Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Naturturism och skogsbruk i symbios

Foto: Lillemor Kax

Ett orört skogsområde är Dalagårds största tillgång. – Men utan ett lönsamt skogsbruk blir det omöjligt att skapa en levande landsbygd, säger ägaren Leif Öster.

Sibirisk lärk lyser knallgul mot mörkgrön granskog längs vägen ner mot Dalagård. Skogsvärden besöker familjen Öster och deras konferensanläggning utanför Fors i södra Dalarna. På Dalagård kan företag eller privata sällskap mötas ostört. Den omgivande skogen blir en mjuk, skyddande vägg mot vardagsstressen. En vattenspegel förstärker känslan av ro.

Naturen och skogen är helt avgörande för upplevelsen av Dalagård. Våra gäster ska känna att de är mitt i naturen...

Vi slår oss ner i storstugan och blickar ut över två sjöar där Dalagårds besökare i år fiskat 1 200 kräftor. Läget är ypperligt för fiskeintresserade. Abborre och gädda kan dras upp vid husknuten. För den som vill fiska gös och harr ligger Dalälven inom nära räckhåll.

Närhet till skogen

Familjen Öster är skogsägare sedan 1989. De äger 1 400 hektar skog, varav 900 gränsar direkt till gården. Skogen är en viktig inkomstkälla men också en bas för familjen Östers konferensverksamhet. Genom att erbjuda naturupplevelser på gångavstånd, anlita lokal arbetskraft, servera närproducerad mat och samverka med näringsidkare i grannskapet tar Leif och Cecilia Öster viktiga steg på vägen mot en hållbar affärsverksamhet. Att konferensanläggningen timrats med råvara från egen skog är föga förvånande.

– Vi genomförde en hel avverkning för Dalagård 2008 där vi plockade ut samtliga andra- och tredjestockar för att använda som timmer i våra byggnader. Förstastocken lämpade sig bättre för annat, så den sålde vi till den som betalade bäst, berättar Leif Öster.

Karta från 1748

Med stöd av kartan från 1748 har familjen Öster lyckats röja fram gamla vandringsleder.

Skaparlust och målmedvetenhet

Dalagård består av ett flertal timrade byggnader varav de flesta stod klara 2010. Cecilias bror, Per Wåhlin, har gjort ritningarna. Elever vid timringsutbildningen på Sjöviks folkhögskola timrade de nya husen, och 22 lokala hantverkare slutförde sedan bygget.

Golven är gjorda av kilsågad furu, inredningen har planerats av dottern Emilia Öster. Här och där ser man spår av keramik som Cecilia Öster skapat i sitt krukmakeri och sonen Andreas Östers stora fågelintresse framgår av ett stort antal fågelholkar som finns uppsatta runt gården. Det råder ingen tvekan om att Dalagård är ett resultat av stor skaparlust men också mycket målmedvetenhet.

– Vi har en oerhört levande diskussion om vart vi är på väg. De första åren handlade diskussionen mycket om plantering, markberedning och hur man dikar åkrar. Nu har vi istället börjat prata om hur vi ska kunna skapa en levande landsbygd. Där är turism ett bra spår. Jag tror att vi allt oftare kommer att se att skogsbruk kombineras med annan verksamhet, säger Leif Öster.

Cecilia Öster

Cecilia Öster har skapat en vandringsled för barn som besöker Dalagård.

Anor från 1700-talet

På Dalagård hänger markanvändning och konferensverksamheten intimt samman.

– Vår skogsskötsel tar hundra procent hänsyn till Dalagård. Som de flesta skogsägare undviker vi att kalavverka nära gården. Vi har höga ambitioner att spara träd ner mot sjökanter, eftersom kräftor och fiskar trivs med det. Och nära huset har vi bevarat en aspdunge. Den känns naturlig att spara, även om det inte är en nyckelbiotop. Den syns förresten redan på vår äldsta karta.  

Gamla kartor

Dalagårds äldsta skogskarta är från 1748. Den gamla kartbilden visar ett hårt brukat skogslandskap mitt i Bergslagen. Man kan se var hyttplatserna låg och hur människor rörde sig genom landskapet. Leif Öster tipsar skogsköpare att be säljaren om historiska dokument vid överlåtelse av en fastighet.

– Kartor och gamla dokument hjälper oss att förhålla oss till kulturhistorien. Damen som sålde skog till oss lämnade över 20 kilo historiska dokument, berättar han.

Den gamla kartan visar ett landskap hårt präglat av bergsbruk och skogsbruk, där vissa områden var svåra att nå och där därför de högsta naturvärdena finns i dag. Men framför allt, menar Leif, visar kartan hur duktig man var både på att rita kartor och beskriva naturen redan för 260 år sedan.

– Och man inser att vi bara är en brukare av denna natur i en lång, lång rad. Det påbjuder stor ödmjukhet, säger han. Varje generation sätter sin prägel på skogen.

Och eftersom varje skogsbruksåtgärd påverkar skogens utveckling tycker Leif Öster att det är viktigt att veta vad man vill som skogsägare.

– Om du har en målbild kan du skapa din skog. Vet du till exempel att du vill ha en lövdominerad skog i framtiden kan du röja så att det blir så. Om du beställer standardröjning får du istället en granskog på den här marken, säger Leif Öster där vi står i en skogsbacke ett litet stycke från gården.

Familjen Öster vill samtidigt att deras skogsbruk ska ligga i linje med de skogspolitiska målen.

– Det skulle vara väldigt roligt om man kunde nå balans mellan miljö och produktion. I grund och botten handlar skogsbruk om att vara aktiv i skogsskötseln, få upp lönsamhet och volym och på så sätt få en så god ekonomi att man kan ta naturhänsyn. Sedan är kulturhistorien väldigt viktigt. Jag tycker att den får för lite uppmärksamhet i skogsbruket, säger Leif Öster.

Lönsamma hektar

Familjens markinnehav är en blandning av väldigt aktivt skött skog och skog som inte rörts på länge. Två naturvårdsavtal har nyligen tecknats med Skogsstyrelsen. Avtalen innebär att Leif och Cecilia lovar att lämna 25 hektar skog till fri utveckling i minst 50 år med målet att gynna rödlistade mossor och lavar. Strax bakom gården har familjen avsatt ett privat reservat – ett mindre grandominerat, luckigt bestånd på 50 meters avstånd från konferensanläggningen och som inte avverkats på 100 år.

– Det här är våra mest lönsamma hektar. Tre generationer har valt att spara den här skogen. Området ger gården karaktär av ett naturligt skogslandskap och har stor betydelse för Dalagård. Det är väldigt kul att ta med konferensgäster hit. Många tycker att det är helt fantastiskt att få gå in i en skog som är olikåldrig.

Alla våra konferensbesökare ska ut i skogen – så är det bara.

Alla mår bättre i skogen

Att få ut konferensgästerna i skogen är också ett tydligt mål för Leif och Cecilia Öster.

– Alla våra konferensbesökare ska ut i skogen – så är det bara. Vi märker redan efter fem minuter i skogen att tempot går ner. Skog har en lugnande och läkande förmåga, säger Leif Öster.

Han tror också att ett lönsamt skogsbruk som accepteras av samhället är en förutsättning för att hålla liv i landsbygden – i dubbel bemärkelse.

– Det är själva förutsättningen för en landsbygd där folk kan leva. Och först när skogsägaren tjänar pengar på skogen kan han eller hon avsätta skogsområden för naturhänsyn och ta miljöhänsyn vid avverkning. Allt kokar ner till att du måste få bra betalt för ditt virke.

TEXT: Malin von Essen