Väder, skog och timing avgör resultatet av naturvårdsbränningar

Vinnarna av Årets Skogssällskapet-projekt
undersöker hur väder, beståndets karaktär och det omkringliggande landskapet påverkar resultatet av naturvårdsbränningar. Vi har pratat med forskarna Joachim Strengbom, lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), och Ellinor Ramberg, som disputerade inom projektet.

Årets projekt ett nyinstiftat forskningspris på 100 000 kronor som delas ut av Skogssällskapet. Det delades ut första gången 2025, och årets vinnare är Joachim Strengbom och Ellinor Ramberg vid SLU. De har i sitt projekt tittat närmare på naturvårdsbränningar. Det är en både kostsam och komplicerad process, inte minst på grund av de höga säkerhetskrav en. Syftet med studien har därför varit att hitta detaljerna som gör dessa insatser mer effektiva för den biologiska mångfalden.

– Vi ville undersöka hur man kan göra naturvårdsbränder mer effektiva och
hitta de små sakerna som gör skillnad. Genom projektet hoppas vi kunna bidra
till bränningar som ger bättre utfall i fråga om att gynna biologisk mångfald, säger Ellinor. Forskarna har inventerat ett urval av de många bränningar som genomförts i Sverige. De har bland annat undersökt hur mycket död ved som skapades och hur branden påverkade såväl trädföryngring som skalbaggsfauna.

– Vi studerade också om resultatet var beroende av hur mycket brukad skog eller
naturvårdsområden som fanns i det omkringliggande landskapet, säger Joachim.
Resultaten visar på en tydlig koppling mellan specifika brandriskindex, som anger hur torrt det är och risken för brand, och själva utfallet. Ellinor konstaterar att markfuktigheten är en nyckelfaktor för ett gott föryngrings resultet efter bränning; torr mark ger bättre lövträdsföryngring. En ökad andel lövträd är ett vanligt naturvårdsmål. Att många bränningar sker tidigt på sommaren, när marken fortfarande är fuktig, innebär dock en utmaning för den som planerar en bränning. Joachim menar att timing är viktigt för brandens effektivitet.

– Om man väntar för länge riskerar man ett väderomslag till regn, och att bränningen inte blir av alls, medan om man bränner för tidigt kan det leda till ett sämre utfall. Effektiviteten av bränningar skulle dock sannolikt vara större om fler genomfördes senare på sommaren, säger han. Samtidigt innebär extrem torka en förhöjd brandrisk, vilket gör säkerhetsaspekten central.

– Det viktigaste är att matcha förväntningarna på branden med vad som
är realistiskt att uppnå under de väderförhållanden som råder vid bränningen.
Det handlar om en avvägning mellan hur intensivt man kan bränna och samtidigt
göra det på ett säkert sätt, säger Ellinor. En annan viktig upptäckt i projektet är
landskapets betydelse. Det visade sig att mångfalden av vedskalbaggar var betydligt högre i områden där det fanns en stor andel naturreservat i närheten.

– Troligtvis beror detta på att sådana landskap generellt hyser fler arter, vilket
möjliggör att fler arter hittar till de brända områdena, förklarar Ellinor.

Text; Elsa Sjögren