I Hedemora formas framtidens kvalitetsvirke

Att få tag i kvalitetsvirke som håller till renovering av kulturbyggnader har blivit allt svårare. Nu tar Hedemora kommun, tillsammans med Skogssällskapet, saken i egna händer och randbarkar tallar som ska bli virke till kommunens framtida renoveringar.

Med långa barkspadar går kommunen skogslag mellan de grova stammarna på Brunnsjöberget utanför Hedemora och skalar av en sex meter lång remsa bark på var sida av stammen. Det är soligt och varmt och över blåbärsriset svävar en och annan mygga samtidigt som göken gol ihärdigt en bit bort.

– Genom att skada träden stressar vi dem, och då reagerar de med att producera massor av kåda, berättar Rickard Undevik, skogsförvaltare på Skogssällskapet.

Skapar kådindränkt fetved

Randbarkningen pågår under tre år. Nästa vår återkommer man och skalar av två nya remsor, och tredje året gör man på samma sätt. När man sedan avverkar träden har virket fått nya kvaliteter. Det har då bildats kådindränkt, så kallad ”fetved”, som är lämplig att använda till bland annat bottenstockar, vindskivor, fönsterfoder, knutbrädor och andra utsatta delar på gamla kulturbyggnader.

– Kådan består av terpener och hartser som ger träet skydd mot röta och svampar och gör det också mer formstabilt och motståndskraftigt. Det här virket kommer att hålla i flera hundra år, berättar Niklas Arfs som är mark- och exploaterings­ansvarig på Hedemora kommun.

Randbarkning en gammal tradition

Att randbarka träd för att få bra byggnadsvirke har gjorts sedan vikingatiden, men traditionen har till stor del fallit i glömska i takt med att tryckimpregnerat virke blivit standard i utomhusmiljöer.

– Att slå ner tryckimpregnerade stolpar i kommunens Natura 2000-område känns ju inte hållbart, det säger sig ju självt, säger Niklas Arfs. Där skulle den här typen av fetved som blir efter randbarkningen kunna fungera mycket bättre.

– Förr i tiden var det vanligt att man randbarkade träd inför att barnen skulle gifta sig, för då behövdes bra byggnadsvirke. Det kan man se i sluttningarna runt Siljan, där har en hel del sådana träd lämnats, berättar Rickard Undevik.

Ekologiskt värde i stubbarna

Med i projektet är också Peter Sennblad, landskapsstrateg på Hedemora kommun. Han berättar att även stubbarna som blir kvar kommer att göra nytta.

– Effekterna på veden liknar dem efter en brand. Eftersom brandskadad ved är något vi ur ett ekologiskt hänseende saknar i skogslandskapet idag kommer stubbarna att bli värdefulla för insekter, lavar och olika svampar som behöver just den sortens ved, säger Peter Sennblad.

Skaffade enmanssågverk

Idén till projektet började med renoveringen av Vikmanshyttans gamla rostugn. Där behövdes sex meter långa plankor, som dessutom skulle vara okantade, något som inte är enkelt att få tag på.

– Kommunen införskaffade ett enmanssågverk så att vi kunde ta virket från egen skog, för då kunde vi enkelt få ut längderna vi behövde, berättar Niklas Arfs.

Niklas ringde till Rickard på Skogssällskapet som såg till att rätt längder kapades vid en pågående avverkning. Men det stannade inte där.

– Jag sa att det där borde vi ju haft fetvedsvirke till, och Niklas ropade ja, för precis det hade han också gått och tänkt på länge. Så där föddes projektet, berättar Rickard Undevik.

Vill skapa lager med fetved

Till en början randbarkas tallar på Brunnsjöberget. Målet är att på sikt bygga upp ett lager av fetved som kan användas i kommunens olika projekt.

– Brunnsjöberget är välbesökt av både barn och vuxna. Att invånarna ska se vad vi gör är en del av poängen med att börja just här, säger Rickard Undevik.

Text: Ulrika Lagerlöf