Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny
Meny

Viltfrågor och betesskador

#Viltfrågor och betesskador

Att viltanpassa skogsbruket innebär att ta hänsyn till viltbeståndet på fastigheten i alla skogliga insatser. En viktig fråga är också hur betesskadorna i skogen kan minimeras.

Viltanpassning av en fastighet kan innebära att man skapar viltåkrar och viltvatten. Det kan också handla om en anpassning av exempelvis gallringen för att få en bättre produktion av gräs och örter, eller viltanpassad röjning för att minska betesskadorna på det framtida beståndet.

Här kan du läsa våra samlade artiklar som rör viltanpassning och betesskador.

Artiklar & reportage

  1. Åtta tips för att minska skadorna från viltet

    Höga viltstammar är för många markägare förknippade med stora betesskador, särskilt på tallungskog. Så vad kan du göra för att minska skadorna? Ett svar är att öka mängden viltfoder i landskapet.

  2. Vilt och rekreation styr vägvalen på deras fastighet

    Med jakt och rekreation som stora intressen har paret Bredelius gjort viktiga investeringar på sin skogsfastighet i Sörmland. Efter flera års arbete har de i dag en viltanpassad, vacker och tillgänglig skog som dessutom har lett in på nya vägar.

  3. Viltbruk ger mer blandskog i Finland

    I Finland talas det inte längre endast om viltvård, här talas det om viltbruk. Anledningen är att viltfrågorna ska behandlas på samma sätt som övriga värden kopplade till en markegendom.

  4. Älgen mår bäst i blandskog

    Som skogsägare innebär det en risk att satsa på blandskog eftersom älgen gärna äter tall- och björkplantor. Men med smarta beslut i skötseln kan riskerna minimeras, och då finns det mycket att vinna på blandskogen – inte minst för jaktintresserade.

  5. Föryngringsstarten viktig i skapandet av blandskog

    Vad är det långsiktiga målet? Vilka värden är viktigast? Lägger du för många ägg i samma korg? Vill du ha hjälp att skapa mer mångfald? Sådana frågor blir allt viktigare i samtalen med uppdragsgivarna, menar Lennart Nilsson på Skogssällskapet i Falun.

  6. Hägn visar viltbetets effekter på Skogssällskapets fastighet Rydsmon

    Varför kan en älg passera tre tallplantor för att börja äta på den fjärde? Och hur stor skillnad blir det med ett hägn? Vi åkte på skogsdag på Skogssällskapets fastighet Rydsmon tillsammans med Märtha Wallgren, Skogforsk, för att diskutera viltbete och

  7. Urban Nilsson, professor, SLU: Dags för en förändrad föryngring?

    Samhället vill ha mer variation i skogsbruket. Frågan drivs idag både från myndighetshåll och intresseorganisationer, och inom svenskt skogsbruk lyfts biologisk mångfald och rekreationsvärden som något efter­strävansvärt. Forskningen visar att blandskog

  8. Viltbete på tall och gran

    Viltbetet på tall orsakar varje år stora skador för skogsbruket. För nyplanterade tallar kan ett avbetat toppskott innebära döden, för de som överlever kan det innebära permanenta skador i virket – och en försämrad tillväxt. Men det finns också viltbete

  9. Vänta med röjningen i naturliga tallföryngringar som hotas av viltbete

    Vad kostar det egentligen att vänta med röjningen till älgsäker höjd? I ett nytt projekt, som Skogssällskapet har finansierat, har forskare undersökt hur röjningen påverkar produktionen och ekonomin i den framtida skogen. Och forskarna är överens: Det är

  10. Björken ska röjas två gånger

    Magnus Strandberg, viltförvaltare hos Skogssällskapet, sticker ut hakan och hävdar att björken ska röjas två gånger. Det minskar betestrycket på tall och förbättrar tillväxten för både barr- och lövskog.

Våra tjänster inom Viltfrågor och betesskador

Aktuella projekt inom Viltfrågor och betesskador

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Viltfrågor och betesskador