Gå till innehåll

Trädval i blädning görs på lösa grunder

Blädningsskog i Skule, Ångermanland. Foto: Martin Sjödin/Skogssällskapet

I dag saknas det metoder för att mäta sig till överblick i fullskiktad granskog. Lars Lundqvist råd är därför att istället välja träd utifrån andra kriterier än tillväxten. Foto: Martin Sjödin/Skogssällskapet

Tillväxten för de träd som står kvar efter blädning i fullskiktad
granskog påverkas inte av vilka träd som avverkats i den närmaste omgivningen. Det framgår av en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.

Lars Lundqvist. Foto: Rolf Segerstedt

Lars Lundqvist. Foto: Rolf Segerstedt

I fullskikt­ade gran­skogar finns träd i alla skikt – från små till stora. Gallringen får då en annan roll än vid trakt­hyggesbruk och trädvalet måste göras enligt delvis andra principer. Studien handlade om hur trädvalet kan göras för att gynna beståndets och de enskilda trädens tillväxt på bästa sätt.

De nya resultaten visar att både beståndets och de enskilda trädens tillväxt påverkas av hur tätt beståndet är inom områden på cirka 1000 kvadratmeter, vilket motsvarar en radie på cirka 19-20 m. I den lilla skalan, inom ytor med radien 5-10 meter, har beståndets täthet däremot nästan ingen betydelse för tillväxten hos enskilda träd.

‒ Det betyder att det inte går att förutsäga hur ett enskilt träds tillväxt kommer att påverkas av hur man gallrar runt omkring, säger Lars Lundqvist, forskare vid SLU och ansvarig för studien.

Han menar att det därmed saknas vetenskapligt stöd för att ge råd till skogsägare om trädval vid blädning i fullskiktad granskog.

‒ Men trots det finns det kurser där intresserade kan utbilda sig till certifierade trädmärkare, för att sedan kunna utföra stämplings­uppdrag hos markägare på konsultbasis, säger han.

Tillräcklig överblick saknas i den fullskiktade skogen

För att kunna ge råd till skogsägare om trädval i blädning måste man kunna hantera den skala som är relevant för trädens vatten- och näringsupptag. Problemet är att den skalan är för stor för att vara överblickbar för oss människor.

‒ De stora träden är cirka 25 meter höga och de påverkar skogen inom nästan lika stor radie. Dessutom gör skiktningen i skogen att man sällan ser mer än 10–15 meter, vilket gör det omöjligt att göra trädval i den skala som har betydelse för tillväxten, säger Lars Lundqvist.

Eftersom det idag saknas metoder för att mäta sig till överblick i fullskiktad granskog är hans råd att istället välja träd utifrån andra kriterier än tillväxten.

‒ Utgå till exempel från trädens kvalitet och möjligheten att undvika skador på omgivande träd vid avverkning.

Lars råd: planera på beståndsnivå i blädningsskogen

Ett annat råd är att utgå från beståndsnivån i planeringen istället för enskilda trädgrupper.

‒ Det spelar ingen roll vad man gör i den lilla skalan. Det viktiga är hur mycket som lämnas kvar på beståndsnivån, eftersom det avgör vilka träd man kommer att kunna jobba med i framtiden. Varje träd man funderar över att ta bort vid gallring är ett framtida slutavverkningsträd och det gäller att inte ta bort för mycket.

I nästa studie vill Lars Lundqvist titta närmare på gallring i enskiktade bestånd för att bättre förstå vad trädens rumsliga fördelning betyder för tillväxten.

‒ Vi vill gallra enskiktade bestånd med målet att skogen ska bli ojämn istället för att – som i vanliga fall – skapa en så jämn skog som möjligt. Vi vill ta reda på hur mycket vi kan vi ”gruppa” ihop träden utan att tappa virkesproduktion?

Om det visar sig att det inte är viktigt för tillväxten att träden står jämnt fördelade över ytan går det att göra mycket mer vid avverkning som är positivt för skogens sociala värden och rennäringen, menar Lars Lundqvist.

‒ Med mer gruppställda träd uppstår luckor som gör det lättare för både människor och renar att ta sig fram även i en ungskog. I bestånd med luckor ges också större möjligheter att bevara markvegetationen under ungskogsfasen, till nytta för renbetet.

TEXT: Malin von Essen

Lars Lundqvists råd i fullskiktade granskogar – skogar med träd i alla skikt

  • Gör inga luckor för att gynna enskilda eller grupper av granplantor. Granplantor överlever i en fullskiktad skog och det är träden som ska stå för tillväxten, inte plantorna.
  • Vänta inte för länge mellan blädningarna – max 20 år, men helst kortare. På bördiga marker är det svårt att bibehålla skiktningen om man väntar för länge – de största träden tar över och de klenare träden och plantorna kan få svårt att överleva.
  • Håll ett tillräckligt stort virkesförråd!
    • Bättre marker: mellan cirka 150 och 200 m3 per hektar,
    • Mellansvensk, normal granmark: cirka 150 m3 per hektar,
    • Fjällskog: cirka 100 m3 per hektar
  • Blädning bygger på att man gallrar relativt svagt och ganska ofta.
    Hur många träd som kan tas ut bygger på hur många träd som växer in i beståndet underifrån. Eftersom inväxningen brukar vara låg kan man i regel inte ta ut så många träd för då sjunker tillväxten på lång sikt. Det brukar leda till att man tar ut stora och grova träd. Eftersom stora träd innehåller stor virkesvolym kan det gå fort att dra ned virkesförrådet för mycket.
  • Lagd stickväg ligger. Stickvägarna växer inte igen så de stickvägar någon en gång valt att göra kommer du att få återvända till. Tänk därför på att de måste tåla att återanvändas om och om igen och att de inte får ligga längre ifrån varandra än att en skördare når hela mellanzonen. Slingerstråk fungerar inte i en blädningsskog där det finns träd och plantor överallt.

Fullskiktade skogar är luckiga

I fullskiktade skogar är träden och plantorna ofta mycket ojämnt fördelade över arealen, till skillnad från enskiktade skogar där träden oftast står jämnt spridda. Fullskiktade skogar upplevs alltid som luckiga och gruppställda – där finns fläckar med alla träd- och plantstorlekar representerade, men också små, homogena trädgrupper och även helt tomma fläckar. Variationen i rumslig fördelning av träd och plantor är helt naturlig och det är tveksamt om det är möjligt, eller ens önskvärt, att i någon större utsträckning jämna till den.

Källa: Skogsskötselserien, Skogsstyrelsen

Dela

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.