Gå till innehåll

Framtidsspaning: Virkesmarknaden 2019

Året går mot sitt slut och det är dags att blicka framåt – hur kommer virkesmarknaden att utvecklas 2019? Vi har gjort en spaning runt Östersjön för att få en hint om vad som väntar.

Henrik Möllerberg, produktionschef för Skogssällskapet i norra Sverige. Foto: Ulrika Lagerlöf

Henrik Möllerberg, produktionschef för Skogssällskapet i södra Sverige

Hur ser du på virkesmarknadens utveckling i ditt område under första
halvåret 2019?

– De råvaruförbrukande industrierna har fortsatt mycket bra lönsamhet. Pappers- och massapriset ligger på höga nivåer och har stigit under lång tid även om tendensen nu är utplanande. Samma sak gäller för sågade trävaror. Jag tror på fortsatt mycket bra efterfrågan på rundvirke och fortsatt bra virkespriser närmaste tiden. Det finns dock orosmoln vid horisonten i form av att den svenska byggkonjunkturen verkar ha nått toppen och kan förväntas vika neråt. I det globala perspektivet har vi USA:s införanden av handelstullar som kan verka hämmande på konjunkturen och som tros ha påverkat Kinas trävaruhandel negativt.

Vilken roll ser du att norra Sverige kommer att spela för virkesmarknaden runt Östersjön?

– Östrands massasbruks utbyggnad i Sundsvall med en ökad råvaru­förbrukning på 2,25 miljoner m3 är nu genomförd och driften är i gång. Även andra investeringar i Norrlandsbruken diskuteras. Sedan planeras ett flertal investeringar i bruk i Finland. Det borgar för en fortsatt hög efterfrågan på råvara där virke måste tillföras norra Sverige.

Tomas Landers, vd för Skogssällskapet i Finland.

Tomas Landers, vd för Skogssällskapet i Finland

Hur ser du på virkesmarknadens utveckling i ditt område under första
halvåret 2019?

– Efterfrågan på virke ser ut att hålla i
sig. 2018 kommer att bli ett rekordår både vad gäller uttag ur de finländska
skogarna och vad gäller priserna, och jag tror att priset kommer att hållas på
nuvarande nivå. Energivirkes­marknaden blir allt intressantare då flera större värmeverk är under konstruktion och planering.

Vilken roll ser du att Finland kommer att spela för virkesmarknaden runt
Östersjön?

– Finland kommer att ha en fortsatt viktig roll i virkesmarknaden runt Östersjön eftersom man står för en stor del av både virkesproduktionen och den förädlande industrin. En hel del virke som tidigare kunnat importeras från Ryssland måste i dag ersättas med virke från egna skogar
eller som import. Under innevarande år såg vi en aktivare export mellan
Östersjöländerna och om virkes­priserna håller sig på denna nivå finns det antagligen större möjligheter att skeppa virke över havet. Det finns flera
riktigt stora industriprojekt på ritbordet i Finland, så förädlings­kapaciteten borde i alla fall kunna bibehållas om efterfrågan på slutprodukterna håller i sig.

Henrik Carlson, produktionschef för Skogssällskapet i södra Sverige. Foto: Ulrika Lagerlöf

Henrik Carlsson, produktionschef för Skogssällskapet i södra Sverige

Hur ser du på virkesmarknadens utveckling i ditt område under första halvåret 2019?

– Generellt råder en stark efterfrågan på alla virkessortiment till skogs­industrin, inklusive värmeverken. Vi ser att efterfrågan håller i sig under kommande halvår och även på längre sikt. Efterfrågan på massa-,
kartong- och tryckpappersindustrins
produkter är fortsatt mycket stark med höga priser.

– Inför 2019 har vi ett stort behov av att producera mer massaved för att tillgodose industrins efterfrågan och vi ser i dag inga skäl till en försämrad prisbild, utan snarare en spekulation om en eventuell höjning av massavedspriset.

Vilken roll ser du att södra Sverige kommer att spela för virkes­marknaden runt Östersjön?

– I centrala och östra Europa är granbark­borreskadad skog ett mycket stort problem, och det påverkar virkesflödena i Östersjöregionen och för södra Sverige. Industrin i dessa länder behöver ta hand om stora volymer virke av sämre kvalitet. Det kan i viss mån öppna upp för möjligheter att exportera färskt virke av högre kvalitet till skogsindustri på kontinenten. I övrigt räknar vi inte med någon större export av timmer och massaved kommande halvår. Svensk timmerråvara har generellt en hög prisnivå, och den svenska industrin erbjuder en bra prisbild och hög efterfrågan. Det kan snarare bli ökad inhemsk ”export” av framför allt massavedsvolymer från södra Sverige till bruken i Norrland. Barr- och lövmassaved levereras idag på båt och tåg från Götaland till bl.a. SCA och deras utbyggda Örstrandsindustri.

Per Bergenheim, vd för Skogssällskapet i Baltikum. Foto: Ulrika Lagerlöf

Per Bergenheim, vd för Skogssällskapet i Baltikum

Hur ser du på virkesmarknadens utveckling i ditt område under första halvåret 2019?

– Jag ser en fortsatt hög efterfrågan och god prisnivå för första halvåret. Stort massavedsbehov i Sverige och Finland har lett till mycket goda priser i Baltikum. Även energisortimenten är eftersökta och har fortsatt goda priser. Sågverken har en fortsatt hög produktion, vilket innebär att sågbara sortiment också kommer att ligga högt i pris under säsongen.

Vilken roll ser du att Baltikum kommer att spela för virkesmarknaden runt Östersjön?

– Fram tills för något år sedan har det varit en cyklisk marginalmarknad med tidvis höga priser och extremt hög efterfrågan följt av motsvarande låga priser och efterfrågan vid lägre behov av marginalinköp. Men nu är en ny era på ingång. Den industriutbyggnad som skett i Sverige och Finland leder till en ökad lokal närvaro från de stora industrigrupperingarna. Genom investeringar i egen skog samt inköpsorganisationer kommer de att få en mer konstant etablerad närvaro som mer kommer att utvecklas till normala, ordinarie, fångstområden. Detta kommer att leda till en jämnare prisbildning och även en betydligt jämnare avsättning. Avsättningen har till och från varit problematisk och lett till periodvis låg gallringsnivå. Den snabbt tilltagande möjligheten till gallring i skogar, etablerade under de sista 20 åren, leder till att massaveden blir en allt viktigare tillgång för
köparna. Geografiskt kommer detta att gynna områden med långa transport­avstånd, till exempel östra Lettland, som får en jämnare avsättning och prisbildning jämfört med för några år sedan.

Dela