Myter och sanningar om contorta på välbesökt skogsdag i Jämtland

Contorta växer snabbt i jämförelse med vår inhemska tall, och på vissa marker har den betydligt bättre förutsättningar. På Skogssällskapets fastighet Västerälven har 100 hektar planterats med contortatall. På en skogsdag 1 juni fick deltagarna lära sig nya sanningar om plantering och skötsel av contorta, och höra gamla myter krossas.

– När Skogssällskapet köpte Västerälven fanns det stora arealer oplanterade hyggen. Så mellan 2003 och 2004 planterade vi flera hundra hektar, mest med vanlig tall, berättar Mattias Berglund, skogschef för Skogssällskapets egna skogar.

Det är en varm dag uppe på högplatån ovanför Östersund – 600 meter över havet. Ett 40-tal skogsägare från hela Jämtland har samlats för en skogsdag på Skogssällskapets egen fastighet.

Marken på Västerälven är mycket mager. Mattias Berglund berättar om hur föryngringen som planterades tog sig dåligt. Av tallplantorna klarade sig bara ett par hundra stycken per hektar, och de såg dessutom riktigt risiga ut.

– Så 2011 stod vi inför ett nytt beslut – skulle vi låta det vara eller skulle vi göra om och prova contortatall istället?

Med hjälp av en investeringsanalys i Heureka fick man tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut. 100 hektar av de tidigare planterade tallmarkerna markbereddes om och planterades med contortatall.

Deltagarna på skogsdagen blir nyfikna – hur ser marknaden ut för contorta? Kommer det verkligen att gå att sälja virket till ett bra pris när det är dags för avverkning?

– Contorta har samma virkeskvalitet som planterad tall, men det behövs volymer för att få till en marknad. Än så länge finns inte så mycket contorta på marknaden, men längre fram när vi börjar avverka tror jag att det kommer att bli annorlunda, säger Urban Nilsson, professor på SLU.

Contorta – en invasiv art eller en tacksam virkeskälla?

Contortatall är mindre känslig för att planteras på magrare marker, men det är ett omdiskuterat trädslag. Contortatallen växer naturligt i Nordamerika och planteras sedan 1970-talet i större omfattning i Sverige, och den sprider sig lätt.

– I början trodde man inte att contortan kunde sprida sig naturligt, men det visade sig att den tvärtom är väldigt bra på att föryngra sig. Om man sen vill se den som en invasiv art eller inte har egentligen mindre betydelse, det som är viktigt är att veta att den sprider sig och att det kan bli ett problem, säger Urban Nilsson.

Om contorta ska planteras är det också viktigt att samråd sker med bland annat rennäringen. Urban Nilsson betonar att det är viktigt att tänka igenom var man planterar contorta.

– Man ska undvika att plantera contorta nära naturvårdsområden och andra områden där man absolut inte vill ha den, för då kan det bli väldigt besvärligt att hålla contortan borta.

I dag står ett välvuxet contortabestånd på Västerälvens magra marker. Skogsdagens deltagare fick titta på en borrkärna från contorta, och fick lära sig mer om de beräkningar på fyra nordsvenska trädslag som Urban Nilsson genomfört. Beräkningarna visar att det är contorta och lärk som klarar sig bäst i norra Sverige (se faktaruta nedan).

Myter om kvadratförband och gallring

Stor uppståndelse bland deltagarna väckte de forskningsrön som Urban Nilsson redovisade som visar att planteringspunkten är viktigare än avståndet vid föryngring, och att avståndet mellan plantorna varken spelar roll för kvalitet eller tillväxt. Resultaten gäller både tall, gran och contorta, och många av deltagarna sa häpet att det ställde deras gamla inlärda uppfattningar på ända.

Och gallringen då? Om det gäller contorta finns det enligt Urban Nilsson egentligen bara två, om än inte obetydliga, skäl att gallra.

– Ska du gallra contorta så är det för att få en öppnare och ljusare skog, eller för att du behöver pengar där och då. Ur produktionsperspektiv är vinsten mycket liten, säger Urban Nilsson.

I en jämförelse mellan en gallrad contortaskog och en helt ogallrad visade det sig att skillnaden i diameter mellan de grövsta träden var marginell. Så det vanligaste skälet till att man gallrar – att få grövre och mer välvuxna träd som står kvar – har egentligen knappt någon effekt när det gäller contorta.

Direkt efter gallring är contortan mycket känslig för storm, och på en angränsande fastighet till Västerälven låg fullt med omkullblåsta träd – i ett bestånd som gallrats bara någon vecka innan en storm sedan svepte in över området.

– I områden med risk för stormskador skulle jag rekommendera en ogallrad contortaskog, med kort omloppstid. Men då pratar vi inte om någon vacker skog, verkligen ingen rekreationsskog, säger Urban Nilsson.

Efter en varm dag i skogen gick nöjda skogsägare tillbaka mot bussen för gemensam återfärd till Östersund.

– En mycket bra och givande dag! Jag har fått nya fakta om bland annat contorta, säger skogsägaren Ove Magnusson med eftertryck.

TEXT: Ulrika Lagerlöf