Gå till innehåll

Professor Urban Nilssons granskning av 9 myter om gallring

Bild från höggallrad demonstrationsyta på Skogssällskapets fastighet Kärnebygd utanför Ullared. Foto: Ulrika Lagerlöf

En av myterna som Urban Nilsson granskar är att höggallring minskar tillväxten. Foto: Ulrika Lagerlöf

Urban Nilsson är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Under de senaste åren har han vänt upp och ner på etablerade sanningar inom skogsbruket genom att slå hål på ett antal myter om gallring. Här presenteras de nio myterna kort och kommenteras av Urban.

Urban Nilsson. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Urban Nilsson

Till grund för att ifrågasätta myterna ligger 48 tallförsök och 23 granförsök som Urban Nilsson har följt upp. Tallförsöken är fördelade över hela Sverige medan granförsöken är fokuserade till södra Sverige. Försöken började läggas ut i slutet av 60-talet och fram till början av 80-talet. I försöken ingår olika varianter av låggallringar, höggallring och ogallrade kontroller.

– Det är viktigt att komma ihåg att gallringsmyterna gäller relativt trädslagsrena, likåldriga och välröjda, tall-, gran- och contorta­bestånd. Det är också viktigt att påpeka att det faktum att myterna ifrågasätts inte ska uppfattas som argument för att inte gallra. Det finns många argument för gallring, inte minst kortsiktig ekonomi och en målsättning att skapa attraktiva bestånd, säger Urban Nilsson.

Gallringsmyterna som Urban granskat presenterades vid en skogsdag på Skogssällskapets fastighet Kärnebygd utanför Ullared i maj 2018. De nio myterna är:

  1. Gallring ökar volymproduktionen/tillväxten
  2. Gallring ger grövre träd
  3. Gallring ger friskare skogar
  4. Gallring ger högre slutavverkningsnetto
  5. Täta bestånd har gallringsbehov
  6. Gallring är oftast lönsamt för skogsägaren
  7. Rumslig fördelning är viktigt
  8. Höggallring minskar tillväxten
  9. Breda stickvägar sänker tillväxten

1. Gallring ökar volymproduktionen/tillväxten

I en jämförelse mellan bestånd som gallrats och ogallrade bestånd så är nästan alltid bruttoproduktionen högre i det ogallrade beståndet.

– Det säger sig självt – när du gallrar tar du ut barr ur skogen – och det är barren som producerar. Med mindre barr så blir det mindre produktion. Det bara är så. Gallring minskar alltså produktionen, säger Urban Nilsson. Ett undantag kan vara om man lyckas gallra ut träden precis innan de dör av självgallring men det skulle innebära orealistiskt täta gallringsintervall och hög kostnad.

Men försöken visar däremot en vinst med gallring för gran:

– För gran har vi kunnat öka nettoproduktionen med gallring, för där har vi kunnat ta tillvara självgallrade träd som då blivit en del av nettoproduktionen.

2. Gallring ger grövre träd

– Om man gallrar höjer man medeldiametern drastiskt för både tall och gran, jämfört med ogallrat. Men om man däremot jämför de allra grövsta träden så är det väldigt liten skillnad mellan gallrat och ogallrat. Det här beror på att det är en ren matematisk beräkning och inte alls har något med trädens tillväxt att göra. Plocka bort små träd – ja, då blir ju medeldiametern högre.

Urban Nilsson berättar att i en jämförelse mellan de 300 grövsta träden i olika gallringsmodeller kan man se att skillnaden blir ganska liten. Det handlar om 1 cm i diameter för tall, och 2-3 cm för gran.

– Så det här med att man för över tillväxt till de större träden genom att gallra, det är en sanning med stora modifikationer. Och det beror på att de allra största träden, de växer i skogen ganska så oberoende av om det gallras eller inte. Skogen är orättvis. Näringen går först till de grövsta träden, och sen får resten del av det som blir över.

3. Gallring ger friskare skogar

– Jag säger bara: Stormskador, rotröta, körskador! Efter gallring är skogen mycket mer känslig för stormskador, och rotröta introduceras ofta via gallringsstubbar. Och hur duktiga vi än blir så finns alltid risken för körskador.

Urban Nilsson betonar vikten av att minimera dessa risker genom tidig första gallring, vintergallring eller stubbehandling och att hela tiden arbeta aktivt för att motverka körskador.

4. Gallring ger högre slutavverkningsnetto

– Nej, det stämmer inte. I ogallrade bestånd blir nettot högre på grund av högre slutavverkningsvolymer. Men genom att gallra får man tidiga intäkter vilket kan vara väldigt viktigt.

5. Täta bestånd har gallringsbehov

– En skog kan inte ha ett gallringsbehov, men skogsägaren kanske har behov av pengar – men det är en helt annan sak. Och om det finns ett så kallat ”akut gallrings­behov” för att risken för självgallring är stor, då är det ofta bättre att vänta några år och sedan göra en tidig slutavverkning. Att gallra i hög och översluten skog är väldigt riskabelt.

6. Gallring är oftast lönsamt för skogsägaren

Här skiljer sig mytens sanningshalt beroende på om det är gran eller tall. För tall visar Urban Nilssons försök att nuvärdet* och ekonomin blir i princip samma, oavsett hur man väljer att gallra.

– Däremot för gran ger gallring enligt gallringsmall ett bättre nuvärde och bättre ekonomi än ogallrat.

Skälet är att ett ogallrat granbestånd till viss del kommer att självgallras, och det virket går då till spillo. Vid gallring blir den volymen en del av det uttag som görs ur skogen, och som ger en intäkt till skogsägaren.

Urban Nilsson lyfter fram vikten av att gallra utifrån skogsägarens mål, och där kan ekonomin vara ett starkt argument för gallring.

– Gallring är ett sätt att få tidiga inkomster från beståndet vilket i vissa lägen kan vara väldigt viktigt för skogsägares ekonomi.

– Det kan också finnas tillfällen när gallring i tall är nödvändigt. Om målet är att skapa virke med hög kvalitet behöver beståndet oftast gallras för att ge utrymme åt de kvalitativt bästa träden.

7. Rumslig fördelning är viktigt

– Man vill ofta fördela träden jämnt över markytan vid en gallring. Men det är vanligt att de stora träden växer tillsammans i grupper, och det kan troligen förklaras av en rumslig variation – där träden etablerat sig bättre. Och om man då har två stora fina träd bredvid varandra så är det inte särskilt troligt att det ena trädet kommer att bli litet och fult inom en
snar framtid. Så att ta bort det ena av de fina träden kommer knappast gynna det andra så mycket. Konkurrensen verkar på ytan och inte från träd till träd, så om två träd står nära varandra spelar det ingen roll, det är den totalt konkurrensen på ytan som är viktig, säger Urban Nilsson.

En jämförelse mellan ”korridor­gallring” – där en korridor av träd plockas bort rakt genom beståndet – och selektiv gallring, där man väljer träd för träd vilka som ska tas bort, visar att det har mycket liten betydelse för volymproduktionen vilken fördelning träden har.

– Det är vatten och näring som begränsar, och dessa tas upp från en större yta runt trädet.

I planteringen är det därför viktigare att hitta bra planteringspunkter, än att sprida ut plantorna jämnt. I röjning och gallring handlar det om att trädens kvalitet är viktigare än deras placering.

– Sen ska man ju inte överdriva det här. Man kan ju inte ställa alla träden i ena hörnet och ha resten av beståndet tomt, men man behöver inte lägga lika stor viktig vid den rumsliga fördelningen som vi gör nu.

8. Höggallring minskar tillväxten

– För tall stämmer det inte. Höggallring och gallring enligt standardprogram producerar lika bra. För gran finns det en effekt, men den är för liten för att vara statistiskt säkerställd.

– Tidigare så har vi trott att om man tar bort de stora träden, så tar man bort de genetiskt bästa träden. Det är definitivt inte så med tall, för de träd som blir stora i ett tallbestånd har inte med genetik att göra utan med vilka träd som lyckas bra i etableringen. Med gran har du mer av de genetiska effekterna. En gran kan stå under en annan och växa bättre än det större trädet.

9. Breda stickvägar sänker tillväxten

Vid en stickväg på 4,5-5 meter ökar tillväxten något på träden som står närmast stickvägen. Men viktigare är att de blir stormfasta och skyddar det övriga beståndet.

– Att göra breda stickvägar redan i förstagallringen ger en tillväxtförlust på cirka 2-3 procent, men i gengäld får du stormfasta träd närmast stickvägen. Att istället göra stickvägen bredare när det är dags för andragallring ökar risken för stormfällning, för då måste de stormfasta träden tas bort och träden längre in exponeras istället.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

* Nuvärde är en beräkning där alla framtida kostnader och intäkter räknas tillbaka med räntan (diskonteras) till ett startläge, som kan vara föryngrings­tillfället. Siffran används framför allt för att jämföra olika skogsskötselåtgärder och vilken avkastning de ger i framtiden.

Urban Nilssons tips för att komma in i ett bra gallringsprogram:

– Föryngring och röjning är jätteviktigt. Det går inte att rätta till en misslyckad föryngring.

Se därför till att:

  • Prioritera planteringspunkten framför en jämn fördelning. Fördelningen har mycket liten betydelse, det viktigaste är att plantan får bra förutsättningar att etablera sig.
  • Sikta på 1800-2300 överlevande plantor.
  • Sträva efter jämnstora huvudplantor. Därför är det viktigt att undvika skador från snytbaggar, frost och viltbete.
  • Röj tidigt, runt en meters höjd. Spara 1500-2000 huvudstammar som ska vara vitala och så jämna som möjligt i höjd och grovlek.

Dela