Kan gallring förbättra skogens återhämtning efter torka?

Gallring. Foto: Thomas Adolfsén

Foto: Thomas Adolfsén

Klimatförändringar och torka innebär stress och försämrad motståndskraft för skogens träd. Ett pågående forskningsprojekt vid Skogforsk sätter fokus på gallring och undersöker om den kan förbättra trädens återhämtning efter en torkperiod.

Magnus Persson, skötselforskare på Skogforsk. Foto: Skogforsk

Magnus Persson

Magnus Persson är skoglig doktor och arbetar som skötselforskare på Skogforsk. I ett pågående projekt, som finansieras av Skogssällskapet, studerar han tillväxten efter den torra sommaren 2018 i gran- och tallbestånd i södra Sverige. Bestånden förstagallrades hösten 2018 och jämförs med ogallrade provytor inom samma bestånd.

– Forskning visar att skogens återhämtningsförmåga efter en torrperiod beror på ståndortsfaktorer, men också på faktorer inom beståndet som exempelvis trädslag och beståndstäthet. I södra Sverige är tillväxten i huvudsak begränsad av vatten – försök har visat att gödsling inte ökar tillväxten på redan produktiv mark – och därför är det intressant att titta på hur beståndstätheten påverkat tillväxten och återhämtningen efter 2018, säger Magnus Persson.

Studerar tillväxten före och efter torkan

Studier från Centraleuropa visar att gallrad skog återhämtar sig bättre efter torkperioder jämfört med ogallrad. Genom att ta stickprov från träd av samma storlek, både inom de gallrade provytorna och på kontrollytorna, hoppas forskarna få svar på hur stor påverkan torkan har haft på träden.

– Vi kommer med hjälp av borrkärnor från träden studera deras tillväxt fem år före och fem år efter torkan, berättar Magnus Persson och fortsätter:

– Vi ska även jämföra träd från olika trädklasser. Under normala förutsättningar, när det inte är torka, växer större träd generellt bättre än mindre träd eftersom de har bättre tillgång till ljus, näring och vatten. Men under torka kan de högre träden lida mer av vattenunderskottet, medan de lägre träden hanterar det bättre.

Gallring minskar konkurrensen mellan träden, genom att ljus och vatten fördelas på färre individer. Hypotesen är att träden på de gallrade ytorna därför klarar torkstressen bättre än jämförbara träd på en ogallrad provyta.

– Det ska bli väldigt spännande att analysera provsvaren. Det behövs mer forskning på hur torrperioder påverkar tillväxten i skogen samt vad man kan göra åt det, säger Magnus Persson.

Hur kan den här forskningen komma till nytta för mig som skogsägare?

– Projektet kommer öka vår förståelse för hur torka påverkar tillväxten i skog med olika beståndstäthet. Klimatförändringarna aktualiserar att vi behöver mycket mer kunskap kring hur träd hanterar torka – för de här bestånden kommer troligtvis att behöva stå ut med fler somrar som den 2018 innan de når den tänkta slutavverkningstidpunkten. Och det enda sättet du som skogsägare kan hantera torkstress på är genom skötseln. Att gallra och att öka tillgången till näringsämnen, det är de metoder vi har för att påverka trädens reaktion på torka och återhämtningen efteråt. Beroende på projektets utfall är vår förhoppning att kunna öka skogens vitalitet med hjälp av mer riktade gallringsstrategier.

Text: Monica Forsberg

Tre snabba om gallring

Vi ställde tre frågor om gallring till Magnus Persson, skoglig doktor vid Skogforsk:

Varför gallrar man?

– Gallring ger en möjlighet att ta ut massaved och även en del timmer, och om det är bra priser kan det vara en välkommen inkomst tidigt i beståndets omloppstid. Samtidigt är gallringen ett sätt att styra trädslagsfördelningen. Om man har ett granbestånd med lövinblandning och inte är ute efter ett trädslagsrent bestånd, då är gallringen viktig för att lövträden ska överleva och bli en del av slutbeståndet. Dessutom gör gallringen skogen mer tillgänglig, du kan enklare komma in i den, promenera och plocka bär och svamp. Den blir trevligare att vara i helt enkelt. Skogen har ju inte enbart ekonomiska värden, sociala värden är också viktiga att väga in i sina skötselbeslut.

När är det dags att gallra?

– Det viktigaste är att du gallrar och att du inte gör det för sent. Om du gör förstagallringen i tid har du fler valmöjligheter senare under omloppstiden eftersom det ger dig ett större tidsfönster att genomföra andragallringen. Så mitt råd är att börja fundera på gallring i god tid och att gärna ta hjälp av en digital gallringsmall. Där fyller du i övre höjd, grundyta och ståndortsindex för beståndet och får en indikation på om det är tillräckligt tätt för att gallras. Men stirra dig inte blind på mallen, ibland är det en fördel att göra en tidig förstagallring och att se det som något du gör för beståndets framtid. Jag skulle säga att gallringsbeslutet är en avvägning mellan framtida risk, beståndets utveckling och ekonomi. När de här tre faktorerna väger över till ett ja, då är det dags att gallra.

Hur ska jag tänka kring risken för skador i samband med gallring?

– Normalt brukar man säga att ju längre du väntar med den första gallringen, desto större risk är det för olika former av skador kopplat till avverkningen. I ett tätt bestånd är risken större för piskskador. Vid en sen första gallring är det dessutom svårare för skördarföraren att se in i skogen, vilket ökar risken för stamskador och körskador. Därför är det bättre att planera in en tidig förstagallring och att se det som en skogsvårdande åtgärd.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.