Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Viltbruk och skogsbruk i balans på Selesjö

Från Skogssällskapets fastighet Selesjö.

En kronhjort skymtar mellan träden. Foto: Magnus Strandberg

Selesjö är Skogssällskapets fastighet utanför Finspång där viltbruk och skogsbruk sker i harmoni. Viltåkrar, viltvatten, brynzoner och breddade vägar ökar den biologiska mångfalden, förebygger körskador, minskar betesskador från viltet och bidrar samtidigt till att hålla produktionen uppe – med rätt trädslag på rätt mark.

Johan Asp, skogsförvaltare Skogssällskapet

Johan Asp förvaltar Selesjö sedan 2012 i samarbete med Skogssällskapets viltförvaltare Magnus Strandberg.

Viltstammarna på och kring Skogssällskapets fastighet Selesjö är höga. Här finns både älg, dov- och kronhjort och vildsvin. Eftersom fastigheten består av allt ifrån torra tallmarker till ädellövskog och blandskog är betesskador på tall och löv en stor utmaning.

– Vi vill behålla blandningen av trädslag på Selesjö, och ett sätt att lyckas med det är att skapa foder som lockar bort viltet från produktionsskogen. Då kan vi fortsätta att plantera rätt trädslag på rätt mark, berättar Johan Asp som förvaltar Selesjö sedan 2012.

Men lösningen på problemet är inte nödvändigtvis att skapa så mycket foder som möjligt, för det kan också leda till problem på längre sikt.

– Det gäller att hela tiden skapa så mycket begärligt foder att viltet väljer det framför produktionsstammarna. Men vi måste också behålla balansen mellan hur stora viltstammarna är och hur mycket foder som finns tillgängligt. Om vi skapar för mycket foder så kan det leda till problem i framtiden, för då växer viltstammarna, och målet är inte att ha extremt mycket vilt, utan bara så mycket vilt som marken bär utan att betesskadorna blir för stora.

Brunnsröjer i granplanteringarna

Fastigheten Selesjö är på 1100 hektar. Viltstammarna rör sig över betydligt större områden, så arbetet med viltanpassning måste hela tiden ske i samarbete med angränsande markägare.

– Vi har ett nära samarbete inom vårt älgsskötselområde, och där lyfter vi frågor som rör alla viltstammarna, oavsett om det gäller kronvilt, dovvilt eller vildsvin, berättar Johan.

Förutom åtta stycken viltåkrar på omkring 20 hektar och foderskapande brynzoner i skogskanterna sker röjningen på Selesjö på ett viltanpassat sätt.

– Till exempel sparar vi löv också i granplanteringarna längre än vad som är standard inom skogsbruket. När granen utsätts för stor konkurrens från lövet går vi in och brunnsröjer runt huvudstammarna. Då gynnar vi huvudstammens tillväxt precis som vid vanlig röjning och skapar samtidigt mycket foder.

Det gäller att hela tiden skapa så mycket begärligt foder att viltet väljer det framför produktionsstammarna.

För att se till att alla skötselåtgärder utförs på ett viltanpassat sätt har Johan och Skogssällskapets viltförvaltare Magnus Strandberg tillsammans utbildat de entreprenörer som jobbar på Selesjö.

– Vi har två entreprenörslag på Selesjö – ett lag som sköter skogsvården i form av plantering och röjning och ett som utför alla avverkningsåtgärder. Det är viktigt att de gör rätt och tänker foderskapande i alla led, säger Johan.

Ökad biologisk mångfald och minskade körskador

Det är inte bara viltet som gynnas av satsningarna på Selesjö. Viltåkrarna, viltvattnen och de kantbrynzoner som skapats kring Selesjös öppna kulturmarker ökar den biologiska mångfalden på fastigheten.

– Vi jobbar för att förädla fastigheten ur fler perspektiv än vad gäller vilt och produktion. Vi har till exempel breddat väggatorna på Selesjö för att minska körskadorna och förenkla uttransporten av virke.

En bredare väggata får mer solljus så att vägkroppen torkar upp snabbare vid tjällossningen. Nedfallet från träden, som annars kan orsaka problem i vägdikena, blir mindre vilket också bidrar till att minska fukten. Arbetet i skogen blir dessutom enklare.

– Den breddade väggatan gör så att skotaren inte behöver köra upp på vägen, och eventuellt köra sönder den, utan kan stå vid sidan av och lossa virket ut mot vägen, berättar Johan.

– Vi har också rensat och förbättrat en hel del diken på Selesjö, för att kunna ta hand om den ökade nederbörden som blir ett faktum i framtiden, och på så sätt förebygga körskador.

TEXT: Ulrika Lagerlöf