Gå till innehåll

Forskarens råd: Använd fler kloner om hybridaspen ska föryngras med rotskott

Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk. Foto: Anders Thorén

– Intresset för den snabbväxande hybridaspen ökar både i Sverige och i andra länder, konstaterar Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk. Foto: Anders Thorén.

En ny unik studie, finansierad av Skogssällskapet, visar på minskning av genetisk variation i de nya generationer av hybridasp som skapas vid rotskottsföryngring.

– Sådana förändringar i klonsammansättningen kan öka risken för skador, men det kan förebyggas genom att använda ett större antal kloner vid beståndsanläggningen, säger Lars-Göran Stener på Skogforsk.

Snabb tillväxt och eftertraktade fiberegenskaper gör hybridasp till ett intressant alternativ såväl på jordbruksmark som på bördig skogsmark. Möjligheten att få ekonomiskt stöd då hybridaspen odlas som energiråvara på jordbruksmark har ytterligare ökat intresset.

– Med bra plantmaterial och rätt odlingsteknik kan vi nå en produktion på 25 m3sk per hektar och år. Omloppstiderna ligger mellan 20–25 år, säger Lars-Göran Stener då vi träffar honom på Skogforsks forskningsstation i Ekebo utanför Svalöv.

100 000 rotskott per hektar hybridasp

Hybridaspens förmåga att efter en slutavverkning skjuta rotskott är en uppskattad egenskap. Mer än 100 000 sådana rotskott per hektar kan bildas och ett nytt bestånd kan därför skapas till låg kostnad. Lars-Göran Stener, som arbetat med forskning på hybridasp i 30 år, hör till dem som bidragit till utvecklingen av allt mer snabbväxande och robusta plantor.

– Det klonbaserade plantmaterial som nu används har god resistens mot kräfta, som kan
vara dödlig, samtidigt som det ger hög produktion. Vanligen används en blandning av 5–8 kloner i planteringar med hybridasp i Sverige.

Forskarna har emellertid befarat att den genetiska variationen kan minska i de nya generationerna av rotskottsföryngrad hybridasp, och att vissa kloner helt kan konkurreras ut. Om så är fallet kan risken för specifikt klonbundna angrepp från skadegörare öka. ”Ju färre kloner desto större skaderisk” är nämligen en tumregel som gäller.

Mest produktiva hybridaspklonerna tar över

I en unik studie, finansierad av Skogssällskapet, har Skogforsk kartlagt förändringen i klonsammansättningen genom att göra DNA-analyser i två rotskottsföryngrade bestånd. Analyserna visade bland annat att efter två avverkningar fanns visserligen samtliga av de ursprungliga åtta planterade klonerna kvar, men ett par av dem utgjordes bara av några enstaka rotskott. Vissa kloner hade alltså expanderat så starkt att de mer eller mindre slagit ut andra kloner.

– Sådana förändringar av klonsammansättningen kan faktiskt ha både positiva och negativa effekter. När klontalet minskar kan tillväxten i den nya generationen förbättras eftersom
mycket talar för att det är de mest produktiva klonerna som främst blir kvar. Men om det bara är några få kloner kvar i beståndet och en eller flera av dessa drabbas av en allvarlig skada så får det större ekonomiska konsekvenser jämfört med ett bestånd med många kloner. Vår slutsats är att man bör använda ett större antal kloner än den blandning av 5-8  kloner som idag är det vanligaste om man tänkt använda sig av rotskottsföryngring i
många generationer.

Många aspkloner viktigt i långsiktig plan

Lars-Göran understryker att de markägare som satsar på ett skogsbruk med hybridasp kan
ha olika mål. Ett alternativ kan ju vara att bara låta rotskotten växa med ca 6-åriga omloppstider för produktion av biomassa till t.ex. energi. Att utgå från många kloner är dock viktigast för dem som har en mer långsiktig plan, där man i generation efter generation använder rotskottsföryngringen i 20-25 åriga omloppstider för framröjning av kvalitetsstammar i ca 3x3 meters förband.

Skogforsks studie har finansierats av Skogssällskapet, som även gett stöd till andra forskningsprojekt om hybridasp.

– Den här typen av extern finansiering har avgörande betydelse för vår forskning. Svensk hybridaspforskning har en stark position i Europa, och den vill vi tillsammans med forskare i andra länder utveckla vidare.

Skogforsk förbereder just nu ett projekt om hybridasp inom Norden och Baltikum. Det blir ett brett upplagt projekt, där möjligheterna till kostnadseffektivisering sannolikt blir en av de viktigaste frågorna.

– De förhållandevis höga etableringskostnaderna för markberedning, ogräsbekämpning, hägn med mera, är en nackdel som vi gärna vill hitta nya lösningar på. Mycket är alltså på gång och det känns som om intresset för ”Nordens eukalyptus” verkligen är på uppgång, säger Lars-Göran Stener.

TEXT: ANDERS THORÉN

DNA-analyser av rotskott

Skogforsks studie bygger på DNA-analyser genom stickprovsinsamling från rotskott i den tredje beståndsgenerationen i två hybridaspförsök som anlagts i Skåne. Resultaten visar på en reduktion i genetisk diversitet. En slutsats är att ett större antal kloner än de vanliga 5–8 bör användas vid anläggning av hybridaspodlingar där rotskottsföryngring ska användas i flera generationer. Läs mer hos Skogforsklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

”Nordens eukalyptus”

Den hybridasp som odlas i Sverige är en korsning mellan amerikansk och europeisk asp. Medan vanlig svensk asp har en medeltillväxt på 8–9 m3sk per hektar och år växer hybridaspen med mer än 20 m3sk per hektar och år. Därför har den kallats Nordens eukalyptus.

Hybridaspen började framställas under 1940-talet, framför allt för att ge virke till
tändsticksindustrin. Idag används den mest som massaved och i ökande omfattning
även som biobränsleråvara. Aspvirke används också för inomhussnickerier, t. ex. i bastulavar och paneler, samt som emballage och pallvirke. Källa: Skogskunskaplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dela

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.