Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Mer fakta behövs i blädningsskogen

Räcker det att avverka de allra största träden eller måste man ta hänsyn till hur de står? FOTO: Lars Lundqvist

Markägare som vill sköta flerskiktade granbestånd med hjälp av blädning behöver få bättre förutsättningar. Det saknas vetenskaplig grund för dagens rådgivning om vilka träd som bör stå kvar och bilda bestånd efter avverkning.

Lars Lundqvist, SLU, är aktuell med forskning om trädval vid blädning. FOTO: Lars Klingberg

Det anser Lars Lundqvist, som forskat om blädning vid SLU sedan början av 1980-talet. Han har nyligen beviljats forskningsanslag från Skogssällskapet för att utveckla kunskapen om vad trädvalet betyder för tillväxten hos enskilda träd och hela bestånd vid blädning.

– Idag finns inget vetenskapligt stöd för att ge råd till skogsägare om vilka träd som ska sparas vid blädning och andra hyggesfria skogsbruksmetoder i heterogen skog. Trots det finns det kurser där intresserade kan utbilda sig till certifierade trädmärkare, för att sedan kunna utföra stämplingsuppdrag hos olika markägare på konsultbasis, säger han.

Gallring vid trakthyggesbruk och blädningsbruk är till synes samma åtgärd – man avverkar en del av träden för att låta de kvarvarande växa vidare och bilda framtida bestånd. Men syftet med gallringen är inte detsamma i de olika skogsskötselsystemen.

– Vid trakthyggesbruk vill man koncentrera växtresurserna till färre träd för att skapa ett bättre bestånd till den slutavverkning som ska komma om några decennier. Vid blädning måste man vid varje avverkning se till att lämna ett utvecklingsbart bestånd som efter
10–20 år på nytt kan leverera en tillräcklig volym av stora, värdefulla avverkningsbara träd.

Eftersom gallring är det enda sättet att skörda virke vid blädning får den en annan roll än vid trakthyggesbruk. Problemet, menar Lars Lundqvist, är att det saknas kunskap om blädning, vilket beror på att svensk skogsproduktionsforskning under många decennier varit inriktad på att studera beståndets och inte de enskilda trädens utveckling efter gallring.

‒ Sedan trakthyggesbruket infördes i Sverige har skogsproduktionsforskningen handlat om vilka stamantal och grundytor som ger bäst utveckling för ett helt bestånd.

Nu får forskarna chansen att ta titta i detalj på hur de träd som sparas efter en blädningsgallring utvecklas beroende på hur den omgivande skogen ser ut.

‒ Vi vill veta om det spelar någon roll för det enskilda trädets utveckling ifall det kvarlämnade beståndet är jämnt eller ojämnt och hur stor yta runt trädet man behöver ta hänsyn till när man väljer ut vilka träd som ska bilda det framtida blädningsbeståndet. Ingen vet om det är området inom 5, 15 eller 25 meters radie från trädet som påverkar dess utveckling.

Forskningsprojektet bygger på försöksytor som Lars Lundqvist anlade för cirka 25 år sedan i olikåldrig granskog på två olika platser i norra Sverige. Alla de 5000 träden mättes då in noggrant och försöksytorna gallrades sedan på sex olika sätt. Forskarna har sedan mätt varje träds utveckling efter 10, 15 och 20 år och kan därför relatera varje enskilt träds tillväxt till det omgivande beståndets utseende både före och efter gallringen under 20 år.

Lars Lundqvists mål är att det nya forskningsprojektet ska leda fram till praktiska skogsskötselråd som ger vägledning åt blädningsintresserade skogsägare. Och även om resultaten kommer från ett begränsat geografiskt område menar Lars Lundqvist att de kommer att kunna tillämpas på blädning i hela landet, eftersom principerna för konkurrens mellan träd är desamma i södra och norra Sverige.

‒ Med utgångspunkt från våra resultat bör det vara möjligt att utforma övergripande och vetenskapligt grundade rekommendationer för hela landet när det gäller trädval vid gallring i samband med blädning, säger han.

TEXT: Malin von Essen

Konsekvenser av hyggesfritt skogsbruk analyserade

Forskningsprogrammet Future Forests har nyligen genomfört en konsekvensanalys av fyra hyggesfria skogsskötselalternativ genom att jämföra med trakthyggesbruk. Resultaten visar bland annat att hyggesfria metoder i allmänhet ger sämre virkesproduktion och ekonomiskt resultat än trakthyggesbruk men att hyggesfritt skogsbruk alltid är positivt för den biologiska mångfalden eftersom den skapar mer varierade skogsbiotoper jämfört med trakthyggesbruket.

Så här sammanfattar forskarna sina slutsatser:

•Dagens trakthyggesbruk levererar de i människors ögon både fulaste och vackraste skogarna. •De flesta hyggesfria metoderna leder till lägre virkesproduktion. I bästa fall kan den bli någorlunda jämställd – men aldrig högre än trakthyggesbruk. •Det ekonomiska utfallet blir i de flesta fall lägre – eller i bästa fall jämställt med trakthyggesbruk. •För den biologiska mångfalden är hyggesfria metoder alltid positiva eftersom det skapar mer varierade skogsbiotoper jämfört med trakthyggesbruk. •Störst klimatnytta på lång sikt gör de alternativ som har högst skogstillväxt.

Följande hyggesfria skogsskötselalternativ ingick i forskarnas studie:

  1. Hård och lätt blädning i redan skiktade granskogar
  2. Omföring av enskiktad, medelålders granskog till flerskiktad
  3. Gles och tät tallskärm
  4. Luckhuggning i tallskog

Mer information finns på Future Forests webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.