Så gick det till när vi ärvde vår skog – tre skogsägare berättar

Inget generationsskifte är det andra likt. Vi frågade tre skogsägare hur det gick till när de tog över efter sina föräldrar.

Gerd Lejdstrand. Foto: Privat

Gerd Lejdstrand

  • Ålder: 39 år
  • Skogsägare sedan: 2021.
  • Min skog: 180 hektar tall- och granskog på Rödön utanför Östersund.

Hur gick det till när du blev skogsägare?

– Min pappa hade en gård på Rödön utanför Östersund. Han var lantbrukare och väldigt intresserad av skogsbruk. Jag har alltid varit med honom mycket och gått i skogen och åkt skidor. Vi hade pratat om att jag skulle ta över skogen och för några år sedan, när pappa blev sjuk i cancer, satte han sig ner tillsammans med mig och min bror och frågade hur vi ville göra. Det var väldigt bra att han tog det initiativet, att vi pratade igenom allting och kom överens medan pappa levde. Vi valde att stycka av och sälja gården. Jag behöll skogen, en del åkermark och några ekonomi­byggnader och tog över lånen för att kunna kompensera min bror.

Vad har du behöver lära dig?

– Allting egentligen. Hur man planerar och bedriver skogsbruk, i vilken ordning man ska göra saker, vad som är mest bråttom och vad som kan vänta. Det är mycket nytt och det är lite skrämmande på ett sätt, men mest känns det roligt. Det är en fördel att det är så långsiktigt. Jag måste inte göra allt direkt, utan kan växa in i rollen och lära mig över tid.

Har du några tips till andra som ska göra ett generationsskifte?

– Prata igenom det i god tid innan det är dags. Pappa ville gärna att jag skulle ta över, men samtidigt hade han svårt att släppa skogen, för han tyckte att det var så roligt. Därför drog det ut på tiden och när pappa blev sämre blev det jättebråttom att få alla papper klara.

Är det något du önskar att du hade vetat innan?

– Nej, men jag kan ångra att jag inte var med mer i skogsskötseln och hade ’skogsägarglasögonen’ på, att jag inte tog chansen att lära mig av pappa och förstå hur han tänkte.

Ulrika Dahlberg. Foto: Privat

Ulrika Dahlberg

  • Ålder: 45 år
  • Skogsägare sedan: 2024 (har drivit skogsfastigheten som dödsbo i fyra år).
  • Min skog: 150 hektar tallskog på gränsen mellan Småland och Östergötland.

Hur gick det till när du blev skogsägare?

– Jag har varit med i skogen sedan barnsben och hjälpt till att plantera och snitsla. Skogen har varit i släktens ägo i mer än 100 år och när pappa gick bort för fem år sedan kändes det självklart att jag och min bror skulle ta över. Vi hade kunnat driva skogsbruket tillsammans, men med tanke på kommande generationer bestämde vi oss för att dela upp fastigheten. När det är dags för våra barn att ta över blir det många personer och viljor att ta hänsyn till.

Vad har du behöver lära dig?

– Det är väldigt mycket ekonomi, skatteregler och sådant, men också all ny kunskap, till exempel när det gäller skogen som kolsänka. Jag känner ett stort ansvar, både med tanke på klimatet och gentemot pappa. Genom åren har jag påbörjat olika skogsutbildningar, men tiden har inte riktigt räckt till med jobb, familj och hus. Därför bestämde jag mig för att lära mig genom att prata med de som kan och startade podden Skogstokig.

Har du några tips till andra som ska göra ett generationsskifte?

– Prata med andra som har gjort samma sak och ta gärna in en second opinion. Det gäller att vara om sig och kring sig och kolla upp saker. Ta hjälp, men var inte rädd att ifrågasätta lite och bilda dig en egen uppfattning.

Är det något du önskar att du hade vetat innan?

– Ja, att det tar så lång tid innan du blir skogsägare på pappret. Det är mycket att sätta sig in i med samfälligheter och servitut, fastigheten ska värderas, det är väntetid hos Lantmäteriet och så vidare.

Elin Isfors. Foto: Privat

Elin Isfors

  • Ålder: 42 år
  • Skogsägare sedan: 2023
  • Min skog: 50 hektar blandskog nära Regna i Finspångs kommun.

Hur gick det till när du blev skogsägare?

– Min familj har ägt skogsfastigheten sedan jag var 13 år och vi har alltid varit där på somrarna. Jag och min sambo älskar att komma ut och hjälpa pappa i skogen och håller på att rusta upp den lilla stugan som ligger där. Eftersom vi är tre systrar kände jag att om jag investerar och till exempel bygger en ny väg, så vill jag veta att jag kommer få ta över en dag. Vi löste det genom att göra en avstyckning där jag och mina systrar fick varsin del, men med villkoret att det fortfarande är pappa som bestämmer över skogsbruket och jakten. Skogen betyder väldigt mycket för pappa och nu vet han att den kommer finnas kvar i familjen.

Vad har du behöver lära dig?

– För mig handlade att bli skogsägare framför allt om att kunna vara i naturen och i stugan. Pappa har anlitat Skogssällskapet för skogsskötseln och det har fungerat jättebra, så det har jag fortsatt med. Det är klart att det är mycket att lära när det gäller ekonomin, men jag känner mig trygg med den hjälp jag får av min skogsförvaltare och Skogssällskapets ekonom. Jag kan sätta mig in i det steg för steg och det känns bara kul.

Har du några tips till andra som ska göra ett generationsskifte?

– Var beredd på att det tar tid. Om man är flera syskon kan det vara bra att ha diskuterat hur man tänker sig framtiden och vilka som är intresserade av att ta över. Även om generationsskiftet inte ska träda i kraft med en gång, så är det skönt att ha allt klart på pappret.

Är det något du önskar att du hade vetat innan?

– Nej allt har gått väldigt smidigt eftersom jag har hjälp både av pappa, mina systrar och av Skogssällskapet.

Text: Monica Forsberg

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.