Myter och sanningar om gallring på skogsdag i Ullared

Vad är sant och vad är en myt när det kommer till gallring? Skogssällskapet bjöd in till skogsdag med professor Urban Nilsson för att reda ut begreppen.

Urban Nilsson. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Urban Nilsson

Urban Nilsson är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Hans granskning av myter om gallring har de senaste åren vänt upp och ner på etablerade sanningar inom skogsbruket. På Skogssällskapets fastighet Kärnebygd, utanför Ullared i Falkenbergs kommun, har Skogssällskapet tillsammans med Urban Nilsson lagt ut ett antal
demonstrationsytor för att visa effekten av olika sorters gallring. Alla gallringsförsöken är gjorda på likåldrig granskog och är genomförda vid 12-25 meters höjd.

– Vi vill använda våra fastigheter för att testa metoder och utveckla ny kunskap. Det här är just ett sådant exempel, säger Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet.

Under en skogsdag i maj 2018 besöktes de sex demonstrationsytorna som visar:

I bildspelet syns bilder från (1) låggallring, (2) ogallrad kontroll, (3) hård gallring, (4) höggallring och (5) sen gallring (på bilden syns det ogallrade beståndet bredvid demonstrationsytan).

Tidig förstagallring

Den första demonstrationsytan har gallrats vid 12-13 meters höjd. Det är den gallringsmodell som Skogssällskapets skogsförvaltare Gustav Claesson ansåg vara den mest lämpliga modellen för att skapa en stormfast skog med bra tillväxt.

– 13-14 meter är en idealisk höjd för förstagallringen. Varje meter som man väntar ökar risken för stormskador, berättar Urban Nilsson.

Gustav Claesson, skogsförvaltare på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Gustav Claesson

Låggallring

Därefter besöktes en demonstrationsyta där man använt låggallring, vilket innebär att de minsta träden gallras bort, något som är en vanlig gallringsmodell.

– Låggallring är det man brukar se som den konventionella gallringen, och den absolut majoriteten av gallringarna som genomförs är låggallringar, berättar Gustav Claesson.

Ogallrat

På fastigheten har även en ogallrad yta lämnats som referens, så att försöket kan följas upp och jämförelser kan göras med de gallrade ytorna.

Hård gallring

På ytan där hård gallring använts togs 65 procent av grundytan bort. (Grundyta är ett mått på tvärsnittsarean av ett träd avsågat i brösthöjd, och när man pratar om grundyta för ett bestånd mäter man det i kvadratmeter per hektar.)

– I den hårda gallringen har vi gallrat ner till nio kvadratmeter per hektar i grundyta, alltså hårdare än vad som egentligen är tillåtet enligt Skogsvårdslagen. På den här ytan blir det inga fler gallringar, berättar Urban Nilsson.

Urban Nilsson berättar att risken för stormfällning i det hårt gallrade beståndet är hög de första tre till fem åren efter gallring. Därefter blir träden väldigt stormfasta. Det skiljer sig mot ett gallringsprogram med flera gallringar, där varje gallring innebär en risk för
stormskador och där risken dessutom stiger i takt med att träden blir högre.

– Det här kommer att bli en mycket givande slutavverkning, eftersom också de grövsta träden får en högre tillväxt av en så här hård gallring, säger Urban.

Med en hård gallring ökar därmed chanserna till att få stora andelar kvalitetsvirke som ger bra betalt i slutavverkningen. I andra gallringsmodeller påverkas de grövsta träden endast marginellt i tillväxt. Sett till hela omloppstiden innebär en hård gallring dock en tillväxtförlust och totalekonomin blir därför sämre än för gallring enligt gallringsmallen.

Höggallring

Höggallring är en metod där man tar bort de största och mest välväxta träden. Det är en omdiskuterad metod och det har hävdats att höggallringen sänker tillväxten i beståndet eftersom man tar bort de genetiskt bästa träden. Men Urban Nilsson menar att det är en myt.

– Vilka träd som blir små och vilka som blir stora handlar sällan om genetik utan avgörs till stor del de tre första åren av plantans liv. Vilken planteringspunkt som väljs, om plantan råkar ut för frostskador, snytbaggar eller viltbete. Det finns en skillnad i tillväxt i likåldriga
granskogar, men den är för liten för att vara statistiskt säkerställd, säger Urban Nilsson.

Gustav Claesson, Skogssällskapets förvaltare, lyfter fram att skogsägarens mål ska styra skogsskötseln. I vissa situationer kan det då finnas argument för att använda höggallring.

– Ett skäl till att höggallra kan vara om man bara har gallringsskog på sin fastighet, och har ett ekonomiskt mål som kräver ett kassaflöde – för att man till exempel vill köpa mer skog och behöver få loss pengar. Då kan höggallring vara ett bra alternativ eftersom forskningen visar att höggallring inte sänker tillväxten signifikant, säger Gustav Claesson.

– Höggallring gör att ekonomin i förstagallringen blir bättre, och sen kan man göra låggallringar i kommande ingrepp, säger Urban Nilsson.

En höggallring förlänger omloppstiden något, vilket kan vara användbart om man vill påverka när ett område blir slutavverkningsmoget, eller om man vill höja rekreationsvärdena på fastigheten.

På demonstrationsytan där höggallring använts betonar Urban Nilsson vikten av att lämna något fler stammar kvar, än vid andra gallringsprogram. Skälet är att grundytan sänks mer för varje stam man tar bort, när man tar de grövsta träden.

En höggallring ökar också risken för snöbrott och stormskador, något som är viktigt att ta med i kalkylen.

Sen gallring

Den sista ytan som besöktes under skogsdagen var ett bestånd med en övre höjd på cirka 25 meter där en demonstrationsyta gallrats. Här var Urban Nilssons budskap tydligt:

– Det är som att be om problem att gallra i så här hög skog! Det ökar risken för stormfällning och rotröta, och det ger väldigt liten ekonomiskt vinst. Det är mycket bättre att vänta och få ut pengarna i slutavverkningen om 15 år. Det enda argumentet jag ser för att gallra är att det skulle öka rekreationsvärdena, eller om man verkligen behöver pengar nu och inte har något annat att avverka.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Tre tips från Urban Nilsson

  1. Vänta inte med förstagallringen. Ju högre träd desto större risk för stormskador.
  2. Var inte rädd om kvadratförbandet, det vill säga att träden måste stå jämnt utspridda, i gallring. Var rädd om fina träd istället. 
  3. I förstagallringen: ta upp stickvägar som är tillräckligt breda (4,5-5 m) för att räcka även vid andragallringen. Det är en marginell minskning i tillväxt att ta upp bredare stickvägar, i gengäld får du stormfasta träd närmast stickvägen som skyddar resten av beståndet.
Lisbeth Johansson och Kent Halldén var två av skogsägarna som deltog i skogsdagen på Kärnebygd i maj 2018. Foto: Ulrika Lagerlöf

Lisbeth Johansson och Kent Halldén var två av skogsägarna som deltog i skogsdagen. Foto: Ulrika Lagerlöf

Vad tyckte deltagarna?

– Jättebra upplägg och bra föredragshållare, säger Lisbeth Johansson.

– Jag tycker att skogsteori är så intressant. Sen ska man ju omsätta det i praktiken på sin egen skog, och bedöma riskerna. Det var kul att se så fantastiskt fin skogsmark här, säger Kent Halldén.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.