Gå till innehåll

Publicerad: 18 maj 2009

Senast reviderad: 26 februari 2015

Christina d'Otrante: "Vi lever på skogen"

Christina d'Otrante utanför Elghammars slott.

Elghammar köptes av 1807 av Curt von Stedingk som var kosmopolit, krigare och diplomat hos både Ludvig XVI i Frankrike och Katarina den Stora av Ryssland. Den italienske arkitekten Giacomo Quarenghi ritade huvudbyggnaden med sina sex ståtliga kolonner. Foto: Håkan Flank

Christina d'Otrante är en svensk hertiginna som fortfarande bor kvar i sitt slott. Men utan ett aktivt skogsbruk hade det aldrig gått. – Vi är beroende av egendomens avkastning och så har det alltid varit. Vi har anpassat oss efter vad gården ger.

Det första vi ser när vi snirklar oss fram på grusvägen och följer skyltarna mot Elghammars slott utanför Nyköping är flera helt nybyggda jakttorn. De är så nya att de fortfarande är gröna av impregnering. Vi räknar till 16 torn på en ganska kort sträcka. Många inom ropavstånd från varandra.

Vi vet att Leif GW ”Efterlyst” Persson arrenderar jakten på Elghammar. Är det han som byggt tornen?

Snart öppnar sig skogen, gruset får krattade ränder, och som i ett trollslag längst ut på udden ligger det ljust gula slottet med sina sex enorma kolonner i fronten, allt omgivet av vatten, sjön Lockvattnet.

Hertiginnan Christina d'Otrante har bott här i drygt 40 år.

Man ska inte låsa in sig i sitt hus. Om man visar det kanske människor förstår att det är ett stort ansvar att hålla reda på en sådan här sak.

Elghammar har varit hennes hem sedan hon var 28 år. Här har hon uppfostrat sina fyra barn och härifrån fattar hon besluten om skötseln av 1 638 hektar skog, 130 hektar åkermark, tre stallbyggnader, tio åretrunt-bostäder och ett 20-tal sommartorp.

Hon tar emot i galleriet som, liksom många rum i byggnaden, får besökaren att häpna. Det är inte bara fullt möblerade slottssalar med guld, svärd och porträtt, det är dessutom en glad känsla i dem.

I alla rum finns minnen av Curt von Stedingk, diplomaten som köpte Elghammar 1807 och som undertecknade fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland för exakt 200 år sedan.

Christina d'Otrante bor inte i de stora salarna. Familjen har sedan 1950-talet bott i den högra flygeln som innehåller den ursprungliga äldre herrgården till Elghammar. Där är det lågt i tak, svängda trätrappor och prång.

– Mysigt och mer familjevänligt, som Christina d'Otrante sammanfattar det.

När vi kommer har hon precis sagt adjö till en antikvitetsförening som hon visat ”huset” för.

– Jag tycker att det är roligt själv. Man ska inte låsa in sig i sitt hus. Om man visar kanske människor förstår att det är ett stort ansvar att hålla reda på en sådan här sak, säger hon.

Hon kallar huvudbyggnaden för ”stora huset”. Hon säger aldrig ”slott”.

– Det är inget slott! Det har gått inflation i slott, allt ska vara slott. När arkitekten ritade detta ville han skapa en italiensk villa, ett herrskapshus kan man säga.

Men står det inte ”slott” på skyltarna hit?

– Jo, det gör väl det, men det är ju inget slott.

Christina d'Otrante har aldrig varit blyg med vad hon tycker. Hon har tydliga åsikter om hur jakten på ägorna ska bedrivas.

Den är idag utarrenderad till tre personer som disponerar olika delar.

– Jag är ingen jättevän av jakt som bedrivs i dag på sina håll. Det tas ingen hänsyn till djuren och naturen, utan det är mängden som gäller. Djuren föses fram och skyttarna står på rad. Uppfödda fasaner släpps ut och flyger lågt. Så står skyttarna och pangar på hej vilt.

Nej, då föredrar hon andjakt. Andjakt då man sitter på vakt i skymningen och skjuter vilda änder som sträcker.

– Det är ingen lätt form av jakt.

På Elghammars ägor jagas vildsvin, dovhjort, kronhjort, rådjur och älg.

Stallet på Elghammar har förvandlats till inspirerande muséesalar

Har du angivit hur du vill att jakten bedrivs här?

– Det kanske är allmänt känt vad jag tycker.

Och jo, det är Leif GW som byggt tornen. När jaktkompisarna kommer vill han hellre ha dem i tornen än att de springer runt i terrängen, är förklaringen.

Hon har sedan barnsben haft ett nära förhållande till träden. Hennes pappa Eugene von Rosen tog ofta sina båda döttrar, Christina och Charlotte, runt ägorna på Örbyhus slott utanför Tierp där familjen bodde.

– Han ville att vi skulle bli vänner med skogen.

De besökte olika träd och Christina kommer särskilt ihåg en gran. Hon och systern brukade springa i förväg. När pappan kom citerade han några strofer från folkskolans läsebok: ”Lyssna till den granens susning vid vars rot ditt bo är fästat”.

– Den där kombinationen med gran och bo etsade sig fast i mig lustigt nog och betyder trygghet. Var jag än befunnit mig har jag kunnat tänka att man kan alltid göra ett bo under en gran och sitta där och lyssna.

På Örbyhus var skogen minst lika viktig och hon kommer ihåg hur skogskarlarna med hästar och slädar och kom hem från skogen i skymningen och då var det dags att avsluta leken och springa hem.

När hon gifte sig med hertig Gustaf d'Otrante och flyttade till Elghammar var skogen redan då säteriets viktigaste inkomst. Maken hade nya sätt att tänka.

– Vi hade skött vår skog på Örbyhus på gammaldags sätt. Vi skulle aldrig drömma om att plantera igen någon åker.

Men det gjorde Gustaf d'Otrante och till den grad att han retade upp makthavare på högsta ort.

– De sade att de skulle ta itu med Elghammar i allmänhet och Gustaf d'Otrante i synnerhet, säger hon.

Men makens tilltag har visat sig lyckat. På den bördiga marken har granplanteringen växt med sådan fart att den redan börjat avverkas. Christina d'Otrante har därmed bott på gården under trädens hela livstid.

Träden förblir viktigaste inkomsten.

– Det finns de som har en väldigt god ekonomi och som kan göra alla reparationer. Vi har fått rätta oss efter de ekonomiska förutsättningarna.

Har du någon gång velat bara släppa allt och bara lämna detta?

– Nej, jag är faktiskt inte. Jag är förtjust i huset och i mitt arbete här. Det är ett trevligt och glatt hus. Men utan mina duktiga medarbetare och rådgivare hade det aldrig fungerat.

Vi frågar förstås om det spökar.

– Nej, det har jag aldrig märkt.

TEXT: Carina Gerken Christiansen

Elghammar

  • Skogsmarksarealen ligger på 1638 hektar
  • Här bedrivs ett aktivt skogsbruk som utnyttjar hela produktionskapaciteten.
  • Tillväxten ligger på ca 12 000 kubikmeter per år och med 32 procent tall, 57 procent gran och 11 procent löv.
  • Cirka 80-90 procent av tillväxten avverkas varje år.

Dela

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar



0771 - 22 00 44

Skogssällskapets huvudkontor:
Besök: Kilsgatan 4
Postadress:
Box 11374
404 28 Göteborg

Hitta ditt lokala kontor under Kontakt

I sociala medier

Skogssällskapet på Instagram
Skogssällskapet på Facebook

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.