Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Myter och sanningar om contorta på välbesökt skogsdag i Jämtland

Ove Magnusson, skogsägare, och Erik Risby, skogsförvaltare på Skogssällskapet, tittar på en borrkärna från contorta där man tydligt ser den årliga tillväxten i form av trädets årsringar. Foto: Ulrika Lagerlöf

Contorta växer snabbt i jämförelse med vår inhemska tall, och på vissa marker har den betydligt bättre förutsättningar. På Skogssällskapets fastighet Västerälven har 100 hektar planterats med contortatall. På en skogsdag 1 juni fick deltagarna lära sig nya sanningar om plantering och skötsel av contorta, och höra gamla myter krossas.

Västerälven

Västerälven ligger uppe på en högplatå, och marken är mycket mager.

– När Skogssällskapet köpte Västerälven fanns det stora arealer oplanterade hyggen. Så mellan 2003 och 2004 planterade vi flera hundra hektar, mest med vanlig tall, berättar Mattias Berglund, skogschef för Skogssällskapets egna skogar.

Det är en varm dag uppe på högplatån ovanför Östersund – 600 meter över havet. Ett 40-tal skogsägare från hela Jämtland har samlats för en skogsdag på Skogssällskapets egen fastighet.

Marken på Västerälven är mycket mager. Mattias Berglund berättar om hur föryngringen som planterades tog sig dåligt. Av tallplantorna klarade sig bara ett par hundra stycken per hektar, och de såg dessutom riktigt risiga ut.

– Så 2011 stod vi inför ett nytt beslut – skulle vi låta det vara eller skulle vi göra om och prova contortatall istället?

Med hjälp av en investeringsanalys i Heureka fick man tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut. 100 hektar av de tidigare planterade tallmarkerna markbereddes om och planterades med contortatall.

Deltagarna på skogsdagen blir nyfikna – hur ser marknaden ut för contorta? Kommer det verkligen att gå att sälja virket till ett bra pris när det är dags för avverkning?

– Contorta har samma virkeskvalitet som planterad tall, men det behövs volymer för att få till en marknad. Än så länge finns inte så mycket contorta på marknaden, men längre fram när vi börjar avverka tror jag att det kommer att bli annorlunda, säger Urban Nilsson, professor på SLU.

Urban Nilsson tillsammans med två av deltagarna på skogsdagen.

Halvar Montelius (i mitten) och Sven-Martin Eriksson (till höger) passar på att ställa frågor till Urban Nilsson i fikapausen.

Contorta – en invasiv art eller en tacksam virkeskälla?

Contortatall är mindre känslig för att planteras på magrare marker, men det är ett omdiskuterat trädslag. Contortatallen växer naturligt i Nordamerika och planteras sedan 1970-talet i större omfattning i Sverige, och den sprider sig lätt.

– I början trodde man inte att contortan kunde sprida sig naturligt, men det visade sig att den tvärtom är väldigt bra på att föryngra sig. Om man sen vill se den som en invasiv art eller inte har egentligen mindre betydelse, det som är viktigt är att veta att den sprider sig och att det kan bli ett problem, säger Urban Nilsson.

Om contorta ska planteras är det också viktigt att samråd sker med bland annat rennäringen. Urban Nilsson betonar att det är viktigt att tänka igenom var man planterar contorta.

– Man ska undvika att plantera contorta nära naturvårdsområden och andra områden där man absolut inte vill ha den, för då kan det bli väldigt besvärligt att hålla contortan borta.

Borrkärna från contorta

På borrkärnan ser man tydligt årsringarna och hur stor den årliga tillväxten har varit.

I dag står ett välvuxet contortabestånd på Västerälvens magra marker. Skogsdagens deltagare fick titta på en borrkärna från contorta, och fick lära sig mer om de beräkningar på fyra nordsvenska trädslag som Urban Nilsson genomfört. Beräkningarna visar att det är contorta och lärk som klarar sig bäst i norra Sverige (se faktaruta nedan).

Myter om kvadratförband och gallring

Stor uppståndelse bland deltagarna väckte de forskningsrön som Urban Nilsson redovisade som visar att planteringspunkten är viktigare än avståndet vid föryngring, och att avståndet mellan plantorna varken spelar roll för kvalitet eller tillväxt. Resultaten gäller både tall, gran och contorta, och många av deltagarna sa häpet att det ställde deras gamla inlärda uppfattningar på ända.

Och gallringen då? Om det gäller contorta finns det enligt Urban Nilsson egentligen bara två, om än inte obetydliga, skäl att gallra.

– Ska du gallra contorta så är det för att få en öppnare och ljusare skog, eller för att du behöver pengar där och då. Ur produktionsperspektiv är vinsten mycket liten, säger Urban Nilsson.

I en jämförelse mellan en gallrad contortaskog och en helt ogallrad visade det sig att skillnaden i diameter mellan de grövsta träden var marginell. Så det vanligaste skälet till att man gallrar – att få grövre och mer välvuxna träd som står kvar – har egentligen knappt någon effekt när det gäller contorta.

Direkt efter gallring är contortan mycket känslig för storm, och på en angränsande fastighet till Västerälven låg fullt med omkullblåsta träd – i ett bestånd som gallrats bara någon vecka innan en storm sedan svepte in över området.

– I områden med risk för stormskador skulle jag rekommendera en ogallrad contortaskog, med kort omloppstid. Men då pratar vi inte om någon vacker skog, verkligen ingen rekreationsskog, säger Urban Nilsson.

Efter en varm dag i skogen gick nöjda skogsägare tillbaka mot bussen för gemensam återfärd till Östersund.

– En mycket bra och givande dag! Jag har fått nya fakta om bland annat contorta, säger skogsägaren Ove Magnusson med eftertryck.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Contorta

Contorta och lärk växer bäst

I försök med fyra nordsvenska trädslag på 22 platser i norra Sverige visade det sig att contorta och lärk är de trädslag som växer bäst. Gran klarar sig bäst de första åren, men växer sedan sämst kommande 20 år. Tall har en hyfsad tillväxt, men klarar sig sämst i etableringsfasen och har dessutom problem med bl.a. svampsjukdomar. Till grund för Urban Nilssons beräkningar ligger fem olika långsiktiga försök.

Deltagare på skogsdagen i Västerälven

Forskning och kunskap på Skogssällskapets skogsdagar

På Skogssällskapet har vi massor av kunskap och erfarenheter som vi vill dela med oss av. Och det är precis det som våra skogsdagar handlar om – kunskap! Om nya forskningsresultat som påverkar skötseln av skogen, och de erfarenheter vi själva har gjort på våra egna, och i kunders skogar. Håll utkik under Utbildning & evenemang här på webben för att se när nästa skogsdag dyker upp nära dig.