Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Utmaningar och möjligheter med hyggesfritt skogsbruk

Föryngringsinventering pågår. Foto: Ulrika Lagerlöf

22 april samlades 21 deltagare från bland annat Skogssällskapet, Skogsstyrelsen, SLU och ett flertal kommuner för att lära sig mer om föryngring vid hyggesfritt skogsbruk. Exkursionen leddes av Lars Drössler som forskar på självföryngring i barrskog. Projektet, som finansieras av Skogssällskapet, slutrapporteras i juni i år.

Lars Drössler, SLU. Foto: Ulrika Lagerlöf

Lars Drössler.

Exkursionen genomfördes på mark tillhörande Göteborgs stad, som sedan 2014 fattat ett policybeslut att helt gå ifrån hyggen i skogsbruket. Första stopp var ett flerskiktat bestånd – det vill säga med träd i olika åldrar och storlekar – av gran, tall, och till viss del löv.

Lars Drössler utmanade deltagarna att göra en uppskattning av självföryngringen i beståndet och komma med förslag på nästa åtgärd, utan kalavverkning.

– Jag skulle använda mig av måldiameterhuggning och sedan hugga en lucka på två- till trehundra kvadratmeter för att få in tall där, sa Johan Norman från Skogsstyrelsen.

Gustav Claesson, skogsförvaltare på Skogssällskapet, hade ett annat förslag:

– Jag hade röjt bort de mindre granarna, ställt en fröträdsställning av tall och sedan markberett.

Människor i skogen. Foto: Ulrika Lagerlöf

Granen gynnas vid hyggesfritt

Ett annat, mer radikalt alternativ, som nämndes var naturvårdsbränning. För deltagarna var överens – det är svårt att gynna tallen om ett hyggesfritt skogsbruk ska användas, eftersom den mer skuggtåliga granen är så mycket bättre anpassad för de förhållanden som uppstår.

– Det här är ett generellt problem på våra marker, hur vi ska få till en tallföryngring, eftersom viltet äter upp all tall- och ekföryngring, sa Xavier de Maupeou från Göteborgs stad.

För att öppna upp beståndet och få ner mer ljus har Göteborgs stad planerat en gallring på marken, där större granar och tallar ska huggas ner, något som Pelle Gemmel, professor på SLU hade tankar kring:

– Ur rekreationssynpunkt borde vi ju på den här platsen spara grova träd, och vara noga med att få omväxling i skogsbruket eftersom vi vet att människor vill ha variation i skogen de promenerar i. Jag tror att vi i skogsbruket borde ta ett kliv tillbaka och diskutera vad vi ska ha skogen till, istället för att utgå från vilka metoder vi ska ha.

Ett ämne som kommenterades mer än en gång är hur granen gynnas av det hyggesfria skogsbruket. Både Lars Drössler och Pelle Gemmel var överens:

– Det är väldigt svårt att få upp något annat än gran vid kontinuitetsskogsbruk om vi dessutom har en viltstam.

Pelle Gemmel, SLU. Foto: Ulrika Lagerlöf

Pelle Gemmel.

Forskningen ger metoder – inte mål

Fördelarna med ett hyggesfritt skogsbruk kan dels vara ur estetisk synvinkel – att bevara skogskänslan och komma bort från stora hyggen. Det är också biologiskt viktigt att ha marker som är permanent täckta av skog för vissa svampar, lavar och mossor. Samtidigt så är den allt större grandominansen i Sverige ett faktum.

– Vi arbetar väldigt starkt för en grandominans i Sverige, både när vi planterar och när vi använder kontinuitetsskogsbruk, sa Pelle Gemmel.

Lars Drössler poängterade att de potentiella mål som markägare har med sin skog vad gäller trädslagsfördelning eller rekreationsanpassning inte är forskarens ansvar, utan att fokus i hans projekt är själva metoden för att ställa om till, eller testa, hyggesfritt i lämpliga bestånd.

– Forskningen levererar inte mål, utan kunskap och metoder, sa Lars.

I sitt forskningsprojekt har Lars studerat hur självföryngringar i barrskog etableras och växer beroende på olika skogskötselåtgärder i långsiktiga fältförsök på SLU. Projektets syfte är att ge privata och offentliga skogsägare ett bättre underlag för att kunna fatta beslut om man vill ställa om till hyggesfritt skogsbruk. Som en del av projektet tar Lars också fram en metod för föryngringsinventering anpassad för praktiskt skogsbruk.

Forskningsprojektet slutrapporteras i juni 2016.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Flerskiktad skog

Blädning, måldiameterhuggning och luckhuggning

Hyggesfritt skogsbruk, eller kontinuitetsskogsbruk, är samlingsbegrepp där blädning och måldiameterhuggning är exempel på olika metoder.

I blädning strävar man efter att hela tiden ha en fullskiktad skog med träd i olika åldrar. När man avverkar tar man därför ut träd av alla storlekar, och marken är alltid trädbevuxen vilket särskilt gynnar skuggälskande trädslag som gran och bok.

– Om man ser till hela Europa är det väldigt liten andel som är blädningsskog, säger Lars Drössler. Det är framförallt i Schweiz och Slovenien som det finns en tradition av blädning, och då är det framförallt silvergran, rödgran och bok som finns i bestånden.

Måldiameterhuggning är en metod för att avgöra vilka träd som ska plockas ut, och används i exempelvis Naturkultur. I måldiameterhuggning avverkas bara de träd som är grövre än en viss diameter, i ett flerskiktat bestånd kan det till exempel vara 40 cm för tall och 30 cm för gran. Viktigt i måldiameterhuggning är att hänsyn till föryngring tas.

Med luckhuggning – där exempelvis måldiameterhuggning kombineras med att alla träd tas bort på vissa ytor – vill man skapa bättre förutsättningar för mer ljuskrävande trädslag som tall och olika lövträd, utan att skapa stora hyggen.

Läs mer om hyggesfritt skogsbruk på Kunskap Direktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.