Forskare om Phytophthora-skadorna i svenska skogar: "Vi sprider kunskapen – och söker bot"

Provtagning för phytophthora på bok. Foto: Johanna Witzell

Provtagning för att se om bokträdet är angripet av phytophthora. Foto: Johanna Witzell

Markbundna, mikroskopiska ”algsvampar” av släktet Phytophthora orsakar nu skogsskador på många håll i världen. I Sverige drabbas främst bok- och ekskogar i södra delen av landet, men skadegöraren riskerar att sprida sig till andra trädslag och växter. Idag finns ingen bot, men med kunskap och medvetenhet vill forskare ge verktyg för att hantera problemet.

Johanna Witzell.

Johanna Witzell.

Redan på 1990-talet upptäcktes skadegörare av arten Phytophthora på bokträd i Europa. I Sverige upptäcktes de 2010 i Pildammsparken i Malmö. De hundraåriga bokträden fick blödande stamsår, barken föll av och kronorna glesnade. Med hjälp av utländska experter, konstaterade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att det var mikroskopiska svampliknande arter av Phytophthora som orsakade skadorna.

Även ekar och hästkastanjer har drabbats och risken är stor att fler trädarter, även barrträd, drabbas i framtiden.

– Skadegöraren angriper trädens finrötter, små rötter med stor yta. När de drabbas försvagas träden. Skadorna syns oftast på äldre träd, men alla arter, oavsett ålder kan angripas, förklarar Johanna Witzell, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Johanna Witzell har, tillsammans med sin kollega Michelle Cleary, nyligen släppt en rapport om Phytophthora som avslutning på ett forskningsprojekt finansierat av Skogssällskapet

Inget botemedel

Vårt allt varmare klimat spelar en viss roll eftersom skadegöraren trivs bra i fukt och värme, men träd som stressats av torka kan också drabbas. Angripna träd med försvagade rötter blir stormkänsliga och kan innebära en säkerhetsrisk i rekreationsområden. För en enskild skogsägare kan det bli ekonomiskt kännbart.

Forskning om Phytophthora pågår i många delar av världen. I USA har stora ekskogar drabbats, i Australien drabbas eucalyptus, i England drabbas lärkträd.

– Vi har kunskap men tyvärr finns inget enkelt botemedel, konstaterar Johanna Witzell.

Sprids genom internationell växthandel

Skadegöraren sprids genom den internationella växthandeln till våra trädgårdar, till parker och kyrkogårdar. Smittan syns oftast inte och därför är det svårt att förebygga spridningen.

– Du och jag köper plantor, träd och prydnadsväxter till våra trädgårdar. Ibland kan frön ha skickats från ett land, odlats i ett annat och kommer tillbaka i kruka med en jordklump som kan innehålla skadegörare. De får fäste i våra trädgårdar och i våra komposter. Smittan i marken kan också spridas vid vägbyggen när tipp- och jordmassor flyttas, säger Johanna Witzell.

Stamsår på bok. Foto: Johanna Witzell

Stamsår på bok. Foto: Johanna Witzell

Finns det något vi kan göra?

– Vi har inget botemedel idag. Med kunskap kan en enskild skogsägare kontrollera skador i sin skog. Hur ser trädens kronor ut, har stammen sår, faller barken av? Den som är orolig kan kontakta oss, vi har just nu ett projekt där vi kan ta prover och diagnosticera skador.

På sikt kanske förädling kan ge mer motståndskraftiga plantor. Det Johanna och hennes forskarkollegor gör idag är att sprida kunskapen, öka medvetenheten.

– Vi kan inte stoppa internationell växthandel. Men med stark produktion av svenska träd och växter, med kunskap kanske vi kan minska spridningen i vår natur.

Kunskap är nyckeln – ställ frågor

Hon menar att vi bör ställa frågor om plantornas ursprung och behandling på plantskolan eller trädgårdsbutiken och vara beredda att betala lite mer för våra växter för att producenter och säljare ska kunna satsa mer på kontroller.

Johanna Witzell vill inte ge några standardråd för att förebygga skador, men hon avråder från panikavverkning av drabbade skogsområden. Hon påpekar att aktiv skogsskötsel ger mer motståndskraftiga träd, att man kan sprida risken genom att bevara den biologiska mångfalden och använda plantor som odlats inom landet.

– Phytophthora-angrepp kan skapa mycket död ved – men det kan ju också vara bra för den biologiska mångfalden.

SLU:s forskare för dialog med skogsförvaltare och arborister, de planerar samarbete med plantskolor och kommer även att utbilda allmänheten i hur man tar prover för att se om ett område är smittat eller ej.

– Kunskap är nyckeln, slår Johanna Witzell fast. Med kunskap kan vi göra medvetna val.

TEXT: Gunilla Schönning

Kort om Phytophthora

Phytophthora-arter är svampliknande, mikroskopiska växtskadegörare som dödar vävnaderna i trädens rot, stam och blad. De angriper ofta trädens finrötter och träden drabbas ibland med stora stamsår som gör att barken lossnar och kronorna glesnar. När träden försvagas drabbas de också lättare av andra rötsvampar och insekter.

Phytophthora drabbar än så länge mest lövträd, men olika arter av skadegöraren kan anpassa sig efter olika trädarter. Därför kan den drabba även tall och gran och bli ett allvarligt hot mot både skogsproduktion och naturvård.

Phytophthora finns i över 100 olika arter och finns även i jordbruket. Bladmögel som angriper potatis är en av de kända arterna.

Läs mer i rapporten ”Hantering av Phytophthora i sydsvenska lövskogar” Pdf, 8.5 MB, öppnas i nytt fönster. som är en slutrapport för det projekt som Skogssällskapet finansierat.

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.