Askskottsjukan – hot och hopp

En "överlevare" bland askar. Jan Stenlid ser att trädet vi står vid har varit drabbat av askskottsjuka många gånger, men hittills har det överlevt. Foto: Ulrika Lagerlöf

I Sverige är i dag nästan varenda ask infekterad av askskottsjukan. Men alla dör inte. Vissa askar äger en genetisk motståndskraft mot sjukdomen, något som forskare vid SLU tittat närmare på. Hoppet om att asken ska finnas kvar i skogen och kulturlandskapet lever – och vägen dit går via klonbanker med resistenta askar.

Bladskaft med askskottssjuka

På bladskaften som ligger på marken runt trädet syns resterna av svampen tydligt.

– Den här asken skulle jag kalla en överlevare. Den har varit drabbad ett antal omgångar, men har ändå klarat sig. Men den är tydligt påverkad.

Jan Stenlid plockar upp några bladskaft som ligger kvar på marken runt trädet sedan höstens lövfällning. Han pekar på resterna av svampen som sitter runt hela bladskaftet.

– Här kommer fruktkropparna att bildas som sen släpper ifrån sig sporerna.

Jan Stenlid är professor på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges lantbruksuniversitet. Där leder han ett flertal projekt, varav ett finansieras av Skogssällskapet och handlar om alternativ skötsel av askar och resistens mot askskottsjukan.

Resistenta askar blir klonbank

Vi står vid en ask i Skarholmen utanför Uppsala, där forskargruppen har hämtat skott från ett flertal askar till en klonbank.

– Vi har markerat över 500 träd i Sverige och hittills tagit skott från cirka 200 träd, berättar Jan Stenlid.

Skotten har tagits från träd som visat tydlig motståndskraft mot askskottsjukan. De har sedan ympats på rötter från ask, och utgör i dag en klonbank med askar.

– Varje år så är det en stor del askar som överlever angrepp. Så bara för att ett träd blir drabbat behöver det inte dö. Det är en ständig dynamik i kronan på ett träd, en del kvistar dör och nya kommer till.

Det är när för stor del av trädet blir angripet som det dör, vilket gör att stora träd oftast klarar sig bättre än små träd med liten trädkrona. Men trädet kan också dö för att det överreagerar mot svampen.

– Vi ser på vissa träd att de reagerar kraftigare än andra, berättar Jan Stenlid.

Att gå starkt till försvar mot en sjukdom kan låta positivt, men för de infekterade askarna blir det tvärtom. Träden lägger all energi på att bilda giftiga ämnen, slutar att skjuta nya friska skott, och stänger av drabbade områden som då dör. Till slut dör träden, något som har hänt med en stor del av de infekterade askarna.

– Jag har följt en population askar på Åland, där har 40 procent dött sedan 2003. Vi har siffror från Litauen på 60 procent. En taxering i Götaland 2010 visade på omkring 30 procent döda eller svårt skadade askar.

Jan Stenlid

Som en del av projektet har forskarna undersökt vad som händer om man klipper av angripna grenar.

Klipper av angripna grenar

Ett sätt att bromsa svampens framfart skulle kunna vara att samla upp bladskaften där fruktkropparna sitter. Att askar i parkmiljöer har klarat sig bättre beror antagligen på att marken under träden krattas. Men det är ingen lösning för askarna som står i de svenska skogarna.

I projektet har forskargruppen istället undersökt vad som händer om man klipper av de angripna skotten och grenarna, om det kan hjälpa trädet att hantera angreppet.

– Vi klipper av grenen som blivit angripen, med 10-15 centimeters avstånd till det infekterade området. Det stoppar svampens framfart, berättar Jan Stenlid.

Men det enda sättet att på lång sikt hjälpa asken fortleva är att få fram individer som är mer resistenta mot askskottsjukan, något som delvis sker av sig självt.

– De riktigt mottagliga träden har dött nu. Och visst är det ett problem att små träd dör först, eftersom det blir svårare att få till en föryngring då, men asken är extremt duktig på att föryngra sig, och de plantor som överlever angreppen är förhoppningsvis lite mer resistenta än askarna som dog, säger Jan Stenlid.

Ask

Asken finns kvar i framtidens skog

Under 2000-talet gick larmet om att asken snart skulle vara borta ur de svenska skogarna, och ser man till sjukdomens utbredningsområde så ser det mörkt ut. Hela Europa är drabbat och askskottsjukan finns i dag i hela askens utbredningsområde – från norra Sverige till södra Toscana. Och i stort sett alla träd är infekterade.

– När sjukdomen först kom på 90-talet så skyllde man de döda askarna på andra saker, man såg inte att det var en svamp som låg bakom skadorna. Om vi hade varit igång tidigare hade vi kanske kunnat stoppa framfarten, säger Jan Stenlid.

Trots det tror Jan Stenlid att asken kommer att finnas kvar i de svenska skogarna, men att den kommer att vara mycket ovanligare.

– Jag tror att vi om tio år kommer att samla motståndskraftiga träd i fröplantager. De flesta ”liken” kommer att vara bortplockade i skogen, och jag tror kanske inte att folk kommer att märka att det blir färre askar i Sverige, det är en så liten andel redan nu.

Något bot mot askskottsjukan finns inte i dag, och Jan Stenlid tror inte heller att det kommer bli aktuellt i framtiden.

– Däremot vet man ju inte vad det kan finnas för ekologiska buffringseffekter kopplade till asksskottsjuka. Det finns till exempel rapporter om att skator använder bladskaften från ask för att bygga bo med, men det är i så liten grad att det inte gör någon skillnad. Men vem vet – om varenda fågelart skulle börja göra likadant skulle kanske sjukdomsspridningen bromsas, men det är ju inte så sannolikt tyvärr!

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Ask

Så fungerar askskottsjukan

Askskottsjukan har ett segt sjukdomsförlopp, som till stor del hänger samman med hur stort trädet är. Sjukdomen sprids genom svampens sporer som via luften landar på blad och därifrån tar sig in till bladskaften. Från skaftet växer svampen in i själva skottet, så att skottet dör. Om det går riktigt långt kommer sjukdomen in i stammen, och hela trädet dör.

Men det är inte säkert att det går så långt. Trädet har bromsmekanismer som gör att svampen ofta stannar när den kommer till en förgrening. I förgreningarna är cellväggarna tjockare och kärlen går inte lika rakt som i skottet. Därför kan ett skott bli sjukt och dö, utan att hela grenen blir drabbad.

Askskottsjukan är som mest aktiv i slutet av sommaren då svamparna släpper ifrån sig enorma mängder sporer. Ur en enda fruktkropp kommer miljoner sporer ut och vissa flyger många mil med vinden.

Miljöfaktorerna spelar in för hur effektivt sporerna kan sprida sig. Under varma perioder med regn och fukt kan fruktkropparna utvecklas och sporerna får bra förutsättningar för att fästa på fuktiga blad.

När ett träd dör av askskottsjuka är det ofta masseffekten som ligger bakom – att trädet blir angripet på många håll samtidigt och blir så försvagat att det dör.

Ett flertal forskningsprojekt pågår i Sverige för att begränsa askskottsjukans effekter och få fram mer resistent odlingsmaterial. Projektet som Jan Stenlid driver, och som finansieras av Skogssällskapet, slutrapporteras under senare delen av 2016.

Asken - viktig för den biologiska mångfalden

  • Asken utgör bara en liten del i de svenska skogarna, omkring 0,16 % av alla träd i Sverige är askar. Trots det är asken mycket viktig för den biologiska mångfalden och man räknar med att cirka 300 rödlistade arter är knutna till asken.
  • Asken finns i vår historia ända sedan asatron med världsträdet Yggdrasil, som brukar benämnas som ask, och de två första människorna Ask och Embla.
  • I det småskaliga jordbruket har asken hamlats inför vintern för att ge foder åt djuren.
  • I dag är asken uppskattad för sitt hårda virke och används framförallt till möbler och golv.
  • Asken är släkt med olivträdet och slår ut sent på våren, och fäller också sina blad tidigt på hösten.

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.