Debatt: Framtiden för Sveriges skogsbruk avgörs i EU

För att EU ska fatta kloka beslut behövs en mer konstruktiv skogsdebatt och större förståelse för olika skogsbrukstraditioner. Efter EU-valet i juni behöver Sveriges nya parlamentariker engagera sig i debatten som avgör framtiden för skogsbruket i Sverige, skriver företrädare för Skogssällskapet.

Om en månad, den 9 juni, går svenska folket till valurnan för att välja sina representanter i Europaparlamentet. EU-valet har större betydelse än vad många kanske tror – inte minst när det kommer till Sveriges skogar.

Flera stora knäckfrågor på EU-nivå rör nämligen just skogen. Och eftersom Sveriges syn på skogsbruk skiljer sig väsentligt från resten av unionen spelar det stor roll vad våra representanter driver på för i Bryssel. För att förstå detta bättre har vi under våren genomfört en enkät riktad till kandidaterna.

Med tanke på att Sveriges hållning i skogsfrågorna sticker ut är det inte förvånande att sex av tio svenska kandidater vill göra skogspolitiken mindre strikt. Det är heller ingen slump att den nyligen aviserade skogsutredningen till stor del kommer fokusera på Sveriges arbete inom EU.

Sverige har skäl att värna den utpräglade äganderätt som till stor del format vår långa skogsbrukstradition. Mer än hälften av de svenska skogarna ägs av privata markägare, som ofta har större möjlighet att anpassa skogsbruket utifrån lokala förutsättningar.

Den här kontexten missas ofta i debatten om skogsfrågorna inom EU. I stället behandlas alla skogar och skogsbruk enligt en och samma modell. På samma sätt som nationella regler kan bli trubbiga i en lokal kontext blir också EU-gemensamma regelverk missriktade på många platser.

Ett färskt exempel är den naturrestaureringslag som först var på väg att röstas igenom, men som stoppades i sista stund efter en hektisk debatt. Trots goda avsikter riskerar lagen att lägga krokben för svenskt skogsbruk genom att de många små, privata skogsägarna kan förlora möjligheten att bruka sin skog.

Tonen i debatten kring förslaget är ett tydligt tecken på att det behövs mer kunskap och dialog om skogsbruket inom EU. Alltför ofta försvarar olika krafter krampaktigt sina egna intressen och får därför svårt att samarbeta kring effektiva lösningar. Slutresultatet kan bli direkt kontraproduktivt.

Därför är det helt avgörande vilka parlamentariker som väljs i årets EU-val. Våra företrädare behöver kunna se till helheten i unionen, samtidigt som de försvarar det lokala perspektivet och förhandlar fram skogspolitik som kan anpassas utifrån olika förutsättningar, ägandestrukturer och ekosystem.

När du går och röstar i EU-valet i juni, väg in våra svenska företrädares kunskap och erfarenhet – såväl som deras samarbetsvilja. De kvaliteterna kommer krävas för bättre beslut om EU:s skogspolitik och blir således helt avgörande för skogsbrukets framtid i Sverige.

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef Skogssällskapet

Hans Lindberg, regionchef östra Svealand samt t.f. Norrland

Jessica Norberg, regionchef mellersta Svealand

Stefan Åman, regionchef västra Svealand

Johan Asp, regionchef östra Götaland

Elin Larsson, regionchef västra Götaland

Carl-Johan Bengtsson, regionchef södra Götaland