtydligas också att jord- och skogsbruksåtgärder normalt anses ha ett annat syfte än att skada enskilda arter, så här ser vi en stor skillnad mot tidigare, berättar Karin Fällman Lillqvist.

Undantaget gäller även för djur med skyddsklass grundläggande skydd, där återfinns till exempel huggorm, snok och ett antal groddjur.

– Det här kommer i praktiken att innebära att knärot inte är skyddad från normala skogsbruksåtgärder, säger Karin Fällman Lillqvist.

Fortsatt osäkerhet kring fåglar

De nya reglerna gäller endast de arter som är nationellt fridlysta, och alltså inte finns upptagna i EU:s fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv.

– De stora frågetecknen kring fåglar finns alltså fortfarande kvar. Men EU-kommissionen har inlett ett ”stresstest” av fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet för att se om det finns utrymme för förenklingar, berättar Karin.

De nya reglerna ska träda i kraft 1 november 2026. Än så länge har det inte kommit några signaler från Skogsstyrelsen och Naturvårdsvårdverket om hur man planerar att implementera reglerna.

Medierapporteringen har hittills framförallt fokuserat på att antalet arter i bilaga 2* minskar från ca 300 till 230, att arter som blåsippa och gullviva försvinner och att igelkott tillkommer som skyddsvärd art. Samt att knärot (tillsammans med många andra orkidéer) endast får ett grundläggande skydd.

– För skogsägare innebär de nya reglerna förhoppningsvis att man kan lägga mer resurser på att skydda de livsmiljöer som verkligen är högprioriterade, och lägga mindre tid och resurser på ärenden där den verkliga naturvårdsnyttan är ganska osäker. Och det tycker vi är bra, säger Karin Fällman Lillqvist.

*I artskyddsförordningen finns två bilagor. De arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv utgör bilaga 1, och de nationellt fridlysta arterna utgör bilaga 2.