Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Lyckad och lönsam våtmark på Bredvik  

Alexander Karlsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet, framför våtmarken på Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje. Foto: Felicia Yllenius

"Upplevelsevärdet är viktigt", säger Alexander Karlsson, skogsförvaltare på Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje. Foto: Felicia Yllenius

På Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje har anläggningen av en våtmark gynnat såväl jakten och den biologiska mångfalden som ekonomin – för att inte tala om rekreationsvärdet för alla som vistas i skogen. 

– Upplevelsevärdet är viktigt. Nu har vi en härlig glänta i skogen med många häckande fåglar, säger Alexander Karlsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet.

När Skogssällskapet införskaffade skogsfastigheten Bredvik för knappt hundra år sedan var målet att skapa en produktiv skogsmark. Av den anledningen dikade man ut stora delar av fastigheten och planterade ny skog. Men nu är det andra tider.

– Vi befinner oss i ett läge där det behövs fler våtmarker i Sverige och eftersom det har funnits mycket vatten här i Bredvik tidigare beslutade vi oss för att återskapa en våtmark här som en del i naturvårdsstrategin för Skogssällskapets egna skogar, säger Alexander Karlsson som förvaltar fastigheten.

Ytterligare ett skäl till att skapa en våtmark var att ett av jaktlagen som arrenderar mark på Bredvik hörde av sig och berättade att det var väldigt lite djur i skogen.

– Jaktledaren ringde och beklagade sig över att det var så lite vatten i skogen och att det förmodligen var därför djuren hade dragit sig därifrån. Han tyckte att det var väldigt tråkigt och undrade om vi kunde göra något åt saken.

Letade efter låglänta och sumpiga områden

Eftersom projektet att anlägga en våtmark redan låg i startgroparna kom man överens om att försöka hitta ett lämpligt område för våtmarken i deras jaktområde. Samma vinter, 2013, åkte Alexander Karlsson och Skogssällskapets våtmarksexpert Carl Pfeiff ut för att börja leta efter lämpliga platser.

– Vi tittade efter låglänta marker och sumpiga områden som var väldikade. Carl Pfeiff är noga med att man inte ska gräva igen diken, det är mycket bättre att dämma, det vill att säga stoppa flödet genom att täppa till diket. Då fylls vatten upp automatiskt till dammvallens överkant.

Tillsammans hittade de en före detta åkermark där det växte medelålders granskog och där det dessutom fanns ett litet dike.

– Arbetet med att hitta ett bra ställe är viktigt för att spara på kostnaderna. I det här området var topografin väldigt bra. Det fanns två höjder vid sidan av marken och ett dike i mitten, säger Alexander Karlsson.

Skapade öar för fåglar att häcka på

En munk gör det enkelt att reglera vattennivån. Foto: Felicia Yllenius

Genom att installera en munk blir det enkelt att reglera vattennivån. Foto: Felicia Yllenius

Sommaren därpå, 2014, avverkades delar av den ungefär 45-åriga granskogen för att ge plats åt en våtmark på tre hektar. Därefter inleddes grävarbetet för att skapa en dammvall.

– Vi satte i en munk också för att kunna reglera vattennivån. Sedan bröt vi upp en del stubbar där träden hade stått och la i högar som vi fyllde på med jord för att skapa öar för fåglar att häcka på, säger Alexander Karlsson.

Han berättar att eftersom de senaste somrarna har varit väldigt torra hade de vissa farhågor om att vattnet inte skulle fyllas på. Men det visade sig att det inte var några problem.

– Vattnet började fyllas på redan samma sommar, men det krävdes en vinter med snösmältning för att det skulle fyllas på ordentligt. Nu har vi den nivån vi vill ha och den fungerar helt perfekt. Till och med förra sommaren när det var väldigt torrt fanns det vatten. 

Jaktlaget nöjda med resultatet

För att skapa optimala förutsättningar för mer vilt planterades även havre, klöver och andra växter som djuren gärna äter in i området, vilket har gett resultat.

– Jaktlaget är väldigt nöjda, säger Alexander Karlsson.

Men det är inte enbart jakten som har gynnats av investeringen, berättar han. Förutom alla natur- och rekreationsvärden har våtmarken dessutom blivit ekonomiskt lönsam.

– Jaktlaget har varit med och betalat delar av bygget genom en höjning av jaktarrendet. Dessutom har vi fått in pengar för skogen som vi avverkade.

Totalt består Bredvik av 3650 hektar produktiv skogsmark och Alexander Karlsson berättar att man nu ser över möjligheten att anlägga ytterligare våtmarker på fastigheten.

– Vi ska göra minst en eller ett par till. Det gynnar rekreationsvärdet, miljön och jakten. Det blir härligt!

Text: Malin Letser

Våtmark på Bredvik, Skogssällskapets fastighet utanför Norrtälje. Foto: Felicia Yllenius

Våtmark – en livsviktig miljö som dämpar torkans effekter

  • Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker. Uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Många växter och djur är beroende av våtmarker, och nitton procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här.
  • Våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster. Bland annat kan de fungera som näringsfällor och kolsänkor, bidra till grundvattenbildning och ge mer stabila flöden i vattendragen. Vissa fungerar som barnkammare för fisk och livsmiljö för mängder av fåglar och trollsländor. De är dessutom ofta attraktiva naturmiljöer att besöka!
  • Naturliga våtmarkers och vattendrags förmåga att fördröja vatten i landskapet fyller en viktig funktion under kortvarig torka. Regn och annat vatten tar sig långsammare till havet och vattenmängderna blir bättre fördelade än om vattnet rör sig i dikade områden och uträtade vattendrag.
  • Genom att återställa våtmarker kan de bli trösklar som gör att vatten stannar kvar längre i landskapet. Då kan också mer vatten få en chans att vara del av grundvattenbildningen. Vid översvämningar kan en våtmark även ha en bromsande effekt på flödena. En våtmark fungerar även som vattenreservoar.
  • Stora våtmarker med naturlig hydrologi kan också bli naturliga brandgator. Precis tvärtom är det med dikad torr torvmark. När dikad torv brinner skapas svårsläckta förhållanden och ohälsosam rökbildning. I några länder har restaurering av torvmarker till våtmark ägt rum i närheten av stora städer för att undvika att torv brinner och medför hälsoproblem för befolkningen.