Naturvårdsavtal – en väg framåt

Många skogsägare vill göra rätt – men saknar rätt stöd. Johan Svensson, forskare vid SLU och själv skogsägare, efterlyser bättre rådgivning och mer flexibla planeringssystem i skogsbruket. I stället för att se skogen som antingen produktion eller naturvård, menar han att vi måste bli bättre på att se helheten – och lyfta fram lösningar som främjar mångbruk, som till exempel naturvårdsavtal.

Johan Svensson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och själv skogsägare, menar, precis som Staffan Mattsson, att rådgivning spelar en avgörande roll för dem som vill arbeta aktivt med naturvård.

– Många skogsägare vill göra rätt men saknar objektiv rådgivning. Skogsstyrelsens rådgivande roll är liten idag. I praktiken rådgör många med virkesköpare vars uppdrag är just att köpa virke. Det behövs en aktör som hjälper markägare att se helheten och fatta beslut utifrån vad de själva vill och har för förutsättningar, säger han.

Planeringssystem som gynnar mångbruk

Han lyfter också en strukturell utmaning: dagens planeringssystem delar in skogen i antingen produktionsmål eller naturvårdsmål – något som sällan stämmer överens med verkligheten.

– När jag är ute i skogen och jobbar aktivt,tänker jag aldrig utifrån produktionsmål eller naturvårdsmål, utan jobbar hela tiden med helheten och förutsättningarna för till exempel platsen, det enskilda trädet eller en viss grupp av träd, säger han. Johan Svensson vill se ett mer flexibelt planeringssystem där flera värden vägs in.

– Utöver naturvärden och produktion bör vi även kunna ta hänsyn till skogens samlade värden. Vi behöver ett planeringssystem som gynnar eller åtminstone beaktar mångbruk.

Ersättning för naturvårdande åtgärder

En konkret lösning som Johan Svensson ser stor potential i är naturvårdsavtal – en frivillig överenskommelse mellan staten och markägaren, där man får ersättning för att genomföra naturvårdande åtgärder.

– Det kan till exempel handla om att ta bort gran eller utföra naturvårdsbränning. I dag finns cirka 5 500 sådana avtal i Sverige, men potentialen borde vara mycket större.

Han påpekar också att de flesta markägare ser värdet i att sköta sin skog på ett sätt som gynnar både naturvärden och andra värden inklusive produktionsvärden.

– Med rätt system och bättre stöd kan vi skapa ett mer hållbart skogsbruk.

Text; Linda Fritiofsson