Gå till innehåll

Övervakningstjänsten Copernicus gav snabb krishjälp vid sommarens bränder

En av satellitbilderna som Färilastaben nyttjade data från till insatsen i Färila. Foto: Copernicus

Årets skogsbrandbekämpning underlättades av att de lokala brandstaberna snabbt fick tillgång till satellitbilder över brandområdena från EU:s övervakningstjänst Copernicus.

EU-programmet Copernicus syftar till att samla in, bearbeta och förmedla data och användaranpassade tjänster om miljö och säkerhet. Jordobservation från satellit är en bärande del i programmet och Copernicus levererar tjänster inom områdena landmiljö, marin övervakning, atmosfär/luftföroreningar, klimatförändringar, katastrofhantering och säkerhet.

– I Sverige behövs dessa data för att göra analyser av landskapsförändringar, vattenkvalitet och klimatpåverkan, övervaka jord- och skogsbruk, katastrofhändelser och för att fylla forskningens behov, berättar Göran Boberg, fjärranalysansvarig på Rymdstyrelsen.

Kartor och GIS-underlag över brandområdena

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har för svensk räkning rätt att aktivera Copernicus kriskarteringstjänst – Emergency mapping service (EMS) – vilket man också gjorde i samband med sommarens skogsbränder. Det gjorde att länsstyrelser och räddningstjänst inom ett dygn kunde få tillgång till nedladdningsbara kartor över brandområden att skriva ut och GIS-underlag* att använda i sina egna system.

All information är värdefull när man vill ha en aktuell lägesbild.

– Riktmärket är att ett krisdrabbat område ska få en överflygning av satellit varje dygn. Men eftersom Copernicus egna satelliter bara passerar samma plats var 5-7 dag utnyttjas också satellitbilder från samarbetspartner, säger Susanne Ingvander, handläggare inom fjärranalys och GIS på MSB.

Stor mängd rök krävde helikopteröverflygningar

Brandstaben som ledde bekämpningen av den stora skogsbranden utanför Färila använde GIS-underlag från Copernicustjänsten för att hålla sig ajour med brandens utbredning. Men på grund av den stora mängden rök i det akuta skedet behövde man också göra helikopter­överflygningar. Det berättar Victoria Skytt, GIS-handläggare på Lantmäteriet Geo SE, som är Försvarsmaktens stödenhet för geografisk information. Hon är en av dem som bemannade Färilastaben.

– All information är värdefull när man vill ha en aktuell lägesbild. Satellitdata hjälper till viss del, men i det akuta brandskedet är det så mycket som skymmer att man inte kan få bra satellituppdateringar varje dag. Man flög också med helikopter för att få en bild av brandutbredningsgränsen, säger hon.

– Den typ av satellitdata som Copernicustjänsten ger är ett fantastiskt komplement till andra inventeringsmetoder. Och för att efteråt få en bra bild av var det har brunnit är satellitdata och flygbilder överlägset.

Optiska data kombineras med temperaturdata

Susanne Ingvander, MSB, berättar att de kartor Copernicustjänsten ger över brandområdena i huvudsak bygger på optiska data, men att den också använder temperaturdata som kan identifiera aktiva brandhärdar.

Copernicus är ett helt system som hämtar data från sju egna satelliter (Sentinel 1-5), från inköpt satellitdata och från fältdata. Copernicus möjliggör tidsserieanalyser för att beskriva förändringar och bedriva övervakning nästan samtidigt som det händer.

Text: Malin von Essen

* GIS står för Geografiska Informationssystem (GIS) och är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografisk data.

Dela