Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Ekologisk kompensation blir blandskog hos SSAB i Oxelösund

Rönnblad. Foto: Mostphotos

Att skapa blandskogar med stort inslag av ek, asp, rönn och andra lövträd är en prioriterad åtgärd i utvalda delområden. Foto: Mostphotos

Blandskog med ökat inslag av lövträd. Större artrikedom och en skogsskötsel som långsiktigt utvecklar skogen och naturvärdena. Det blir resultatet av de åtgärder som SSAB Oxelösund, med hjälp av Skogssällskapet, genomfört på Brannäshalvön i Oxelösund.

Satsningarna är följden av en plan för ekologisk kompensation som SSAB Oxelösund tagit fram och som fastslagits av Mark- och miljödomstolen. Planen var en förutsättning för att SSAB skulle få tillstånd att bygga en ny deponi för restprodukter från företagets ståltillverkning.

– Genom att stärka naturvärdena i omkringliggande områden kompenserarar vi mer än väl de värden som försvinner på platsen där deponin anläggs. Därmed har vi hittat en lösning som såväl myndigheterna som företaget är mycket nöjda med, säger Kristina Branteryd, miljöchef på SSAB i Oxelösund.

Specialgallring ger blandskog

Åtgärderna har till allra största del genomförts på SSAB:s egen skogsmark på Brannäshalvön. Totalt handlar det om cirka 80 hektar mark på SSAB:s markinnehav, främst barrträds­dominerad äldre skog. För att få ett snabbt resultat måste det finnas lämpliga förutsättningar, man valde därför områden där det redan växte ett antal olika arter som kunde gynnas genom åtgärden.

Genom specialgallring är nu 20 hektar av dessa områden omvandlade till blandskogar med tonvikt på löv. Det har även gjorts åtgärder på 5 hektar av Oxelösunds kommuns mark (ingår i planen). Där har man huggit fram en skog med en mängd olika trädarter. Genom åtgärderna har det även skapats en flerskiktad skog.

Åtgärdsstrategin bygger på att identifiera, utveckla och förstärka de befintliga naturvärdena.

Kompensationsplanen, som sammanställts av biologen Malin Lundberg, har föregåtts av ett mångårigt utredningsarbete där Oxelösunds kommun, länsstyrelsen och andra myndigheter deltagit tillsammans med SSAB. Samråd har skett med närboende och andra lokala intressenter.

Med avstamp i skogsbruksplanen

De skogsbruksplaner som Skogssällskapet genom åren utarbetat för SSAB var en bra grund att ta avstamp från, säger Marie Dahlstrand Wickström. Foto: Ulrika Lagerlöf

Skogssällskap­et har under många år förvaltat företagets skogar och involverades tidigt i arbetet med kompensa­tionsplanen Sedan 2016 har Skogssällskap­et även ansvarat för de praktiska skogliga åtgärderna som ingår i planen.

– Åtgärdsstrategin bygger på att identifiera, utveckla och förstärka de befintliga naturvärdena. Att ta fram konkreta förslag på hur det ska göras och dessutom leda genomförandet har varit ett fantastiskt stimulerande arbete, säger Marie Dahlstrand Wickström, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Nyköping.

– De skogsbruksplaner som Skogssällskapet genom åren utarbetat för SSAB var en bra grund att ta avstamp från, tillägger Marie.

Frihuggning och solexponerade döda träd

Kompensationsplanen omfattar sju olika markområden där specifika bevarandemål och åtgärder valts utifrån de ekologiska förutsättningarna. Att skapa blandskogar med stort inslag av ek, asp, rönn och andra lövträd är en prioriterad åtgärd i utvalda delområden. Det har skett till exempel genom frihuggning av grova ekar kombinerat med friställning av yngre träd i olika storleksklasser.

Ett tjugotal gamla, grova tallar som avverkats för att ge plats åt deponin och ett tiotal redan döda träd, med stort värde för den biologiska mångfalden, har flyttats till ett av de utvalda områdena. För att få allra bäst naturvårdseffekt har träden delvis placerats i solexponerade lägen.

I andra delområden har metoder som ringbarkning och kapning av träd för att skapa högstubbar använts för att skapa mer död ved. Entreprenörerna har också fått använda sina maskiner för att välta träd, skapa rotvältor och åstadkomma skador på trädens bark för att få blottad ved på träden. Allt för att gynna mångfalden av arter som behöver sådana livsmiljöer för sin överlevnad.

Samarbete med fågelförening

Ett av planens sju delområden är beläget i anslutning till en våtmark som lockar mycket fågel.

– Vi har ett fint samarbete med fågelföreningen Tärnan, som har inventerat vårt skogsområde och rekommenderat lämpliga naturvårdsåtgärder. Dessutom har vi finansierat en satsning där klubb­medlemmarna tillverkat och satt upp fågelholkar för knipa, skrake, stare och en hel massa småfåglar, säger Kristina Branteryd.

Maj 2017 gjorde länsstyrelsen en första utvärdering av de åtgärder som genomförts enligt kompensationsplanen.

– Länsstyrelsens experter var mycket nöjda, vilket vi ser som ett gott betyg eftersom de ställer höga krav. Nu gäller det att fortsätta arbetet med samma höga ambitionsnivå, säger Marie Dahlstrand Wickström.

Listan över de genomförda åtgärderna är redan mycket lång.

– Det är bredden och helhetsgreppet som är styrkan i projektet. Allra viktigast är att det här arbetet kommer att drivas vidare. Kompensationsplanen har integrerats i de skogsbruksplaner som Skogssällskapet tagit fram åt oss, vilket borgar för långsiktighet.

– Vi har också full uppbackning av SSAB-koncernens ledning, som anser att den här satsningen till hundra procent överensstämmer med koncernens hållbarhetsarbete, säger Kristina Branteryd.

TEXT: Anders Thorén

Vad är ekologisk kompensation?

Även om god miljöhänsyn tas vid industriutbyggnader och annan markexploatering uppstår ofta negativa miljökonsekvenser. Enligt miljöbalkens bestämmelse kan ”ekologisk kompensation” då i vissa fall användas för att uppväga miljökonsekvenserna samtidigt som behovet av markexploateringen tillgodoses. Det kan till exempel ske genom ekologisk restaurering, naturvårdsinriktad skötsel, nyskapande av livsmiljöer eller långsiktigt skydd av andra markområden. Mark- och miljödomstolen kan med villkor styra att en sådan kompensationsplan ska tas fram i samråd mellan företag och tillsynsmyndighet.

Läs mer hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster