Vi följer skogens hjärtslag

Tidiga varningar för sjuka träd och detaljerad
information om varje träds dimensioner och
egenskaper. Vi har pratat med Johan Fransson,
professor vid institutionen för skog och träteknik på
Linnéuniversitet, om hur ny digital teknik kan hjälpa
skogsägare att möta framtidens utmaningar.

Digitalisering av skog och skogsbruk är fokus för ett flertal nationella och internationella forskningsprojekt som Johan Fransson leder eller är delaktig i. I samtliga projekt ligger fjärranalys och insamling av data om skogen till grund för forskningen. Datainsamlingen sker med hjälp av en mängd olika sensorer som monteras på träd, smartphones, drönare, helikoptrar, flygplan och satelliter. Johan Fransson delar in sensorerna i tre kategorier; optiska, laser- och radarsensorer.

– För optiskt ljus mäter vi både det vi kan se och det som ligger bortom det
synliga ljuset. Vi tar fram något som kallas för en spektral reflektanskurva.

Reflektionskurvan visar hur mycket ljus som reflekteras från olika våglängder
för ett visst objekt, i det här fallet skogen. Genom att titta på hur skogen reflekterar optiskt ljus kan forskarna följa skogens hälsa.

– Vi kan ta fram en reflektanskurva för frisk skog och sedan jämföra den med kurvorna för en skog som är skadad. Om skogen mår dåligt kan vi till exempel se att värden i det infraröda ljuset sjunker snabbt.

Laserljus ger också viktig information om skogens hälsa. När en lasersignal
träffar ett träd reflekteras ljuset olika beroende på kronans dimensioner och
egenskaper. Förutom att mäta trädens höjd och kronform kan intensiteten i det reflekterade laserljuset analyseras. Förändringar i denna signal kan avslöja skador, exempelvis orsakade av rotröta. På så sätt kan laserskanning ge tidiga
varningssignaler om försämrad skogshälsa, innan skadorna blir synliga för blotta ögat.

Likt sensorerna för laser- och optiskt ljus ger radar information om skogens
mående. Just nu arbetar Johan, tillsammans med forskare på Linnéuniversitetet och Chalmers Tekniska Högskola, med att bygga ett nytt 50 meter högt radartorn på ett 2 300 hektar stort forskningsområde i Attsjö, öster om Växjö. Radarsensorerna i tornet ska bland annat mäta vattendynamiken i skogen – hur vattnet rör sig i träden dygnsvis, året om. De data som samlas in kan sedan användas för att kartlägga skogens hälsa genom att följa något som kan liknas
vid skogens hjärtslag. De dygnsvisa förändringarna av vatteninnehållet i träd-stammarna kopplade till fotosyntensen fångas upp av radarsignalerna som helt enkelt tar pulsen på skogen

I framtiden hoppas Johan på en hel flotta av radarsatelliter som kan samla in data om skogens vattendynamik över mycket större områden.

– Då kan vi följa skogens puls och hjärtslag, precis som när vi tittar på ett EKG för
en människa. Han tror att den digitala tekniken i framtiden kan underlätta för skogsägare i en mängd olika beslut.

– Ju mer man vet om sin skog och om varje enskilt träd, desto bättre kan man optimera beslutsfattandet. Om skogen drabbas av torka, granbarkborrar eller
rotröta kan man till exempel ta beslut om en tidigare gallring eller föryngringsavverkning. Man kan som skogsägare göra aktiva åtgärder med
den information man har om skogens hälsa.

Hur tror du att digitaliseringen kommer att påverka skogsbruket i framtiden?

Digitalisering är a och o för att få mer kunskap om skogen och dess träd. Den
kommer att påverka alla delar av skogsbruket och innebär ett helt nytt sätt att mäta och förstå skogen. Framtidens skogsbruksplaner kommer att innehålla betydligt mer detaljerad information om skogens vitalitet och hälsa, hur varje enskilt träd ser ut och vilka åtgärder som är mest lämpliga för varje träd.

Text; Elsa Sjögren