Gå till innehåll

Forskaren Mats Jonsell om biologisk mångfald i vägkanter

Pärlemorfjäril

Den rikare floran som kan leva på en slåttrad vägkant, tillsammans med ett ökat ljusinsläpp, är gynnsamt för flera dagfjärilsarter, som till exempel några av våra pärlemorfjärilar. Foto: Pixabay

Gynnas den biologiska mångfalden av klippta vägkanter? I Härryda kommun, utanför Göteborg, klipper Skogssällskapet vägkanterna för att få en mer effektiv skogsskötsel och gynna biologisk mångfald. Här ger forskaren Mats Jonsell svar på vägkantsklippningens effekter på artrikedom.

Mats Jonsell, SLU

Mats Jonsell

Många arter som tidigare gynnats av ängsslåtter, bete och andra för mångfalden positiva störningar har under de senaste decennierna pressats tillbaka. För en stor del av dem har landets vägkanter blivit en sista tillflykort. Att skogsvägarnas kanter och diken sköts på rätt sätt har därmed fått ökad betydelse för den biologiska mångfalden. Mats Jonsell, forskare inom ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, kommenterar här den typen av insatser som genomförts i Härrydaprojektet som beskrivs i en egen artikel.

Kan sådana insatser skapa förutsättningar för större artrikedom?

– Ja, jag tycker att projektet bygger på ett spännande och intressant tänk. Att röja fram vägkanter på det sätt som beskrivs i artikeln bör vara mycket positivt för väldigt många organismer som kräver öppnare marker, inklusive. Det gäller också arter som främst finns på ängsmarker och liknande, säger Mats Jonsell, som är forskare på SLU, vid institutionen för ekologi.

Var kan sådana åtgärder vara mest lämpliga?

– Speciellt kan man tänka sig att det är värdefullt i områden där det tidigare har funnits hävdade marker eftersom man där kan förvänta sig en snabb återkolonisering eller återtillväxt.

Tanken är att insatserna i Härryda ska följas upp med återkommande åtgärder för mer långsiktig effekt. Kommentar?

– Jag tror definitivt att sådana åtgärder kan ha positiv verkan på lång sikt. Att i fortsättningen slåttra av vägkanterna borde vara perfekt. Det kanske inte heller behöver ske varje år utan med några års mellanrum.

Känner du till några liknande projekt?

– Ja, det finns till exempel ett projekt som genomförs på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland där SCA tillsammans med de två länsstyrelserna jobbat med skogsbilvägar och hävdgynnad mångfald av fjärilar och lyckats gynna mångfalden. De erfarenheterna kan vara intressanta att ta del av.

Fjärilar och andra insekter är ju ett av dina specialområden. Exempel på arter som skulle gynnas?

­– Det finns inga studier som visar ordentligt vad som gynnas. Men den rikare floran som kan leva på en slåttrad vägkant och det ökade ljusinsläppet i sig borde båda vara positiva för många insekter. Flera dagfjärilsarter, som till exempel några av våra pärlemorfjärilar skulle gynnas. Blombockar, som utvecklas i död ved av olika slag, skulle också gynnas av att det finns fler blommor, eftersom de vuxna bockarna behöver dem som näringskälla. Tillsammans med blommorna borde också många pollinerande bin komma att trivas. Och detta är bara några exempel på arter som borde gynnas, säger Mats Jonsell.

TEXT: Anders Thorén

Dela