Gå till innehåll

Publicerad: 06 april 2017

Senast reviderad: 04 september 2017

Inför generationsskiftet – det här ska du tänka på

När den yngre generationen tar över ökar mångfalden i skogen. Foto: Thomas Adolfsen

Mångfalden inom skogsägarkåren ökar, och den stereotypa skogsägaren försvinner alltmer. Orsakerna till detta är flera, varav en av dem kan tillskrivas de nya ägarkonstellationer som uppstår i samband med att en yngre generation tar över. Men det finns en del att tänka på inför ett generationsskifte. Skogssällskapets experter ger sina tips och råd.

Förr i tiden var det vanligt att äldste sonen i familjen axlade manteln och tog över skogs­gården, men dag ser vi hur allt fler går ifrån den principen, vilket kanske är en av anledningarna till att var tredje privatskogsägare i Sverige idag är kvinna. Det har länge talats om att det svenska  skogsbruket står inför en omfattande generationsväxling – 2012 var fler än 110 000 skogsägare över 65 år – och nu kan man börja skönja den nya generationens skogsägare.

Uflyttningen från den svenska landsbygden innebär många gånger att barn och barnbarn bor långt ifrån sin hembygd och familjens skogs­innehav. Tillsammans med ekonomiska skäl leder det ibland till att fastigheten säljs på den öppna fastighetsmarknaden.

Vi måste komma ihåg att skog växer långsamt.

Även om den vanligaste köparen fortfarande är en skogsägare som sedan tidigare äger skog i trakten, kan man se att andra köpare träder in på marknaden, som lockas av andra värden i
skogen än enbart avkastningen på virke, som möjligheter till jakt och exploatering.

Generationsskiftet kan bli dyrt när marknadspriserna stiger

Eivor Mettävainio, affärschef på Skogssällskapet.

Eivor Mettävainio, affärschef på Skogssällskapet.

Det ökade intresset för skog har gjort att priserna på skogsfastigheter har stigit de senaste decennierna, trots att avkastningen på virke inte följt samma starka utveckling. En konsekvens av det är att generationsskiftet kan bli kostsamt om syskon och föräldrar ska kompenseras i nivåer med marknads­värdet, menar Eivor Mettävainio, affärschef på Skogssällskapet.

– Om skogen är högt värderad blir det dyrt att lösa ut sina syskon. Vi måste komma ihåg att skog växer långsamt. Är det en ung skog kan det dröja upp till 50 år innan det är dags för avverk ning och alla har inte råd med en sådan investering. En del familjer väljer därför att sälja fastigheten, men vi ser också hur andra väljer ett gemensamt ägande, för att på så vis komma runt de dyra utköpen.

Familj tillsammans med skogsförvaltare.

Det är klokt att i tid planera för generationsskifte i skogen. Foto: Thomas Adolfsen

Enligt Eivor Mettävainio kan ett samägande fungera alldeles utmärkt och bli till ett nav att samla familjen kring, för att driva sitt skogsbruk och samtidigt hålla kontakt med både varandra och hembygden. Men hon menar också att man bör vara medveten om att det är en ägandeform som kan innebära andra svårigheter, med tanke på samverkan, målbilder och ambitionsnivåer. Det är inte säkert att alla delägare har samma mål med skogen, eller samma ekonomiska förutsättningar. Därför anser Eivor att man bör tänka på hur beslutsprocesserna ser ut, det vill säga hur delägarna kan komma vidare och ta beslut i de frågor där man egentligen vill olika saker.

– Min rekommendation är att i god tid samla familjen för att öppet diskutera och lyssna in de tankar, ambitioner och viljor som finns, och ta hjälp utifrån för att teckna ett samäganderättsavtal mellan alla delägare. Att sköta en överlåtelse på egen hand är svårt och blir det fel från början kan det vara svårt att reparera skadan i ett senare skede, säger hon.

Framförhållning och kalkyl underlättar inför skiftet

Martin Sjödin, skogsanalytiker på Skogssällskapet.

Martin Sjödin, skogsanalytiker på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Martin Sjödin, skogsanalytiker på Skogssällskapet, förklarar att om man är ute i god tid och får hjälp av rätt expertis så kan man förebygga de ekonomiska svårigheterna som ibland följer med ett generations­skifte.

– Med en uppdaterad skogsbruksplan och god framförhållning kan experter hjälpa er att ta fram en kalkyl och planera så att det går att ta ut kapital ur skogen när det väl är dags för ett  generationsskifte, vilket också underlättar eventuella utköp.

På Skogssällskapet finns det fastighets- och ekonomikonsulter med lång erfarenhet av just generationsskiften och skogsstrategi, berättar Martin.

– Om fastigheten ska ägas gemensamt hjälper de er att utforma tydliga riktlinjer för hur skogen ska skötas och hur intäkterna ska fördelas vid avverkning. På så vis ökar chansen för att nå de uppsatta målen i skogsbruket, vilket också bäddar för fortsatt goda relationer i familjen, säger han.

Ulrik Abelson, fastighetskonsult på Skogssällskapet.

Ulrik Abelson, fastighetskonsult på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Skogssällskapet tar regelbundet fram ”Skogsindex”, som är kvoten av marknadspriset för en skogsfastighet dividerat med avkastningsvärdet för virket. Med hjälp av det kan man orientera sig på marknaden och jämföra marknadspriser och virkesavkastning mellan olika delar av landet. Ulrik Abelson, fastighetskonsult på Skogssällskapet, rekommenderar att ta del av Skogsindex om man vill hålla sig uppdaterad om den svenska skogsfastighets­marknadens utveckling.

– Som det ser ut nu kan exempelvis en fastighet i Uppland ha ett skogsindex 70 procent högre än en fastighet av samma storlek i Mellannorrland. Skogarna i södra Sverige har visserligen högre virkesförråd och bonitet, men det är inte den enda förklaringen till prisskillnaden. Närheten till en tätort och möjligheten till exploatering och ett högre jaktvärde är andra faktorer som spelar in.

Och det är det bra att ha koll på när det är dags för ett generationsskifte – oavsett om man vill bli utköpt eller är den nya skogsbrukaren som ska ta över.

TEXT: Emil Schälin

Dela

0771 - 22 00 44

Skogssällskapets huvudkontor:
Besök: Kilsgatan 4
Postadress:
Box 11374
404 28 Göteborg

Hitta ditt lokala kontor under Kontakt

I sociala medier

Skogssällskapet på Instagram
Skogssällskapet på Facebook

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.