Satelliter och AI ger skogsägare bättre koll

Snart kan tio år gamla inventeringar och inaktuella
skogsbruksplaner vara ett minne blott. Med hjälp av
en mängd olika datakällor och artificiell intelligens har bolaget Terra Labs tagit fram ett verktyg som löpande uppdaterar information om skogen och gör det enklare att fatta bra beslut.

Peder Stahle och Adam von Corswant är grundarna av Terra Labs, ett teknikbolag
som använder sig av satellitdata, fjärranalys och AI för att mäta och upptäcka för
ändringar som sker i skogen. De har båda en bakgrund inom tech och lärde känna varandra på företaget iZettle.– Vi har sett på nära håll hur man startar
och driver ett techbolag och hur man kan skapa nytta i världen genom ny teknik. Vi ville starta något nytt tillsammans – och i en bransch där det finns problem som ingen ännu har löst, säger Peder. Valet föll på skogsindustrin: en bransch
där det inte råder någon brist på idéer och forskningsprojekt, men där få digitala satsningar faktiskt har kommit ut i verksamheten, menar grundarna.

Med Terra Labs har Peder och Adam byggt en plattform som samlar data från
öppna datakällor, som Lantmäteriets arkiv av högupplösta ortofoton,
laserdata och satellitbilder, vilka kombineras med data från kunder. De använder sedan AI för att analysera varje ny datapunkt för att hitta samband som går att översätta i vanliga beskrivningar om skogen.

– Det gör att vi kan titta på varje enskilt bestånd, hur det är uppbyggt, hur det har förändrats över tid och hur det utvecklas just nu. Detta kan sedan aggregeras på fastighetsnivå, region alt eller nationellt, säger Peder. Med hjälp av verktyget kan skogsägaren få ut en mängd information om sitt bestånd – från volymtillväxt och exakta gränser för avverkningar till trädslag och ålder på träden. Data uppdateras regelbundet och skogsägaren behöver inte förlita sig på gamla inventeringar som inte längre är aktuella, något de menar är vanligt förekommande.

– De flesta i branschen vet att dagens underlag ofta är inaktuellt eller osäkert.
Vi levererar data som är löpande uppdaterad och tillförlitlig, inte uppskattningar
som bygger på flera år gamla inventeringar. Vi har validerat vår teknik tillsammans med kunder och en oberoende tredje part. Resultaten visar
att vi kan mäta skogliga parametrar i vilken skog som helst i Sverige – med minst samma precision som traditionellt fältarbete, men i en helt annan skala, säger Peder.

Genom att få tillgång till skoglig information av högre kvalitet är förhoppningen
att skogsägaren kan ta mer välgrundade, informerade beslut i sin förvaltning.

– Vi ökar medvetandet om tillståndet i skogen för alla parter. Det leder till färre misstag och en effektivare resursanvändning, säger Adam. DE HAR BLAND sina kunder sett stora skillnader i arbetet med planläggning, som nu kan bli mer objektiv.

– Förarbetet innan man åker ut blir mycket enklare. Man kan få en färdig
beståndsindelning som sedan går att justera på plats, vilket innebär en
förenkling och tidsbesparing. Det leder också till högre kvalitet, menar Peder. Det traditionella sättet att göra planer på kan på samma fastighet ge olika siffror
från två olika plan läggare, beroende på hur skogen ser ut vid tillfället och vilka erfarenheter planläggarna har med sig.

– Med ett gemensamt grundunderlag blir arbetet mer samstämmigt, säger Peder. I takt med att tekniken utvecklas och blir tillgänglig för skogsägare ser grundarna
den här typen av tekniska hjälpmedel som en alltmer självklar del i skogsbruket.

– Skogen blir en allt viktigare resurs, både ekonomiskt, emotionellt och ekologiskt. Det är en framtidsprodukt och kommer att generera mer och mer intresse. När besluten bygger på säkrare och mer aktuell information gynnar det inte bara ekonomin, utan också skogen som resurs. På sikt är det avgörande för ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, säger Adam.

Text; Elsa Sjögren