Studie av klonsammansättning i tredje generationens hybridasp

Unik studie kan få en avgörande betydelse för bedömning av hybridaspens robusthet och uthålliga produktion i rotskottsföryngringar.

Hybridasp är idag ett intressant alternativ på jordbruksmarker och bördiga skogsmarker. En stor fördel vid skogsbruk med hybridasp är dess förmåga att skjuta rotskott efter slutav­verkning, vilket kan utnyttjas för att skapa ett nytt bestånd. För att minska risken för allvarliga ekonomiska bakslag vid odling med hybridasp är det önskvärt att enskilda bestånd utgörs av ett robust klonmaterial. Klonerna ska bl.a. ha en hög produktion, vara klimatiskt väl anpassade och samtidigt ska det finnas en tillräcklig genetisk variation. Betydelsen av detta har accentuerats, i och med ett ökat odlingsintresse för hybridasp och mot bakgrund av scenariot om en framtida klimatförändring.

Frågan är vilken genetisk diversitet vi har i rotskottsgenerationen och hur den förändras vid generationsskifte? Hypotesen är att de mest konkurrenskraftiga klonerna får störst repre­sentation efter rotskottsföryngring av hybridasp.

Syftet med studien är att studera förändringen av den genetiska diversiteten i hybridasp­föryngringar, genom att undersöka hur många kloner som återstår i tredje generationen av de som ursprungligen planterades. Två bestånd som båda utgörs av tredje generationens föryngring, där vi vet vilka och hur många plantor per klon som planterades, kommer att användas till studien. I varje bestånd görs en systematisk linjetaxering varvid prover för DNA-analys tas från totalt 2000 individer.

Studien som är unik kan få en avgörande betydelse för bedömning av hybridaspens robusthet och uthålliga produktion i rotskottsföryngringar.