Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Minerallagen – ännu en ojämlik lag

De kan ta din mark, öppna en gruva och betala dig 1,5 promille av värdet på mineralen de bryter varje år. Det kan i bästa fall bli mycket pengar – men fastigheten kan du i praktiken glömma.

Råvarupriserna ökar stadigt och nu öppnas gamla, olönsamma gruvor i Bergslagen igen. Mineralletare från hela världen finns i Sverige. Det prospekteras efter uran och regeringen förefaller vara positiv till uranbrytning. I Skåne fick Shell nyligen tillstånd att prospektera efter naturgas på en yta som motsvarar en femtedel av landskapets yta.

Endast kyrkogårdar, nationalparker och mark för militära ändamål var undantagna i Shells tillstånd. Men Shell hittade hittade ingen gas, den här gången.

Fortsatt svag

Den nuvarande minerallagen är en exploateringslag med syftet att möjliggöra undersökning, bearbetning och utvinning av vissa mineraler, så kallade koncessionsmineral, på egen eller annans mark. Lagen ändrades senast 2005 då den ytterst försiktigt förbättrade balansen mellan exploateringsintressena och den enskilde markägarens äganderätt.

På 1300-talet fick Sverige sina första gruvrättsliga bestämmelser. Regleringen gällde redan då relationen mellan tre parter: markägaren, staten och prospektören.

Men markägarens ställning är fortsatt svag och det är fortfarande oklart vem mineralen tillhör. Marken kan helt sonika tas i anspråk för mineralprospektering och gruvbrytning, med en total omvandling av fastigheten som följd, och ersättningen är snålt tilltagen.

Den motsvarar 1,5 promille av det beräknade värdet av mängden brutet och uppfordrat koncessionsmineral under året, fortfarande utan att det finns ett erkännande av att mineralen tillhör markägaren. Med detta som bakgrund kan man förstå varför internationella gruvbolagen nu i strid ström söker sig till Sverige för prospektering av nya gruvor.

TEXT: Sverker Johansson

Bergsstaten ger tillstånd

Den som vill undersöka eller bryta en mineralfyndighet kan beviljas tillstånd enligt minerallagen att göra det, oavsett vem som äger marken. Myndigheten Bergsstaten beslutar om sådana tillstånd. Tillstånd krävs dessutom i flera fall från länsstyrelsen eller miljödomstolen till skydd för miljön enligt reglerna i miljöbalken.

När ett tillstånd beviljats enligt minerallagen inskränks fastighetsägarens beslutanderätt över sin fastighet – under den tid och på det sätt som står i tillståndet.