Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Datorer, drönare och 3D i det digitala skogsbruket

Foto: Lantmäteriet med flera, Mattias Nyström SLU

Utvecklingen i skogen går snabbt mot smarta beslutsstöd och uppföljningssystem. Utmaningen är att kombinera digital kartinformation med information om träden som samlats in av en skogsmaskin, en personburen laserskanner eller kanske en flygfarkost.

Drönare och helikoptrar skannar av skogen.

Flera system för beslutsstöd och uppföljning är på väg ut i skogsbruket. Ett exempel är markfuktighetskartor, som kan minska markskador genom att planerare och maskinförare kan undvika fuktiga och blöta partier när körvägarna läggs ut. Ett annat system är automatisk gallringsuppföljning där skördaren med hjälp av information om de avverkade träden kan beskriva skogen som står kvar efter avverkning.

Hittills är systemen begränsade till respektive användningsområde. Information från en åtgärd förs ofta inte vidare till nästa skogsbruksåtgärd, berättar Isabelle Bergkvist, programchef på Skogforsk.

– Utvecklingspotentialen ligger i att kombinera och förmedla information om skogen, marken, träden och miljöförhållandena med tydliga instruktioner och rutiner för ett skonsamt brukande av skogen, så att rätt underlag används vid varje åtgärd, säger Isabelle Bergkvist.

Gustav Friberg

Nya system ger nya förutsättningar

De nya systemen skapar nya förutsättningar för skogsbruket och samhället. Industrin kommer till exempel att kunna se var det finns råvara som passar för en viss typ av skogsindustriprodukter. Det blir också lättare att med hjälp av visualiseringar visa hur olika skogsbruksåtgärder påverkar skogen. På så vis kan vi flytta skogen in i en virtuell värld hos företag och skolor, där man enkelt kan visa möjligheter och effekter av olika åtgärder.

Även Gustav Friberg, forskare på Skogforsk, ser flera nya möjligheter.

– Man kan få rekommendation om vilken markberedningsmetod som passar bäst med hänsyn till markförhållandena, och få veta var ett visst trädslag passar bäst, beroende på jordart, markfuktighet och eventuell förekomst av rotröta. I dag är vi beroende av att utföraren själv har den kunskapen, och nivån på den kunskapen varierar stort mellan olika utförare.

Gustav Friberg ser fram emot den dag då all hänsyn som tagits till miljö- och kulturminnen vid avverkning blir tillgänglig i de skogliga IT-systemen under hela det nya beståndets livstid. Den informationen skulle ge ett gott stöd vid planering av åtgärder som markberedning, röjning och gallring. Den skulle också underlätta kommunikationen med allmänheten.

– En certifieringsorganisation skulle kunna ladda hem en fil där det framgår hur många hänsynsträd en markägare har lämnat vid en avverkning och var de träden finns. En köpare av produkter från skogen skulle kunna få exakt information om var råvaran avverkades och vilken hänsyn som togs där och då.

Håkan Olsson

3D-avbildningar med modern sensorteknik

Flera av nycklarna till framtidens skogliga IT-stöd finns inom området skoglig fjärranalys. Det menar Håkan Olsson, professor
i fjärranalys på SLU. Han beskriver en utveckling där desensorer som fångar informationen om skogen flyttats från satelliter i rymden allt närmare marken.

Det ökar möjligheterna inom forskningsområdet precisionsskogsbruk, där Håkan Olsson själv arbetar. I hans forskarvärld används sedan flera år markbaserade sensorer, lågtflygande helikoptrar och drönare.

– Modern sensorteknik erbjuder nya möjligheter. En laserskanner på ett stativ på marken kan ge en 3D-avbildning av alla stammar som syns från skannern. Skannern gör en miljon millimeterprecisa mätningar per sekund, och vår forskning utvecklar metoder för att sätta samman alla dessa miljarder enskilda punkter till modeller av stammar, grenar och kronor, berättar han.

Visualisering av skog gör det lätt för allmänheten att ta till sig information om skog.

– En intressant utveckling vore att placera sådana sensorer på skogsmaskiner. Om man förser en skördare med laserskanner kan den hitta trädet automatiskt, och data om stamformen skulle kunna samlas in innan stammen avverkas. Då närmar vi oss skoglig robotik, ett annat spännande forskningsområde, säger han.

Visualisering av kvarlämnad hänsyn vid avverkning på fastigheten Strömsjöliden i Västerbotten.

De laserpunktmoln med enorma mängder information som skapas av de moderna, markbaserade eller flygburna sensorerna öppnar ännu större möjligheter för skogsmaskinen att kundanpassa råvaran redan i skogen. Information från laserpunktmoln kan användas för att skapa tredimensionella bilder av skogen. Det lägger grunden för att flytta skogen närmare skogsägare som bor långt från sin fastighet.

Emma Sandström

Visualisering ger allmänheten information

Emma Sandström, forskningsingenjör vid SLU, jobbar med landskapsvisualisering, en annan teknik där man skapar en tredimensionell modell av skogen i datorn. Modellen kan sedan betraktas från olika positioner. Varje träd i modellen är ett eget element, vilket gör att skogens utveckling över tiden kan illustreras.

– Visualisering av skog gör det lätt för allmänheten att ta till sig information om skog. Forskare kan med hjälp av visualiserad skog ta reda på hur människor tycker att rekreationsvärdena påverkas om man lägger till eller tar bort hyggesrester. De kan också jämföra hur rekreationsvärden förändras beroende på var och i vilken mängd  man lämnar hänsyn vid avverkning.

Moderna sensorer gör det möjligt att skapa tredimensionella bilder av skogsfastigheter. På sikt kan tekniken flytta skogen närmare markägare som inte bor på sin fastighet.

En laserkamera i skördaren gör att maskinen automatiskt kan samla in data om en specifik stam innan den avverkas.

Visualisering kan också vara ett stöd för kommunikationen om skogsbruk i exempelvis rekreationsområden.

– Man skulle kunna göra visualiseringar av tätortsnära skogar inför skötselåtgärder och visa allmänheten vad man har tänkt göra och hur det kommer att se ut.

Emma Sandström pekar även på Håkan Olssons forskning om att översätta punktmoln från fjärranalyssensorer till bilder som kan visa skogens förändring över tiden:

– Det vore en fantastisk möjlighet om vi kunde översätta laserskannade punktmoln till bilder av träd, marklav, fornminnen och annat i skogen och dessutom skriva fram bilderna för att visa hur skogen förändras. Den arbetsinsatsen är så mycket mindre än att göra landskapsvisualiseringar med dagens metoder.

En annan het teknik är virtual reality (vr), som gör det möjligt att röra sig fritt i en datorgenererad, tredimensionell miljö, ofta med hjälp av ett headset med skärm där man ser allt runt omkring sig. Tekniken används redan för bland annat spel, utbildning, konst, design, terapi och marknadsföring. Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs förutspådde nyligen att vr-tekniken inom tio år kommer att vara större än tv och omsätta 110 miljarder dollar. Det innebär att det sannolikt bara är en tidsfråga innan skogsägare kan gå ut i sin tredimensionella skog och se vad det innebär att sköta skogen på olika sätt.

– Tekniken finns som sagt, men den behöver anpassas för skogliga behov, säger Emma Sandström.

TEXT: Malin von Essen

Nya möjligheter

Genom att kombinera digital kartinformation om mark och miljö med digital information om träden öppnas nya möjligheter för skogsbruket och samhället:

  • Smarta beslutsstöd inför skogliga åtgärder blir möjliga.
  • Skogsägare på avstånd från sin skog kan lättare följa utvecklingen.
  • Råvaran kan i ännu högre utsträckning kundanpassas redan i skogen.
  • Bättre underlag för kommunikationen mellan skogsbruket och allmänheten.

Våra tjänster

Vill du få en kostnadsfri prenumereration på tidningen Skogsvärden?

Klicka här.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.