Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Tjädern – en flexibel fågel

Tjäderhöna. Foto: Mostphotos

Inte bara spelplatserna ska visas hänsyn. Eric Ringaby, viltmästare, vill betona behovet av hönsskogar. Foto: Mostphotos

Under hösten 2017 kommer ett flertal domar med bäring på artskyddsförordningen och tjädern. Och domar behövs – för hittills trevar såväl samhälle som myndigheter i hur den ska tillämpas. Men vad behöver en tjäder egentligen? Enligt Eric Ringaby, viltmästare, är det en högst flexibel fågel.

Emil Bengtsson, distriktschef vid Skogsstyrelsen i Göteborg. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Emil Bengtsson

Tjäderns bevarandestatus på nationell nivå i Sverige är ansedd som god, men regionalt och lokalt ser situationen annorlunda ut.

– I Västra Götaland har länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömt att bevarandestatusen inte är gynnsam. I vårt län finns det ganska få platser som erbjuder optimala förutsättningar för tjäder, berättar Emil Bengtsson, distriktschef vid Skogsstyrelsen i Göteborg.

Emil Bengtsson är en av 70 deltagare på den exkursion som anordnades 13 september 2017 i skogarna utanför Göteborg, på Skogssällskapets fastighet. 

Vad är då en god bevarandestatus? Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, berättar att statusen bedöms utifrån tre olika parametrar.

– Populationen ska vara stabil och inte minska på sikt, utbredningen ska vara stabil och inte minska på sikt och tillgången på livsmiljöer ska vara stabila, säger hon.

Inte bara spelplatserna ska visas hänsyn

Eric Ringaby, viltmästare. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Eric Ringaby

Vilken hänsyn som tjädern kräver för att kunna fortsätta att vara livskraftig diskuteras. Dessutom varierar behoven under fågelns livscykel, så den hänsyn som hönor och kycklingar behöver går inte nödvändigtvis hand i hand med den som tupparna vill ha för sin lek.

Erik Ringaby, viltmästare, har arbetat med tjädern sedan 1976. Han säger att tjädern är en flexibel fågel.

– Tjädern finns från norr om Torne träsk till Pyreneerna i Frankrike. Det är en väldigt flexibel fågel. På vintern äter den bara en föda, men samtidigt anpassar den sig. Den lever på tallbarr – men finns det inga tallbarr äter den granris, och om det inte finns så äter den enris och om det
inte finns så äter den björkhängen, och så vidare, säger Erik.

Erik Ringaby vill förflytta fokus från spelplatserna i diskussionerna om tjädern.

– Det är hönan som avgör var spelet ska vara. Därför är det viktigt med hönsskogar, en signal som jag vill skicka till skogsbruket.

Erik berättar om områden utanför Tärnaby och Hemavan där många tjäderspelsplatser har visat sig ligga längs vägarna, för det är där hönorna är. Bilden av de spelande tupparna inne i en gammal tallskog stämmer alltså inte alltid.

Bara 7 procent av äggen som läggs får leva

Ett stort problem för tjäderns förökning är rovdjur som äter merparten av alla ägg och kycklingar. Räv och mård är de största hoten, och Erik menar att ökningen av dessa är en viktig faktor till att tjädern fått det svårare.

– Bara sju procent av tjäderäggen är levande tjädrar ett år senare. Tjäderkycklingarna är otroligt tafatta och lätta att fånga. Antingen blir de uppätna redan som ägg, eller inom en vecka efter att de kläckts, berättar Erik Ringaby.

Erik Ringaby lyfter fram den ”behärskat oskötta” skogen som en bra tjäderskog.

– Man ska inte hålla på och städa i skogen. Det viktigaste för tjädern är fältskiktet – att det finns mossor, bärris och gömställen. Det är viktigare än hur gammal skogen är – om den är 100 år, 60 år eller 20 år.

Ungefär 2000 hektar krävs för att förvalta en tjäderpopulation. Det är därför viktigt att föra en diskussion om vad tjädern behöver på landskapsnivå, och att komma ihåg vilken miljö som tjädern har utvecklats i samklang med.

– I dag lyfts ofta blädning fram som ett bra sätt att ta hänsyn till tjädern, men tjädern är inte anpassad till blädning – det är ju ett mänskligt påfund. Tjädern har funnits i 25 miljoner år och utvecklats i dynamik med bränder och andra störningar i naturen. Efter branden i Västmanland kommer det till exempel att bli jättefina tjäderskogar, säger Eric.

TEXT: Ulrika Lagerlöf