Kritiskt att täcka hela stubbytan vid rotrötebehandling
Rätt utförd skyddar stubbehandling mot rotröta i det framtida beståndet, men ofta är behandlingen bristfällig. Det visar ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nu behövs utbildning och insatser för att öka kvaliteten på stubbehandlingarna.
– Vi visste att stubbehandling har effekt i försök, men vi saknade kunskap om hur väl den fungerar i praktisk drift, berättar Jonas Rönnberg, forskare inom skogsskötsel och skogsskador vid SLU.
I projektet, som finansierats av Skogssällskapet, mätte forskarna täckningsgraden av medlet Rotstop (se faktaruta) på stubbar efter avverkning. Man återkom sedan tio till tolv veckor efter avverkningen och mätte förekomsten av rotticka, som är den vanligaste orsaken till rotröta i Sverige.
– Ju större del av stubben som täckts av medlet, desto mindre var förekomsten av rotticka. Så behandlingen fungerar, men problemet var att täckningsgraden var alldeles för dålig, säger Jonas Rönnberg.
Rotrötan ger stora värdeförluster
I mätningen täcktes endast 19 procent av stubbarna fullständigt (till 100 procent). 78 procent av stubbarna täcktes till 80 procent eller mer av medlet.
Målsättningen måste vara att hundra procent av stubbarna täcks till hundra procent, menar Jonas Rönnberg, eftersom rotröta är ett omfattande problem i dag.
– Stora virkesvärden försvinner, men skadorna är inte bara ekonomiska. I ett träd som dör av rotröta binds mindre koldioxid, så klimatnyttan minskar. På sikt kan rotrötan också bli ett problem för biodiversiteten i skogen. Det behövs äldre träd, och rotrötan riskerar att ta död på många träd innan de hinner bli gamla.
Rätt behandling kräver kunskap, tid och engagemang
Behandlingen med Rotstop sker maskinellt genom att vatten och koncentrat blandas i maskinen och sedan trycks ut i en kanal till avverkningshuvudet på skördaren. Där fördelas medlet genom ett antal hål i skördarens svärd samtidigt som svärdet kapar av trädet. Från entreprenörens sida krävs en hel del kunskap, tid och engagemang för att inställningarna ska bli tillräckligt bra.
– Hur många hål som ska borras i svärdet beror på hur grova träden är, men det finns också andra inställningar man behöver göra. Det handlar om timingen för när medlet ska sprutas ut genom hålen och hur hårt trycket ska vara på strålen. Jag har träffat entreprenörer som är jätteengagerade och otroligt kunniga, och det märks på resultatet av behandlingen, säger Jonas Rönnberg.
Rätt inställningar ger minimalt med spill och samtidigt en hög täckningsgrad. Formen på hålen kan också påverka – Jonas Rönnberg berättar att vissa entreprenörer kommit fram till att trekantiga hål ger optimal spridning. Men det finns också andra faktorer som kan spela in.
– Det kan vara så att medlet ibland blir för varmt i slangarna och att en del av pergamentsvampen, som medlet innehåller, helt enkelt dör innan den kommer ut på stubben.
Utbildning av entreprenörer i nytt projekt
För att öka effekten på de behandlingar som utförs tas nu arbetet vidare i ett nytt projekt där utbildning av entreprenörer är i fokus.
– Vi kommer att jämföra effekten före och efter utbildning, så att vi vet vad utbildningsinsatserna kostar i relation till vilken effekt de får på genomförda behandlingar, säger Jonas Rönnberg.
Till den som är skogsägare och just nu står inför en avverkning med rotrötebehandling vill Jonas Rönnberg ge en uppmaning att försöka vara så aktiv som möjligt ute i fält.
– Var ute, prata med dina entreprenörer så att ni har en gemensam bild av hur viktigt det är att medlet verkligen täcker hela stubbarna. Det är ju värdelöst att lägga pengar på ett preparat som inte används på rätt sätt.
Text: Ulrika Lagerlöf
Så fungerar stubbehandling
Rotstop, som är det absolut vanligaste medlet för stubbehandling i Sverige i dag, innehåller pergamentsvamp som är en konkurrerent till rottickan. Pergamentsvampen ger sig inte på levande, stående träd, och kan därför inte orsaka någon skada på det framtida beståndet. Genom att täcka stubbytan med Rotstop förhindras sporer från rottickan att få fäste på stubben. Om behandlingen inte gjorts, eller om medlet inte täcker hela stubben, kan rottickans sporer landa på stubbytan och därifrån växa nedåt till rötterna där den sedan kan sprida sig vidare till andra träds rötter och ge upphov till rotröta hos omkringliggande träd. Avverkar man på vintern så behövs ingen stubbehandling, eftersom rottickans sporer inte finns i luften då.
Två olika arter av rotticka
I Sverige finns det två arter av rotticka som brukar kallas för rotticka av S-form och P-form. S-formen finns i hela Sverige och ger sig primärt på granar. P-formen finns i södra Sverige och kan, förutom gran, även ge sig på björk, tall, al, lärk och ädelgranar. Forskarna rekommenderar därför stubbehandling även vid avverkning av tall, åtminstone i södra Sverige.
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.