Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Vems mål ska styra i den kommunala skogen?

Bild från skogsdagen i Ulricehamn i slutet av april. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Foto: På skogsdagen som Skogssällskapet arrangerade i Ulricehamn deltog ett 50-tal representanter från 21 kommuner. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Utan en strategi för den kommunägda skogen riskerar skötseln att bli personberoende och kortsiktig. Det var en av slutsatserna efter Skogssäll­skapets kommunskogsdag där forskning från SLU, workshop med deltagare från 21 kommuner och inspirerande exempel från Ulricehamns kommun varvades. 

Sol blandat med lätta skyar som rör sig över himlen. Vädret liknar mer en svensk sommardag, men det torra fjolårsgräset och nyutspruckna löv på grenarna vittnar om att det än så länge bara är april månad. Ett 50-tal deltagare från 21 kommuner har samlats på en skogsdag i Ulricehamn, för att få inspiration och utbyta erfarenheter kring mål och strategi för det kommunala skogsägandet.

Från Ulricehamns idrottsplats ner mot sjön Åsunden dyker husen ner i branta backar. Längre bakom oss finns friluftsområdet Lassalyckan – ett populärt område för motion och rekreation, och Världscuparrangemang i längdskidor. För Ulricehamns kommun – precis som för många kommuner – ska skogen räcka till mycket. Den ska tillgodose invånarnas behov av områden för rekreation och friluftsliv, den ska vara ekonomiskt bärkraftig, och leva upp till kraven på biologisk mångfald.

Sara Holmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Sara Holmgren

– Kommunerna får en allt tydligare roll i miljömålet Levande skogar och i arbetet med grön infrastruktur. Samtidigt är kommunernas skogar viktiga för friluftsliv och sociala värden. Så det finns goda skäl att lyfta de lokala perspektiven och diskutera hur de kommunala skogarna kan användas, säger Sara Holmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Strategi centralt för hållbart brukande av kommun­skogen

I Sara Holmgrens nyligen avslutade projekt, som finansierades av Skogssällskapet, tittade hon närmare på kommuners roll och deltagande i skogspolitiken. Projektet landade i att det finns ett antal faktorer som är viktiga för att kommuner ska kunna bedriva ett hållbart skogsbruk, där en policy eller strategi för skogsägandet är helt central.

– Att ha en policy eller strategi är viktigt, både för att det minskar personberoendet och bäddar för ett mer integrerat och inkluderande arbetssätt. Skogen berör ju så många områden inom kommunen. Att ha en strategi att falla tillbaka på ger stöd i kontakten med medborgarna och även i kontakten med andra förvaltningar, när avvägningar ska göras kring kommunens mark, säger Sara Holmgren.

Ulricehamns kommun har, tillsammans med Skogssällskapet, tagit fram en skogsstrategi för kommunens skogar.

Ulf Meijer, verksamhetschef för kommunservice i Ulricehamns kommun. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Ulf Meijer, Ulricehamns kommun, delar med sig av erfarenheter från arbetet med att ta fram en strategi för kommunens skogsinnehav.

– Strategin ger en tydlighet i arbetet. Med den kan vi se hur det kommer att se ut i skogarna om 100 år, och strategin ger en politisk förankring i arbetet, säger Ulf Meijer, verksamhetschef för kommunservice i Ulricehamns kommun.

Olika arbetssätt – gemensamma utmaningar

I diskussionerna, och på den workshop som leds av Sara Holmgren under skogsdagen, blir det tydligt att förutsättningar och arbetssätt skiljer sig rejält mellan olika kommuner, men att utmaningar och erfarenheter i mångt och mycket är gemensamma. Deltagarna lyfter bland annat fram hur viktigt det är med struktur och ordning, politisk förankring och samverkan inom kommunen.

Dessa ämnen stämmer väl överens med de faktorer som Sara Holmgren kartlagt i sin forskning.

– För att nå ett hållbart brukande av kommunskogarna är det viktigt att ha en skogsansvarig tjänsteman på kommunen, som kan vara länken mellan politik och praktik, att jobba aktivt med kommunikation med allmänheten och att ha en bra samverkan mellan kommunala förvaltningar, med andra kommuner och med privata och ideella intressenter, berättar Sara Holmgren.

Ytterligare ett resultat som kom fram i forskningsprojektet är att finns brister i kompetensen hos de rådgivare som kommunerna kommer i kontakt med.

– Många kommuner i undersökningen upplever att det finns en brist på kompetens när det gäller alternativa skötselmetoder, och att trakthyggesbruk utgör normen. För kommunerna är det viktigt med en förståelse hos rådgivare och utförare att sociala och miljömässiga värden kan vara viktigare än de rent ekonomiska, säger Sara Holmgren.

Sociala värden är något subjektivt och lokalt

Sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. Oftast förknippas det med att skapa skogar som är mer estetiskt tilltalande, genom att till exempel gynna löv, öka genomsiktligheten för att skapa en tryggare skog och jobba med tillgängligheten i form av stigar och leder. Men det är viktigt att komma ihåg att sociala värden inte är något objektivt säger Sara Holmgren.

– Skogens sociala värden är något subjektivt och lokalt, och varierar mellan olika platser och är beroende av vilka människor som bor där.

Friluftsområdet Lassalyckan, totalt 160 hektar stort, används i dag till bland annat svampplockning, löpning, cykling, skidåkning och orientering. Skogen har under lång tid skötts som en klassisk produktionsskog och består till stor del av granbestånd där alla träd i beståndet är lika gamla. Med stöd av skogsstrategin, där kommunen tydligt formulerade att rekreationsvärdena ska prioriteras i området, har nu skötseln fått en ny inriktning.

– Målet är att på sikt skapa en mer varierad skog. När granskogen successivt tas ner kommer den att ersättas med en variation av trädslag, berättar Gustav Claesson, som i flera år varit skogsförvaltare åt Ulricehamns kommun.

Omställning med noggrann planering

Gustav Claesson. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Gustav Claesson

Omställningen från produktion till rekreation kommer att ta tid och kräver eftertanke.

– Det är en utmaning eftersom det på många ställen inte finns något undre skikt i skogen att jobba med, utan alla träd i beståndet är lika gamla. Dessutom måste vi ta hänsyn till risken för storm, att hugga luckor i gamla granbestånd kan göra att stormkänsligheten ökar avsevärt, berättar Gustav Claesson.

Redan nu spirar lövträd längs med stigar och leder. Den stora vattentäkten för konstsnöproduktion vittnar om längdåkningens betydelse för Lassalyckan – och för kommunen som helhet.

Ett beslut som tagits är att öka omloppstiden på Lassalyckan till 100 år, för att öka åldersspridningen och skapa mer gammal skog som har höga rekreationsvärden. Att skapa en fin markflora med blåbärsris för bärplockning är också ett mål. Hyggen på Lassalyckan får max vara 1 hektar stora, och totalt ska max 4 hektar avverkas per år.

– Vi kommer också att planera så att dessa små hyggen följer landskapet på ett naturligt sätt, berättar Gustav Claesson.

Text: Ulrika Lagerlöf

Två deltagare om dagen:

Marie Larsson, Lidköpings kommun. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Marie Larsson, stadsträdgårdsmästare på Lidköpings kommun:

– Jätteintressant och givande. Jag är stadsträdgårdsmästare och jobbar mest med den tätortsnära skogen. En utmaning för oss är att Lidköping vill växa och utvecklas, och att skogen då behöver exploateras.

Joakim Frick, Jönköpings kommun

Joakim Frick, skogsförvaltare på Jönköpings kommun:

– Jättebra att få komma och byta erfarenheter, fler sådana här dagar! Utmaningar för oss i Jönköpings kommun är att hålla en bra dialog med medborgarna, och att hitta sätt att göra många aktörer nöjda.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.