Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Spaning: Så använder vi skogen i framtiden

Blandskog. Foto: Shutterstock

Blandskogen kan ha en viktig roll att spela för att få ihop kraven på biologisk mångfald med behovet av råvara i omställningen tillbioekonomi, menar Magnus Hallberg på Processum. Foto: Shutterstock

Proteinrikt foder, hållbara textilier och förnyelsebara drivmedel – trä som råvara ser ut att bli allt viktigare i framtiden. Men vilken roll kommer blandskogen att spela? Magnus Hallberg på Processum och Magnus Matisons på BioFuel Region ger oss en rapport från framtiden.

Magnus Hallberg,vd på Processum.

Vi står just nu i ett vägskäl där vi måste ställa om från en fossilbaserad ekonomi till en biobaserad ekonomi. Här kommer skötseln av våra skogar att vara avgörande.

Tillverkning av textilier, bränsle och föda är några av de livsnödvändiga produktionsprocesser som påverkar miljön allra mest och där vi har mycket att vinna på att nyttja skog och skogsindustriella restprodukter som råvara. Det berättar Magnus Hallberg, vd på bioraffinaderiföretaget Processum som är ett dotterbolag till forskningsinstitutet RISE.

– Mycket av det vi använder olja och fossila bränslen till i dag kommer vi att använda skogen till i framtiden, säger han.

Ta tillvara hela skogsråvaran

På drivmedelssidan har utvecklingen redan kommit långt och flera tekniker är idag mogna för industriell uppskalning.

– Det är inte så att man kommer flisa upp massaved eller sågtimmer och göra drivmedel av det. Det handlar snarare om att ta tillvara hela skogsråvaran på ett mer effektivt sätt, säger Magnus Hallberg.

Vad gäller textilier är utvecklingspotentialen också stor. Redan i dag tillverkas bland annat textilen viskos från cellulosafiber, och volymerna av träbaserade textilier förväntas öka i framtiden.

– Bomullsindustrin är ett stort hot mot vattenförsörjningen och ser vi till polyester, som är ett oljebaserat plastmaterial, är även detta ett stort miljöproblem, säger Magnus Hallberg.

Fiskfoder och nanocellulosa

Ett annat område med stor framtidspotential är tillverkningen av hållbart protein från skog och skogsindustriella rester.

– På Processum har vi under en längre tid arbetat med utveckling av teknik för att producera protein till fiskfoder av de mikroorganismer som finns på vedråvaran. Detta har visat sig vara ett foder som fisken växer och mår väldigt bra av.

Eeftersom haven idag till stora delar är utfiskade eller överexploaterade och behöver ersättas med odlingar har det här fodret framtiden för sig, förklarar Magnus Hallberg.

– I dag odlar man fisk med fiskmjöl, alltså fisk som man plockar upp ur haven och maler ner till foder. Det finns visserligen andra växtbaserade foder, exempelvis med soja som råvara, men där är problemet avskogning av regnskog, konkurrens med mänsklig föda och att fisken i vissa fall växer sämre på växtbaserade proteiner av den typen.

Även på materialsidan händer det mycket. Nanocellulosa är ett exempel på ett material som väntas kunna ersätta plast i många produkter.

– Nanocellulosa har flera spännande egenskaper, bland annat har materialet exceptionella styrkeegenskaper i klass med materialet kevlar, ett syntetiskt fibermaterial som är fem gånger starkare än stål per viktenhet.

Lignin i biobränslen, plaster och lim?

Magnus Matisons, projektledare på BioFuel Region.

Magnus Matisons som är projekt­ledare inom bioekonomi på BioFuel Region ser även han många nya möjligheter med trä som råvara i framtiden. Stora resurser finns exempelvis att hämta ur ligninet i trä, som i dag främst ses som en restprodukt i pappers- och massaindustrin och som mestadels eldas upp och används för intern energigenerering.

– Ligninet används inte optimalt i dag. Men nu går forskningen framåt och vi ser en framtid för ligninet inom biobensin och biodiesel, men även inom andra områden. Plaster, kolfibrer, lim, medicin och livsmedelstillsatser är möjliga produkter där ligninet kan användas.

Framför allt tror jag på att nyttja resurserna i skogen maximalt för att få till en hållbar omställning till bioekonomi.

Ett annat framtidsområde för träet är byggsektorn.

– Vi behöver bygga fler hus i trä istället för i betong, på så sätt slipper vi många utsläpp. Det finns goda exempel på företag som bygger i trä, men det behövs fler och vi tycker att detta ska väga tungt i upphandlingar.

Blandskog får ihop helheten

Så, vilken roll kommer blandskogen att spela för att optimera användningen av skog i framtiden? Magnus Matisons ser flera fördelar med blandskogen.

– Jag förordar absolut blandskogen och ett ökat inslag av björk, där det finns många spännande biokemikalier att förädla. Dessutom är granen till viss del stressad i vårt förändrade klimat och kan därför få svårt att klara sig på vissa marker. Där kan det finnas anledning att ersätta granen med andra mer snabbväxande trädslag som bättre kan ta tillvara markens produktionsförmåga.

Mafnus Hallberg på Processum ser även han fördelar med blandskogen i framtiden.

– Framför allt tror jag på att nyttja resurserna i skogen maximalt för att få till en hållbar omställning till bioekonomi – och då behöver vi kunna möta upp kraven på biologisk mångfald. Här tror jag att blandskogen skulle kunna ha en viktig roll att spela för att få ihop helheten: behovet av råvara och den biologiska mångfalden.

TEXT: Malin Letser