Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

För- och nackdelar med att äga skog på distans

Illustration över "utboägare" som äger skog och bor i stan.

Allt fler människor bor och jobbar i städer – även de som äger skog. Eva Arkblad, som bor i Alingsås och jobbar i Göteborg, är en av dem. Här berättar hon om för- och nackdelarna med att vara utbo – och om drömmen att på sikt kunna bo permanent på sin skogsfastighet.

Eva Arkblad. Foto: Sofia Sabel

Eva Arkblad. Foto: Sofia Sabel

Eva Arkblad har precis kommit hem från säsongens första älgjakt när vi hörs för att genomföra den här intervjun. Hon berättar att intresset för jakt har funnits ända sedan hon var liten och att hennes pappa lärde henne att hantera bössan.

– Farsan jagade mycket under min uppväxt, så när jag berättade att jag också ville lära mig att jaga var han uppmuntrande till det, berättar Eva Arkblad.

Men det är inte enbart intresset för jakt som har gått i arv i familjen, utan även intresset för att vistas i skogen – och då särskilt i den familjeägda skogen i Svenljunga kommun i Västra Götaland. Här – i den drygt hundra hektar stora skogen – har Eva Arkblad tillbringat många helger, somrar och lov ända sedan hon var en liten flicka.

– Jag trivdes väldigt bra med att bara vara här i skogen och promenera runt. Sedan var jag helt ärligt inte så involverad i skötseln under tidiga år. Det fanns mer ett grundantagande om att jag som ensambarn skulle ta över skogen en dag, berättar hon.

Fick tid att sätta sig in i skogsägandet

När så Eva Arkblads pappa för cirka tre år sedan föreslog att Eva skulle ärva skogsfastigheten fanns det aldrig någon tvekan om att hon skulle tacka ja.

– Pappa hade då fyllt 74 år och bestämt sig för att det var dags för mig att ta över. Så här i efterhand är jag väldigt glad över att skiftet skedde då, för ett och ett halvt år senare dog han, berättar hon.

Det faktum att ägarskiftet skedde medan hennes pappa fortfarande var frisk innebar att hon i lugn och ro kunde sätta sig in i alla de frågor och beslut man ställs inför som skogsägare.

– Det är mycket med att driva en skogsfastighet, även om man har en förvaltare. Därför var det så himla bra att få det här året tillsammans då det var officiellt att jag var ägare samtidigt som pappa fanns och kunde stötta. Jag är glad över att vi fick den tiden tillsammans, berättar hon.

Utboägandet ger andra förutsättningar

I dag är Eva Arkblad bekväm och trygg i sitt skogsägande, men hon hymlar inte med att det kräver mycket arbete och engagemang. En stor skillnad mot hur tidigare generationer i hennes släkt har haft det som skogsägare är att hon inte bor på fastigheten – hon är en utbo.

– När jag var liten bodde min farmor fortfarande kvar i huvudhuset här på markerna och min pappa bodde också här. Dessutom bor två av mina farbröder fortfarande kvar på grannmarkerna. Själv bor jag i Alingsås och har ett heltidsjobb i Göteborg, säger hon.

Avståndet mellan bostaden och skogsfastigheten är drygt en och en halv timme vilket gör att Eva Arkblad inte har samma möjligheter att sköta om skogen som hennes tidigare släktingar har haft.

– Jag kan exempelvis inte ta ledigt från jobbet och åka hit hur som helst om det skulle uppstå behov. Jag kan heller inte vara här när det ska avverkas eller om någon entreprenör är på plats och behöver diskutera vissa åtgärder. Jag behöver någon som hjälper mig med allt sådant. Därför är Skogssällskapets hjälp helt avgörande och jag uppskattar det väldigt mycket, säger hon.

Skogen ger avkoppling efter arbetsveckan

Men även om det finns utmaningar med att äga på distans finns det även fördelar. Känslan när man får sätta sina fötter på marken efter en intensiv vecka på jobbet i stan är ett tydligt exempel på det.

– Det roligaste och bästa med att vara skogsägare är att få vistas i sin egen skog. Jag älskar att bara få promenera i skogen och se hur den växer och utvecklas, eller att få ta med mig sekatören ut och klippa dubbeltoppar. Det är svårslaget, säger hon.

Hennes mål med skogen är främst att den ska bära sig själv och att den ska kunna ge viss avkastning. Hon har även som mål att en dag i framtiden kunna flytta och bo på skogsfastigheten – precis som hennes familj har gjort i flera generationer tillbaka.

– Jag och min familj har en stuga här på marken som vi byggde för ett antal år sedan. Det är en jättefin västkuststuga där vi i framtiden planerar att kunna bo permanent. För även om det fungerar bra att vara utbo ser jag fram emot att kunna vakna här vid skogen varje morgon, säger hon.

Text: Malin Letser