Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Körskador: Bättre resultat med samtal och samarbete

Samarbeta som ett team så minskar körskadorna, menar Per Öhrman. Foto: Ulla-Carin Ekblom

Med rätt åtgärder finns stora vinster att göra i kampen mot körskador. Entreprenören Per Öhrman minimerar markskador som orsakas av skördare och skotare genom god planering, bra kommunikation och noggrann dokumentation.

– Diskussionen kring markskador har kommit på agendan de senaste åren. Tidigare har många blundat för problemet, men nu görs mycket för att undvika körskador, säger Tore Rumler, produktionsledare på Skogssällskapet.

– Det är inte acceptabelt att skada marken; särskilt inte mark i känslig terräng som vid vattendrag, torvmark, områden ägnade åt friluftsliv och stadsnära områden. Med små medel går det att åstadkomma stora förbättringar.

Enligt Tore Rumler har uppdragsgivaren en viktig roll i arbetet med att minimera markskador. Det gäller att ha så lång framförhållning som möjligt när uppdragen läggs ut. Då går det lättare att planera så att arbetena kan göras på fasta och bra marker.

Kommunikation nödvändig

Bra kommunikation mellan alla inblandade är också nödvändig. Tidigare har det ofta brustit på den här punkten. Det har lett till onödiga körskador.

– Det får inte vara vattentäta skott mellan skördarföraren och skotarföraren. De måste gå ut på området tillsammans för att se hur arbetet ska läggas upp. Sedan måste de hålla kontakt med varandra när de är igång med avverkningen och skotningen. Då blir slutresultatet mycket bättre, menar Tore Rumler.

Tore Rumler

– Tidigare har många blundat för problemen, säger Tore Rumler.

Nytt arbetssätt

Det är under drivningen – när virket via skotare ska ut till vägen – som mest skador uppstår. En av dem som dagligen jobbar med att försöka klara detta med så få körskador som möjligt är Per Öhrman på Öhrmans Skogsentreprenad i Katrineholm.

Han har det senaste året jobbat på ett nytt sätt i samband med slutavverkning, där planering och förbättrad kommunikation är hörnstenarna.

– Det är en stor fördel att få veta i god tid vilket område man ska avverka. Att grovplanera en månad före avverkning borde vara en självklarhet, men ibland får man besked bara några dagar före, och då blir det svårare att göra ett bra jobb, säger Per Öhrman.

Att planera ett hygge som är 15–20 hektar enbart med hjälp av en karta är svårt. Tidigare gick det nästan alltid till så, men numera får entreprenören i vissa fall betalt för att åka ut och planera på plats.

När det finns möjlighet går Per Öhrman med en hand-GPS och diggar in var det är bäst att köra ut virket. Uppgifterna sparar han i en fil som han skickar till produktionsledare som ser till att skotarföraren får upp en karta på sin skärm. På den ser föraren exakt var han ska köra – och markskadorna minimeras.

Släppa prestigen

– Skotare och skördare måste samarbeta som ett team, annars fungerar det inte. Många behöver släppa på prestigen och inse att de inte har alla lösningar själva. Det är också viktigt att det finns en öppen dialog mellan entreprenören och uppdragsgivaren.

– Vi har blivit allt bättre på att skapa bra kontakt mellan alla som är inblandade i arbetet. Det är helt nödvändigt, eftersom vi har direktiv att marken inte får bli sönderkörd. Reglerna har blivit hårdare. Det gäller särskilt områden med rinnande vatten, eftersom miljöpåverkan blir extra stor om det blir skador där, konstaterar Per Öhrman.

TEXT: Bosse Jönsson