Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Plantering och föryngring

#Plantering och föryngring

Föryngringsstadiet är starten för en ny trädgeneration. Men man kan också se det som en del av skogsbrukets eviga livscykel, där en trädgeneration avlöser en annan i ett evigt kretslopp. 

Oavsett vad finns det många frågor att ta ställning till. Ska marken beredas på något sätt? Ska föryngringen ske naturligt, med fröträd, med plantor eller frösådd? Om plantor ska användas, ska de vara förädlade eller inte?

En bra föryngring är viktig för att få en bra tillväxt genom hela omloppstiden. Här kan du hitta all vår samlade kunskap om just föryngringsstadiet.

Artiklar & reportage

  1. Gran på rätt mark – lönsamt, klimatsmart och vackert

    – Granen är Sveriges viktigaste gröda, tätt följd av tallen. Vi ska odla gran för att den är ekonomiskt viktig!

  2. Tre skogsförvaltare om granens plus och minus

    Vi går mot ett varmare klimat med ökad tillväxt för de flesta av våra trädslag. Samtidigt ökar risken för storm- och insektsskador – inte minst för granen. Möt tre av Skogssällskapets skogsförvaltare i ett samtal om för- och nackdelar med att odla gran.

  3. Forskarna varnar: Det är allt för lätt att ta till granen

    Granen spelar en stor och viktig roll i svenskt skogsbruk. Den är lättodlad, producerar virke som efterfrågas av skogsindustrin och är en effektiv sol- och koldioxidfångare som växer snabbt och gör stor nytta för klimatet. Men är det hållbart med så

  4. Psykologin bakom granifieringen: Därför väljer vi granen framför tallen

    Vilka nutida förklaringar ligger bakom den ökade granifieringen i Sverige? Vi har hittat svaren i viltbetet och ekonomin – men även i människans vanebeteenden och normer.

  5. Skogens konung – så blev granen störst och starkast i skogen

    I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag. Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige.

  6. Större naturvårdsnytta när hyggets ekologiska minne tas tillvara

    Hyggen på skogsmark som tidigare varit ängsmark har fler växt- och fjärilsarter än hyggen med skogsbak­grund. Genom att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne från tiden som ängs- eller betesmark, skulle skogsbruket kunna nå längre i sitt

  7. Forskarens råd: Använd fler kloner om hybridaspen ska föryngras med rotskott

    En ny unik studie, finansierad av Skogssällskapet, visar på minskning av genetisk variation i de nya generationer av hybridasp som skapas vid rotskottsföryngring. – Sådana förändringar i klonsammansättningen kan öka risken för skador, men det kan

  8. 10 tips för klimatsmart skogsskötsel

    Mildare vintrar och kraftigare vindar – i takt med ett förändrat klimat blir det allt viktigare att se över sin skogsskötsel och anpassa den till nya förhållanden. Skogssällskapets förvaltare Lars Granberg ger tio tips på hur du sköter din skog

  9. ”Ekonomin och klimatet hänger ihop”

    En variation av trädslag för att sprida riskerna och satsningar på nya vägar för att minska transportsträckorna – hos Skogssällskapets kund Domarbo Skog är klimatfrågan en självklar del i en långsiktig vision.

  10. Etablering och skötsel av hybridasp och poppel

    Intresset för de snabbväxande trädslagen hybridasp och poppel ökar starkt i Sverige. Trädslagen klassas som energigrödor på jordbruksmark och för att öka kunskapen om skötsel och tillväxt är etableringsförsök viktiga. På Skogssällskapets egna marker finns