Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Hållbart historiskt hantverk

Ulrik Hjort Lassen bor i Lomma, Skåne. Doktor i hantverk, med inriktning på timmer och stolpverk. Foto: Privat

Ulrik Hjort Lassen jobbar hellre med yxa än med motorsåg, och han kan
kalla sig Sveriges första doktor i hantverk – med ett tydligt budskap:
– Historiskt hantverk är hållbart. Punkt slut.

Delar av stolpverket till den stuga som Ulrik Hjort Lassen rest i norra Skåne.

Det hänger en såg på en krok i tamburen. Hemma hos Ulrik Hjort Lassen i skånska Lomma är sådana verktyg mer regel än undantag.

– Här har jag övriga verktyg, säger han och öppnar ett skåp med yxor och sågar, lod, passare och vinkelhakar.

– Men jag har så många fler att jag inte får plats med alla här hemma. Därför har jag fått lov att ha en del av dem hos fastighetsskötaren här i området.

Ulrik Hjort Lassen är Sveriges första doktor i hantverk, i timmer. Expert på stolpverkskonstruktioner och den första hantverkaren med akademisk bana som gjort en avhandling om det utförande
hantverket, alltså hur du praktiskt jobbar när du märker och hugger timret. Han är också Danmarks första doktor i hantverk. För även om utbildningen har skett i Sverige, och Sverige är landet han bor i, härstammar han från södra Fyn.

– Jag växte upp i en stor gammal skolbyggnad, och jag gillade att hjälpa till hemma. Jag högg ved och tillverkade några dörrar i gammal stil. Men i skolan gillade jag inte träslöjden alls. Det var inte på riktigt.

Vägen till timmerintresset gick i stället via en norsk folkhögskola. Där testade han hantverket för första gången och fick blodad tand. Några år senare fick han reda på att det fanns en utbildning nästan skräddarsydd för honom – vid Göteborgs universitets filial i Mariestad.

Viktiga delar av trädet försvinner när du gör en rund stock fyrkantig. Runt timmer som har
samma tvärsnittsyta som fyrkantigt är minst 30 procent starkare än fyrkantigt timmer.

Ett år senare, 2004, var han antagen på det treåriga bygghantverksprogrammet, och nu är han färdig doktor. Avhandlingen gäller i huvudsak stolpverk, det vill säga konstruktioner där stommen utgörs av ett skelett av liggande, stående och snedställt timmer.

I avhandlingens praktiska del ingick ett bygge av ett lusthus av ek från Visingsö som i dag står i Universitetsparken i Mariestad.

– Hantverkare av i dag har inte så hög status som tidigare och har därför inte så mycket inflytande i hur byggnaderna ska utformas. De får ofta ritningar som de inte får lov att gå ifrån, trots att de i vissa fall har bättre kunskap om hur de praktiska problemen ska lösas än de
som ritar byggnaderna. Jag hoppas att det praktiska arbetet kan få högre status nu när jag visat att en hantverkare kan skriva en avhandling.

Ulriks stuga, som han själv timrat upp i norra Skåne, byggd av importerat danskt timmer (!). Ulrik sitter på taket, där han lägger återanvänt taktegel.

Sågar är ett måste, liksom yxor, lod, passare och vinkelhakar.

Ulrik Hjort Lassen nämner tre källor som bidragit till  avhand-lingen: äldre texter, byggnader och hantverkare. Det sistnämnda är utan tvekan hans viktigaste kunskapskälla. Ofta har Ulrik Hjort Lassen helt enkelt jobbat tillsammans med andra hantverkare, eftersom det är svårt att enbart berätta om hur det praktiska går till. Genom olika nätverk inom historiskt hantverk har han fått kontakter som har lett honom ut ur Sverige genom hela Europa
och ända till Japan.

– I dag finns det ingen som kan säga hur man byggde stolpverk i Sverige förr i tiden. Timring är mer beprövat; det finns det mer kunskap om. Men inte stolpverk.

Ett av de koncept han vill utveckla går ut på att använda ännu mer av det som klassas som spillvirke. Om man tar trädet direkt i skogen, hugger det exakt där det ska huggas, med yxa, och därmed eliminerar delar i processen, så som transport till sågverk och torkning, då blir det mer effektivt, menar Ulrik Hjort Lassen.

– Viktiga delar av trädet försvinner när du gör en rund stock fyrkantig. Runt timmer som har samma tvärsnittsyta som fyrkantigt är minst 30 procent starkare  än fyrkantigt timmer.

Han tycker att det finns för lite forskning kring obehandlat virke. Fler borde våga räkna på den typen av hållbarhet och lära sig av de historiska konstruktionerna som stått i flera hundra år.

– Historiskt hantverk är både hållbart och håller länge. Punkt slut, säger Ulrik Hjort Lassen.

TEXT: Torbjörn Hallgren

Stolpverk

Stolpverk är en samlingsterm för olika typer av konstruktioner där stommen utgörs av ett skelett av fyrkantigt, tvåskrätt eller runt timmer med dimensioner på 4”x 4” eller större, och där konstruktionens inre och yttre belastningar överförs till grunden via en samverkan mellan stående, liggande och snedställt timmer. Historiskt omfattar det bland annat korsvirke, skiftesverk, stavkyrkor, de flesta takkonstruktioner och en stor mängd panelklädda ekonomibyggnader.