Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Kortare eller längre omloppstid: Liten betydelse för skogsekonomin

Johan Sonesson, Skogforsk

Johan Sonesson får forskningsanslag från Skogssällskapet

I en studie ska Future Forests visa hur skogens olika värden utvecklas vid olika omloppstider. Resultaten kommer att visa hur skogen kan skötas mot flera mål, till exempel produktion av virke och energiråvara, främjande av biologisk mångfald, rekreation och klimatnytta.

Traditionellt har resonemang om omloppstider handlat om att maximera nuvärdet; man har försökt hitta den tidpunkt då trädens värdetillväxt är så låg, att kapitalet som finns bundet i skogen inte längre förräntas på den nivå markägaren önskar. Då är det dags att avverka.

– Vi vill beskriva hur flera olika ekosystemtjänster samspelar vid olika omloppstider, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk och medverkande i Future Forests, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av SLU, Skogforsk och Umeå universitet.

Resultaten kommer att ge oss underlag för slutsatser om hur olika värden utvecklas beroende på omloppstidens längd.

Johan Sonesson menar att markägaren ofta kan förändra omloppstiden utan stora ekonomiska förluster.

– Vi vet att nuvärdet ofta inte påverkas särskilt mycket av att man förkortar eller förlänger omloppstiden några år. Vi vet samtidigt att längre omloppstider förbättrar rekreationsvärdet, ökar förekomsten av vissa skogsfåglar, som tjäder, och gynnar arter som är beroende av död ved. Med längre omloppstider lagrar man dessutom mer kol i skogen.

– Klövviltet kan å andra sidan påverkas negativt eftersom längre omloppstider leder till färre hyggen med mindre bete som konsekvens. Längre omloppstider ökar också risken för stormskador och rotröta.

För att beräkna hur skogens olika värden påverkas av omloppstidens längd utgår forskarna från nio bestånd på Sveaskogs fastigheter i norra Sverige, Mellansverige och södra Sverige. Bestånden representerar tre olika typer av skogar med olika trädslagssammansättning.

– Vi kommer att skriva fram bestånden med hjälp av planeringsverktyget Heureka och ett antal olika skogsskötselprogram med olika gallringsintensitet och omloppstider. Resultaten kommer att ge oss underlag för slutsatser om hur olika värden utvecklas beroende på omloppstidens längd, säger Johan Sonesson.

En nyckelfråga är hur den biologiska mångfalden påverkas i olika typer av skogar. Forskarna kommer att simulera hur olika skogsskötselprogram påverkar utvecklingen av till exempel död ved, lövträd och stora, gamla träd.

– Hur stor dödligheten bland träden är påverkar också hur mycket kol som lagras i den gamla skogen. Dessutom ger Heureka möjligheter att beskriva risken för stormskador vid olika omloppstider.

Johan Sonesson tror att studien kommer att bidra till att utveckla förvaltningen av svensk skog.

– Resultaten kommer troligen att göra det lättare att se samband mellan olika värden och ge praktikerna nya verktyg för att förvalta skogar som bättre uppfyller kombinationer av olika mål.

TEXT: Malin von Essen

Johan Sonesson

  • Ålder: 53 år.
  • Intressen: Föreningsverksamhet kopplad till jakt och jakthundar.
  • Hundar: Två tyska jaktterrier
  • Karriär: Forskare på Skogforsk sedan 1995, dessförinnan SLU och Skogsvårdsstyrelsen. Doktorsexamen vid SLU.
  • Aktuell: Mottagare av forskningsanslag från Stiftelsen Skogssällskapet. Studerar skogsbrukets framtidsfrågor: skoglig planering, utveckling av beslutsstöd för svenskt skogsbruk och analyser av hur olika typer av skogsskötsel påverkar skogens värden.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.