Gå till innehåll

Hyggesfritt

#Hyggesfritt

Hyggesfritt skogsbruk, eller kontinuitets­skogsbruk, lyfts allt oftare fram som ett alternativ till det traditionella trakthygges­bruket.

Inom hyggesfritt skogsbruk finns flera olika metoder. I blädning strävar man efter att hela tiden ha en fullskiktad skog med träd i olika åldrar. När man avverkar tar man därför ut träd av alla storlekar. I måldiameterhuggning avverkas bara de träd som är grövre än en viss diameter. Med luckhuggning – där exempelvis måldiameter­huggning kombineras med att alla träd tas bort på vissa ytor – vill man skapa bättre förutsättningar för mer ljuskrävande trädslag utan att skapa stora hyggen.

Här kan du läsa våra samlade artiklar om hyggesfritt skogsbruk.

Artiklar & reportage

  1. Mångfalden i skogen grundläggande för skogsägaren Märta Velander

    Ett brukande som är hållbart för framtiden och en skog där både människor, djur och växter mår bra – det är visionen för skogsägaren Märta Velander. Som ett led i detta har hon, tillsammans med övriga delägare, beslutat att bläda delar av sin skog i Åre.

  2. Trädval i blädning görs på lösa grunder

    Tillväxten för de träd som står kvar efter blädning i fullskiktad granskog påverkas inte av vilka träd som avverkats i den närmaste omgivningen. Det framgår av en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.

  3. Flygsäker skogsskötsel i Jämtlands vagga

    På Frösön ligger en viktig del av Jämtlands vagga. Bland järnålders­gravar och motionsspår, vid Östersunds växande flygplats, ansvarar Skogssällskapet för skogsskötseln. Säkerhets­kraven är omfattande och i start- och landningsbanans förlängning får inga

  4. Hyggesbruk mest lönsamt

    Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

  5. Vem betalar för finskogen?

    Många tycker att hyggen är fula – men för skogsägaren är hyggesbruk det mest lönsamma och effektiva. Det finns alternativa metoder, men de är alla mindre ekonomiska. Så vem ska betala för skogens andra värden?

  6. Mölndal satsar på samråd om tätortsnära skog

    Tätortsnära skogsbruk kräver stor hänsyn, omfattande planering och flera olika skötselmetoder. I Mölndals kommun har man skapat en brett sammansatt referensgrupp för att förankra kommunens skogsbruks­åtgärder.

  7. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

  8. Ny kunskap om föryngring och skötsel vid hyggesfritt skogsbruk

    Nu avslutas ett forskningsprojekt vid SLU, som Skogssällskapet har finansierat, som ger ett nytt verktyg för beräkning av självföryngring och underlag för omställning till hyggesfritt skogsbruk.

  9. Utmaningar och möjligheter med hyggesfritt skogsbruk

    22 april samlades 21 deltagare från bland annat Skogssällskapet, Skogsstyrelsen, SLU och ett flertal kommuner för att lära sig mer om föryngring vid hyggesfritt skogsbruk. Exkursionen leddes av Lars Drössler som forskar på självföryngring i barrskog.

  10. Mer fakta behövs i blädningsskogen

    Markägare som vill sköta flerskiktade granbestånd med hjälp av blädning behöver få bättre förutsättningar. Det saknas vetenskaplig grund för dagens rådgivning om vilka träd som bör stå kvar och bilda bestånd efter avverkning.